Sveriges första rustmakarmästare – på 240 år

Albert Collins yrke har varit utdött sedan 1781. Nu blir han den första rustningsmakarmästaren i Sverige på över 200 år. 

Albert Collins.
Albert Collins.Foto:Jesper Frisk

Några soldathjälmar på träpålar leder upp till uppfarten och signalerar att vi har kommit rätt. Albert Collins smedja Via Armorari är belägen vid familjens hus i Mölnbo, drygt 50 minuter från Stockholm. Att äntra smedjan är som att färdas bakåt i tiden, några hundra år för att vara mer exakt, även om arbetsplatsen är relativt nybyggd. 

Ässjan, den öppna, koleldade härden som krävs för att kunna hetta upp järnplåten, sprider en behaglig doft av eld i hela smedjan. Över 60 olika hammare och ett gäng städ är placerade mitt i rummet. Det är här inne som rustningsmakaren Albert Collins restaurerar och tillverkar rustningar. 

”Jag är självlärd. Jag brukar säga att det var ”Ivanhoe” på nyårsdagen som väckte min nyfikenhet”, säger Albert Collins och fortsätter:

”Allt började egentligen när jag arbetade på en fjäderfabrik som gjorde stålfjädrar. De är uppbyggda av samma ringar som jag köpte som tonåring för att göra ringbrynjor. När jag såg hur mycket de sålde tändes en tanke att det kanske gick att leva på det, att det fanns en marknad för att sälja rustningar.”

Albert Collins arbete som rustningsmakare går ut på att restaurera och renovera gamla original från 1400-talet och framåt. Kunderna är bland annat samlare som köper och säljer rustningar, och köpare som använder dem i tornerspel. Albert Collins tillverkar även nya rustningar till bland annat museum. Han uppskattar att det finns uppemot 70 stycken professionella rustningsmakare i världen som arbetar med det på heltid. 

”Jag har kämpat så mycket med att lära mig det här. När jag började fanns det inga forum eller Youtube-filmer. Jag fick kolla på silversmeder, kopparslagare och bilplåtslagare och testa mig fram. Det har varit en väldigt lång väg”, säger Albert Collins som med över 30 års erfarenhet ville hitta ett sätt att föra vidare kunskapen.

Albert Collins.
Albert Collins.Foto:Jesper Frisk

För att få yrket officiellt återinfört tog Albert Collins en lärling och började också med projektet att tillverka en rustning som den kunde sett ut på 1560-talet. Det blev hans mästarprov. 

Syftet var att återinföra rustningsmakeriet som officiellt yrke som man kan ta gesäll och mästarbrev i. Den senaste personen som haft hans titel, mästare i rustningsmakeri, var Olof Berg som hamrade fram sin sista rustning 1781. 

Efter en Kickstarterkampanj fick Albert Collins ihop nästan tre fjärdedelar av sin budget på 500 000 kronor. 

I höst fick han motta sitt mästarbrev, utfärdat av Sveriges hantverkarråd. Arbetet med mästarprovet har också blivit en utställning på Livrustkammaren, där det går att se Albert Collins rustning. 

”Hela rustningen väger 34 kilo, men det är fördelat över hela kroppen. Det är inte mer än en modern soldat bär i dag i full stridspackning med vapen och ammunition. Det finns en naturlig smärtgräns för vad man fysiskt pallar och den har varit samma genom hela historien.”

Enligt Albert Collins finns det ett ökat intresse för rustningar, i Sverige men framför allt internationellt. 

”Många är intresserade av antikviteter och samla. Men också nyproduktion, någon kanske vill ha en viss rustning i sin samling. Då kan jag göra en trovärdig kopia på den. Det kommer inte bli någon jätteboom, men jag ser att det inte kommer dö ut i första taget. Det finns ett behov av folk som kan det de gör.”

Vad får man då punga upp för en äkta rustning i 1600-talsstil? Albert Collins har samma timlön som en snickare, det är tiden för arbetet som kostar. Materialet är nästan försumbart: järn kostar 15 kronor kilot och 34 kilo plus svinn blir inte en hög materialkostnad. För en rustning som tar fyra månader att tillverka landar prislappen på ungefär 450.000 kronor. 

”Man kan jämföra det med att köpa en bil. Man kan köpa en billig Kia för 90.000, men det går också att köpa en italiensk sportbil för två miljoner kronor. Man får vad man betalar för. Bilar i dag har nästan samma statussymbol som rustningar hade på 1500- och 1600-talet.”

Men det är inget yrke man blir rik på, kan Albert Collins intyga.

”Det är inte enkelt. Jag har haft 15 extremt knapra år. Jag har nästan lite dumenvis i att jag ska hålla på med det här. Hade jag varit mer realistisk hade jag lagt ner. Nu ser jag åren som mina studentår. Men jag känner mig rik, för jag får göra det jag vill. Det är värt mycket mer för mig än att tjäna massa pengar.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?