Annons

Svenskt stål biter igen

Hög sannolikhet för att 2017 blir det bästa året på länge

Den svenska stålindustrin ökade takten i fjol.
Den svenska stålindustrin ökade takten i fjol.Bild:Björn Lindgren

När Hindersmässan i Örebro, stål- och gruvindustrins klassiska branschdagar, gick av stapeln 2016 var marknadsläget för både stål och järnmalm närmast nattsvart. Även kopparpriset var mycket svagt.
Nu ett år senare är situationen på marknaderna betydligt muntrare och sannolikheten är hög för att vi då i början på 2016 såg historiska bottennivåer både i stål- och järnmalmspriset.

Den första och viktigaste faktorn för återhämtningen i stålpriset är att handelshinder som reducerar import av asiatiskt stål har kommit på plats i Europa och USA. En andra faktor är att järnmalmspriset har fått stöd av produktionsstörningar i både Brasilien och Australien. Högre priser på insatsvaror som järnmalm, skrot och kol driver i sin tur upp stålpriset.
En tredje anledning till att stålpriserna har stigit på bred front under de senaste månaderna är en högre efterfrågenivå, inte minst i Norden.

Nu i början av 2017 är trenden för stålpriserna klart positiv i hela västvärlden. Även om priserna alltjämt i ett historiskt perspektiv är på låga nivåer och marginalerna för stålproducenterna kan beskrivas som tunna är sannolikheten hög för att 2017 blir det bästa året för stålindustrin på länge.

Men det finns också flera risker som kan leda till att den nuvarande återhämtningen går till historien som tillfällig.

Den största kortsiktiga risken är att priserna på insatsvaror faller och i sin tur drar ned sentimentet på stålmarknaden. Efter det kraftiga rallyt under hösten 2016 är kolpriset och nickelpriset redan i en fallande trend. Järnmalm handlas på den högsta nivån sedan hösten 2014, men den uppenbara risken är att produktionen i Brasilien och Australien till slut ökar betydligt och sänker priset.

Det som å andra sidan mer än väl kan kompensera för produktionsökningarna av järnmalm är en högre produktion av stål till följd av Donald Trumps infrastrukturinvesteringar och bättre efterfrågeläge i Europa.

Ett andra mer kortsiktigt dilemma är att kapacitetsutnyttjandet i den europeiska stålindustrin alltjämt är för lågt. En uppenbar risk är att stålbolagen i kampen om marknadsandelar för snabbt ökar kapaciteten om efterfrågan fortsätter stiga under året.

Det allra största hotet mot den västerländska stålindustrin är dock fortsättningsvis den kinesiska överproduktionen, helårssiffrorna från World Steel Association visar att stålproduktionen i landet ökade med 1,2 procent under 2016.

Handelshindren till trots, men så länge som kineserna producerar stål i nuvarande takt finns en överhängande fara för att det hittar nya vägar in på de västerländska marknaderna.

Den bästa nyheten för stålindustrin under 2017 vore att den kinesiska stålproduktionen minskar kraftigt. Dels till följd av att myndigheterna insett att den nuvarande strategin varken är hållbar för miljön eller ur ekonomisk synvinkel och dels till följd av att det sker ytterligare konsolidering i den kinesiska stålindustrin.

Trots ovan nämnda risker är ändå basscenariot nu att den positiva pristrenden för stål, järnmalm och de flesta basmetaller står sig under 2017. Blir det så förbättras kassaflödena för råvaru- och gruvbolagen avsevärt, särskilt för bolag som under de svåra åren framgångsrikt har sänkt sin kostnadsnivå.

Det öppnar för flera spännande trender under 2017:
Bättre tider för leverantörer. Bättre kassaflöden öppnar för nya större investeringar i utrustning. Sannolikheten är hög för att 2017 blir året då både Atlas Copcos och Sandviks försäljning av utrustning till gruvor får ett stort uppsving.

Konsolideringsvåg. Starkare balansräkningar för bolagen bör öppna för en större nödvändig konsolideringsvåg även i europeisk stålindustri. Affärer som redan finns på agendan är försäljningen av den italienska stålgiganten Ilva och ett samgående mellan Thyssen Krupp och Tata Steels europeiska verksamhet.

Förändringar i ägarbilden. Några uppenbara strukturaffärer finns det inte i svensk gruv- och stålindustri. Men om marknaden fortsätter att förbättras blir 2017 antagligen året då de ägarskiften som det har talats om i flera år till sist äger rum. En sådan affär är att riskkapitalbolaget Triton säljer Ovako. En andra är att Sandvik knoppar av affärsområdet för specialstål, SMT. En tredje är att SSAB säljer affärsområdet för byggmaterial, Ruukki Construction.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?