Annons

Sverige accepterar inte kompromissbudet – Löfven i sent toppmöte

Hela helgen tycks gå åt när EU-länderna förhandlar intensivt om nästa långtidsbudget och den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen.

Oenigheten är fortsatt stor. Sverige tillhör de missnöjda.

En intensiv diskussion mellan Angela Merkel, Emmanuel Macron och Stefan Löfven på EU-mötet i Bryssel.
En intensiv diskussion mellan Angela Merkel, Emmanuel Macron och Stefan Löfven på EU-mötet i Bryssel.Foto:Francois Lenoir

Sverige, Danmark och Österrike har visserligen erbjudits aningen högre rabatt på sin medlemsavgift. Dessutom har mer av coronastödet förvandlats till lån, snarare än bidrag.

Fast det räcker inte.

”Vi står fortfarande långt ifrån varandra. Det kompromissförslag som har lagts tar några steg i vår riktning, men andra går inte åt vårt håll”, säger Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare med ansvar för EU-frågor hos statsminister Stefan Löfven (S) och EU-minister Hans Dahlgren (S).

”Det här kan ta tid, vi förbereder oss på att vara här länge till”, säger Carvalho Olovsson som deltar i mötet på plats i Bryssel.

Mötet återupptogs strax före lunch på lördagen, men avbröts tämligen snabbt för att i stället ge utrymme till enskilda möten och förhandlingar mellan deltagarna.

Löfven ingick i en grupp som tillsammans med Österrike, Danmark och Nederländerna höll möten med Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Portugal och Grekland.

Senare sågs EU:s permanente rådsordförande Charles Michel även hålla samtal med först Polen, sedan Ungern och sent på lördagseftermiddagen återigen med Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron.

Vid 20-tiden kallades Löfven till ännu ett möte med Michel – ett av de sista inför den middag som ledarna väntades inleda en stund senare.

Eventuellt förplägas EU-länderna då också med ännu ett nytt kompromissförslag från Michel.

I förslag som lades fram på lördagsförmiddagen sänks bidragsdelen i coronastödet från 500 miljarder euro till 450 miljarder. De sparsamma fyra – Nederländerna, Sverige, Danmark och Österrike – har krävt att hela krisstödets 750 miljarder euro ska ges som lån, inget som bidrag.

De fyra fortsätter att driva att både den totala summan och andelen bidrag ska ned.

De fyra har också drivit att de, allra minst, ska få behålla sina rabatter på medlemsavgiften till EU eller få mer rabatt än i buden hittills. Alla utom Nederländerna erbjuds nu lite högre rabatt, men Nederländerna erbjuds lättnader i annan form.

För Sveriges del föreslås nu en årlig rabatt på 823 miljoner euro, jämfört med 798 miljoner i det tidigare budet. Det innebär omkring 20–25 miljoner euro mer per år under budgetperioden 2021–2027.

Det skulle innebära att medlemsavgiften för Sverige ändå ökar med mellan 8 och 9 miljarder kronor per år.

Kraven på att EU:s långtidsbudget ska dras ned från tidigare bud verkar dock inte ha fått effekt. Förslaget ligger kvar på 1.074 miljarder euro för perioden 2021–2027.

I fredags pekades den nederländske premiärministern Mark Rutte ut som en av dem som driver på hårdast för en mindre EU-budget samt kravet på att inga pengar ska delas ut från coronakrisfonden förrän samtliga EU-länder har gett klartecken för att det går till rätt saker.

Ruttes envetna linje verkar ha gett viss utdelning. Ett enskilt medlemsland ska kunna stoppa utdelning av stöd till ett annat land tillfälligt, medan det undersöks om det finns fog att befara att pengarna går till fel saker.

”Ett viktigt steg i rätt riktning. Men många frågor återstår och de närmaste 24 timmarna avgör om vi når ända fram, säger en nederländsk diplomat om det senaste kompromissförslaget”, enligt tidningen Wall Street Journal.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel verkar inte ha överdrivit när hon vid inledningen på mötet beskrev motsättningarna som ”väldigt, väldigt stora”.

Men frågan är om EU-ledarna, mitt i coronakrisen, har råd att inte komma överens. Och en ny långtidsbudget måste finnas på plats inför årsskiftet, då den ska börja användas. I februari körde EU-länderna och Europeiska rådets ordförande hårt in i väggen med budgeten.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?