1515
Annons

Sveriges första rustmakarmästare – på 240 år

Albert Collins yrke har varit utdött sedan 1781. Nu blir han den första rustningsmakarmästaren i Sverige på över 200 år. 

Albert Collins.
Albert Collins.Foto:Jesper Frisk

Några soldathjälmar på träpålar leder upp till uppfarten och signalerar att vi har kommit rätt. Albert Collins smedja Via Armorari är belägen vid familjens hus i Mölnbo, drygt 50 minuter från Stockholm. Att äntra smedjan är som att färdas bakåt i tiden, några hundra år för att vara mer exakt, även om arbetsplatsen är relativt nybyggd. 

Ässjan, den öppna, koleldade härden som krävs för att kunna hetta upp järnplåten, sprider en behaglig doft av eld i hela smedjan. Över 60 olika hammare och ett gäng städ är placerade mitt i rummet. Det är här inne som rustningsmakaren Albert Collins restaurerar och tillverkar rustningar. 

”Jag är självlärd. Jag brukar säga att det var ”Ivanhoe” på nyårsdagen som väckte min nyfikenhet”, säger Albert Collins och fortsätter:

”Allt började egentligen när jag arbetade på en fjäderfabrik som gjorde stålfjädrar. De är uppbyggda av samma ringar som jag köpte som tonåring för att göra ringbrynjor. När jag såg hur mycket de sålde tändes en tanke att det kanske gick att leva på det, att det fanns en marknad för att sälja rustningar.”

Albert Collins arbete som rustningsmakare går ut på att restaurera och renovera gamla original från 1400-talet och framåt. Kunderna är bland annat samlare som köper och säljer rustningar, och köpare som använder dem i tornerspel. Albert Collins tillverkar även nya rustningar till bland annat museum. Han uppskattar att det finns uppemot 70 stycken professionella rustningsmakare i världen som arbetar med det på heltid. 

”Jag har kämpat så mycket med att lära mig det här. När jag började fanns det inga forum eller Youtube-filmer. Jag fick kolla på silversmeder, kopparslagare och bilplåtslagare och testa mig fram. Det har varit en väldigt lång väg”, säger Albert Collins som med över 30 års erfarenhet ville hitta ett sätt att föra vidare kunskapen.

Albert Collins.
Albert Collins.Foto:Jesper Frisk

För att få yrket officiellt återinfört tog Albert Collins en lärling och började också med projektet att tillverka en rustning som den kunde sett ut på 1560-talet. Det blev hans mästarprov. 

Syftet var att återinföra rustningsmakeriet som officiellt yrke som man kan ta gesäll och mästarbrev i. Den senaste personen som haft hans titel, mästare i rustningsmakeri, var Olof Berg som hamrade fram sin sista rustning 1781. 

Efter en Kickstarterkampanj fick Albert Collins ihop nästan tre fjärdedelar av sin budget på 500 000 kronor. 

I höst fick han motta sitt mästarbrev, utfärdat av Sveriges hantverkarråd. Arbetet med mästarprovet har också blivit en utställning på Livrustkammaren, där det går att se Albert Collins rustning. 

”Hela rustningen väger 34 kilo, men det är fördelat över hela kroppen. Det är inte mer än en modern soldat bär i dag i full stridspackning med vapen och ammunition. Det finns en naturlig smärtgräns för vad man fysiskt pallar och den har varit samma genom hela historien.”

Enligt Albert Collins finns det ett ökat intresse för rustningar, i Sverige men framför allt internationellt. 

”Många är intresserade av antikviteter och samla. Men också nyproduktion, någon kanske vill ha en viss rustning i sin samling. Då kan jag göra en trovärdig kopia på den. Det kommer inte bli någon jätteboom, men jag ser att det inte kommer dö ut i första taget. Det finns ett behov av folk som kan det de gör.”

Vad får man då punga upp för en äkta rustning i 1600-talsstil? Albert Collins har samma timlön som en snickare, det är tiden för arbetet som kostar. Materialet är nästan försumbart: järn kostar 15 kronor kilot och 34 kilo plus svinn blir inte en hög materialkostnad. För en rustning som tar fyra månader att tillverka landar prislappen på ungefär 450.000 kronor. 

”Man kan jämföra det med att köpa en bil. Man kan köpa en billig Kia för 90.000, men det går också att köpa en italiensk sportbil för två miljoner kronor. Man får vad man betalar för. Bilar i dag har nästan samma statussymbol som rustningar hade på 1500- och 1600-talet.”

Men det är inget yrke man blir rik på, kan Albert Collins intyga.

”Det är inte enkelt. Jag har haft 15 extremt knapra år. Jag har nästan lite dumenvis i att jag ska hålla på med det här. Hade jag varit mer realistisk hade jag lagt ner. Nu ser jag åren som mina studentår. Men jag känner mig rik, för jag får göra det jag vill. Det är värt mycket mer för mig än att tjäna massa pengar.”

 


”Oinvesteringsbara” bolag tillbaka in i värmen

HONGKONG. Kinas internetbolag är tillbaka in i värmen, vilket lett till höjda riktkurser. Bedömare säger att bolag som Alibaba och Tencent troligen inte kommer drabbas av fler plötsliga tillslag – men att staten kommer öka kontrollen över sektorn.

Foto:Qilai Shen

För bara två månader sedan slog den amerikanska investmentbanken JP Morgan fast att kinesiska teknikaktier var ”oinvesteringsbara” under resten av året, på grund av myndigheternas oberäkneliga tillslag mot sektorn. Nu har banken gjort en en radikal kovändning och uppgraderat 15 kinesiska bolag.

”Vi tror att nyckelriskerna inom sektorn har minskat, speciellt gällande regulatorisk risk”, skrev bankens teknikanalytiker Alex Yao och hans team. 

De sa vidare att risken för att kinesiska bolag ska sparkas ut från de amerikanska börserna – via avnotering av amerikansknoterade ADR-kontrakt – har minskat. De anser också att geopolitiska risker generellt minskat, vilket kommer påverka sektorn gynnsamt.

Bland de bolag som uppgraderades var internetjättarna Alibaba och Tencent, vilka varit i skottgluggen för Pekings policyåtstramningar under det senaste året. Också Meituan, Net Ease och Pinduoduo fick höjda riktkurser.

Alibaba steg 7 procent på Hongkong på tisdagen, medan Tencent lyfte 5,3 procent. Hongkongbörsens index för teknikbolag, som domineras av kinesiska bolag, steg 5 procent.

Även om investerarna inom sektorn andas morgonluft så visar rusningen på hur oberäknelig situationen i Kina är. Från att säga att internetbolagen är omöjliga att investera i till att rekommendera övervikt inom bara några veckor är inte ett tecken på en transparant marknadssituation, enligt bedömare.

”Marknaden reagerar på förhoppningar om support från regeringen. På sikt kommer sektorn att bli mer och mer kontrollerad av staten. Men vi kommer troligen inte se några plötsliga tillslag, bland annat för att landets ekonomi har stora problem”, säger en analytiker vid en kapitalförvaltningsfirma i Hongkong, till Di.

Ledare för flera av Kinas största teknikbolag höll möte med myndigheterna i Peking på tisdagen, vilket sågs som ytterligare ett tecken på stabilare utvecklig för sektorn. Mötet skulle inkludera ”speciell konsultation” för att bistå med ”hälsosam och hållbar” utveckling inom den digitala ekonomin, rapporterade statskontrollerade medier inför mötet.

Härom veckan meddelade landets politbyrå att ökat stöd ska ges till internetbolagen med mål att de bättre ska stödja Kinas ekonomiska återhämtning, vilket Di rapporterat om tidigare.

Förra året haglade böter och regulatorisk press över internetbolagen, vilka anklagades för allt från utnyttjande av monopolställning till att utgöra risk för nationell säkerhet. Tillslagen gjordes under president Xi Jining slagord ”gemensam välfärd”, ett uttryck som knappt hörts under de senaste månaderna då fokus skiftat till åtgärder för att stoppa viruset. 

Trots senaste tidens lättnader för tekniksektorn har situationen grävt djupa hål i bolagsgrundarnas plånböcker. Sedan årsskiftet har Alibabas grundare Jack Mas privatförmögenhet krympt med 9 procent, motsvarande 37 miljarder kronor, enligt en sökning på Bloomberg Rich List på tisdagen. Tencents grundare Pony Mas förmögenhet har minskat med 22 procent, motsvarande över 100 miljarder kronor. 

Rikast i Kina är Zhong Shanshan, som byggt sin förmögenhet långt från tekniksektorn – på att sälja vatten i plastflaskor.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?