ANNONS:
Till Di.se

Sveriges EU-avgift kan öka med 15 miljarder om året

En större EU-budget är dåliga nyheter för Sverige.

EU-kommissionens nya budgetförslag innebär att den svenska EU-avgiften kan öka med 15 miljarder kronor, en höjning med 35 procent.

"Det är ett orimligt förslag, det kan vi inte acceptera", säger finansminister Magdalena Andersson till TT.

Hon förutspår mycket tuffa förhandlingar och säger att Sverige kommer att kroka arm med andra budgetrestriktiva länder.

EU-kommissionen föreslår en budget på 1,11 procent av EU-ländernas samlade BNI. Skillnaden kan tyckas liten mot nuvarande 1 procent av BNI, men för ett land som Sverige som betalar in mer till EU:s budget än vad som kommer tillbaka i form av olika stöd, innebär det enligt regeringens beräkningar 15 miljarder. Det innebär en ökning med 35 procent jämfört med vad Sverige betalt i genomsnitt 2014—2020.

Statsminister Stefan Löfven (S) varnar för att en ökad EU-avgift kan gå ut över välfärden. Om Sverige ska betala mer till EU under nästa budgetperiod — 2021-2027 — innebär det att reformutrymmet minskar för annat.

"Mitt besked till EU och kommissionen är att Sverige har tagit ett oproportionerligt stort ansvar i flyktingfrågan. När jag pratar med svenska folket säger jag att vi kommer att klara välfärden, men det kommer att kräva massor med investeringar och då kan inte EU bara höja avgiften och tro att vi bara ska betala så att vi inte klarar välfärden", säger Stefan Löfven till TT.

"De här höjningarna ser vi inte framför oss. Det har jag sagt vid sittande bord, det kommer inte att hända. Här ser jag framför mig mycket besvärliga förhandlingar", säger Löfven.

När Storbritannien lämnar EU försvinner mer än 100 miljarder kronor per år från EU:s budget. EU har också tagit på sig nya ansvarsområden som gränsbevakning, migration och försvar. För att det hela ska gå ihop måste EU-länderna betala mer, anser EU-kommissionen, som nu presenterat sitt förslag för nästa sjuårsbudget.

Exakt hur stor den svenska EU-avgiften blir går inte att utläsa i dagens budgetförslag. Mer detaljerade förslag ska presenteras längre fram, dessutom ska allt förhandlas.

"Men ju större budgeten blir, desto större nettobidragsgivare blir vi", säger Magdalena Andersson.

EU-avgiften kan variera stort mellan åren, men de senaste åren har den legat runt 25—35 miljarder kronor. Nästa år räknar regeringen med 39,5 miljarder, brutto.

För Sveriges del handlar budgetförhandlingen också om att "rabatten" på EU-avgiften fasas ut och försvinner. I fjol uppgick den till runt 6 miljarder kronor. Rabatter finns för att kompensera Sverige och andra nettobetalande länder med hög EU-avgift. Men flera av rabatterna är kopplade till Storbritannien och försvinner i samband med brexit.

Magdalena Andersson kan inte acceptera att rabatten bara stryks och att medlemsavgiften plussas på.

"Det behövs någon form av korrigering för att det ska bli rimliga avgifter. Sverige är ett land som bidrar väldigt mycket. Dels är vi nettobetalare till EU, redan som det är, vi har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för flyktingkrisen 2015 och vi är också ett av de länder som är de största biståndsgivarna i EU", säger hon.

Vissa delar av EU-kommissionens förslag gillas av den svenska finansministern. Till exempel att kopplingen mellan EU-stöd och respekt för rättsstatens principer ska stärkas.

"Det är fullt rimligt. Man måste stå upp för gemensamt fattade beslut och de grundläggande värdena, om man ska fortsätta att gynnas av EU-medel", säger hon.

Förslaget kan få konsekvenser för Polen och Ungern; stora mottagare av regionalstöd, ofta i konflikt med Bryssel om värderingar och motståndare till att alla EU-länder ska dela på flyktingmottagandet.

En käpphäst för den svenska regeringen är att ett annat stort utgiftsområde — jordbrukspolitiken — ska förändras och minska.

"Vi vill ha en mer modern budget där man gör neddragningar i jordbruksstöden och i stället tar mer resurser till sådant som skapar gemensam EU-nytta som säkerhet", migration och jobbskapande, säger Magdalena Andersson.

På ett toppmöte i Bryssel i februari ställde de flesta av EU:s stats- och regeringschefer upp på att betala mer till budgeten framöver, inklusive tungviktarna Tyskland och Frankrike. Men Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna gör hårdnackat motstånd.

"Det kommer att bli väldigt tuffa förhandlingar. Det finns de som tror att det kommer att bli en snabb lösning, men det är inte vad jag ser framför mig", säger Andersson.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies