ANNONS:
Till Di.se

Sverige hotas av budgetbakslag i Bryssel

  • Foto: Kirsty Wigglesworth/TT

Sverige tvingas ge upp motståndet och betala mer i nästa EU-budget. Det anser EU-kännare i Bryssel.

Striden om EU:s långtidsbudget 2021-2027 startade med en knall i början av månaden.

EU-kommissionen vill öka utgiftstaket med en tiondel från 1,03 till 1,14 procent av bruttonationalinkomsten BNI. Totalt handlar det om 1279 miljarder euro, nära 13.200 miljarder kronor.

”Budgeten handlar om stora summor som är svåra att göra begripliga. Få av utgifterna är människonära. Det finns en allmän föreställning att Bryssel är ett omöjligt och opåverkbart maskineri som bara frågar efter mer”, säger Fredrik Erixon, chef och grundare på EU-tankesmedjan Ecipe.

Storbritanniens EU-utträde skapar ett årligt hål på ungefär 5,7 miljarder euro, knappt 59 miljarder kronor, räknat på utfallet 2016.

Det ökar trycket på andra nettobetalare. Sveriges nota kan öka med 15 miljarder kronor om året, eller omkring 35 procent.

Finansminister Magdalena Andersson (S) kallade direkt förslaget ”orimligt”, och har för en gångs skull de andra svenska partierna bakom sig.

Hon har också stöd av andra nettobetalare som Danmark, Österrike, Nederländerna, medan tungviktarna Frankrike och Tyskland är beredda att betala mer.

”Möjligheten för Sverige att hålla emot budgetökningar är inte likadan som tidigare, eftersom Storbritannien är ute ur budgetdiskussionen. Britterna har drivit en hård fast linje i diskussionerna”, säger Fredrik Erixon.

Han säger att det finns en övergripande hållning från många håll att begränsa ökningarna, men att det troligen blir omfördelningar och något större budget.

”Om man inte omallokerar blir det betydligt svårare att åstadkomma en större budget. Det största problemet är förslaget att allokera en viss del av företagsskatten till EU.”

De två största posterna, jordbruksstöd och regionalstöd, står för nära tre fjärdedelar av utgifterna, men kapas med 5 procent respektive 7 procent i EU-kommissionens förslag. 

I stället ska mer pengar läggas på forskning, migrationshantering och gränsskydd.

”Sedan diskuterar man en sanktionsmöjlighet för de länder som inte följer EU:s regler och normer. Det är en öppen fråga om man går iland med det. Ska det krävas ett sanktionsbeslut för det? Det kräver enhällighet, vilket är svårt att nå med Polen och Ungern”, säger Fredrik Erixon.

Fabian Zuleeg, chef för den oberoende tankesmedjan European Policy Centre,säger att budgetstriderna följer ett mönster som upprepas vart sjunde år. 

”Diskussionen om långtidsbudgeten är alltid svår och mycket konfrontationer, men i själva verket måste budgeten alltid vara en kompromiss. Budgeten kräver enighet. Då får man inte ha känslan att nettobetalarna slipper undan för lätt, eller att nettomottagarna får för mycket pengar.”

Fabian Zuleeg tror att budgeten plussas på men att kraven skärps.

”Troligen kopplas en del av bidragen till länder som har bidragit mycket, till exempel genom att ta emot många flyktingar.”

Målet är att budgeten ska vara klar före valet till EU-parlamentet i maj 2019.

”Jag tror inte att tidsplanen håller. Det är många länder som är motståndare till att öka budgeten. I slutändan måste varje regering gå till sin hemmapublik och förklara det här”, säger Fabian Zuleeg.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies