1515
Annons

Svenskt Näringsliv höjer BNP-prognos – arbetslösheten förblir stort problem

Konjunkturen tar nu fart, med en hög tillväxt 2021-2022. Problemen på arbetsmarknaden har dock förvärrats under pandemin och långtidsarbetslösheten riskerar att bli bestående.

Svenskt Näringslivs biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
Svenskt Näringslivs biträdande chefekonom Jonas Frycklund.Foto:Jesper Frisk

Det skriver Svenskt Näringsliv i en konjunkturprognos som presenteras på tisdagen och som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

”Arbetslösheten riskerar att förbli ett stort problem under lång tid framöver. Människor som redan innan pandemin hade svårt att komma i arbete har nu hamnat ännu längre bak i kön. Tyvärr räcker inte den snabba tillväxten för att komma tillrätta med problemen. Behovet av strukturella reformer är större än någonsin”, säger Svenskt Näringslivs biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.

BNP väntas öka med 3,8 procent under 2021 och 3,9 procent under 2022. I den senaste prognosen, i december, räknade Svenskt Näringsliv med att BNP skulle växa 3,1 procent i år följt av 3,1 procents tillväxt även 2022. 

Bakom den uppreviderade prognosen ligger en starkare omvärld. Tillväxten väntas ta fart rejält under andra halvåret i år när vaccineringar gör att restriktioner kan lättas i världens rika länder, med en återgång till ett mer normalt liv där hushållen kan gå mer på restaurang och turista igen. 

Samtidigt som den redan nu relativt starka tillväxten i svensk industri väntas öka ytterligare, med draghjälp från en snabb internationell återhämtning, kommer då även tillväxten i de mest drabbade branscherna att ta fart ordentligt, om än från en låg nivå. Svenskt Näringsliv påpekar att återhämtningen är mycket asymmetrisk. Både besöksnäringarna och handeln befinner sig fortfarande i djup kris och konjunkturprognosen bygger på att vaccinprogrammen verkligen fungerar och snabbt når stora delar av befolkningarna.

”Stöden måste finnas kvar och förbättras så länge som vi har restriktioner. Många företag i de värst drabbade branscherna tar nu av sina sista reserver”, säger Jonas Frycklund.

Arbetslösheten sjunker tillbaka i takt med att tillväxten tar fart, men återhämtningen väntas bli långdragen. Strukturomvandlingen har fått en skjuts av pandemin och de vars jobb rationaliseras bort i den processen kan inte utan omskolning ta de nya arbeten som samtidigt växer fram. Att befolkningen i arbetsför ålder endast ökar på grund av utrikes födda, med en svagare anknytning till arbetsmarknaden, håller också tillbaka sysselsättningstillväxten. Arbetslösheten väntas sjunka från 8,6 procent i år till 7,8 procent 2022

Långtidsarbetslösheten, de som varit arbetslösa i minst ett år, var hög redan före krisen och har nu ökat till rekordhöga nivåer. Dessutom har coronakrisen fått gapet på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda att vidgas ytterligare.

”Coronakrisen har förvärrat detta problem och under förra året ökade arbetslöshetsgapet snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Sverige har därmed klarat arbetslösheten och arbetslöshetsgapet mellan utrikes och inrikes födda sämre än de flesta EU-länder”, skriver Svenskt Näringsliv i prognosen där de varnar för att personer som redan före pandemin stod långt ifrån arbetsmarknaden nu hamnar ännu längre bak i kön till ett arbete.

Trots omfattande stimulanser och en tillväxt nära 4 procent två år i rad väntas inflationstrycket bli måttligt, enligt Svenskt Näringsliv som noterar att Sverige det senaste decenniet haft perioder av såväl hög tillväxt som minusränta utan att inflationen för den skull blivit hög. 

KPIF-inflationen stiger nu tillfälligt över Riksbankens mål på 2 procent, men sjunker sedan tillbaka till ungefär 1,5 procent. Detta gör att Riksbanken ligger kvar med nollränta 2022 ut.

Rimlig uppstuds efter orimligt ras

Fastighetsbolagen har bjudit på en kraftig comeback på Stockholmsbörsen den senaste tiden. Det är fullt rimligt med tanke på det första halvårets överdrivna kurspress. 

Nu är två faktorer avgörande för om revanschen fortsätter i höst.

Castellum, Balder och SBB är upp över 30 procent på en månad. På bilden bolagens vd:ar Rutger Arnhult, Erik Selin och Ilija Batljan.
Castellum, Balder och SBB är upp över 30 procent på en månad. På bilden bolagens vd:ar Rutger Arnhult, Erik Selin och Ilija Batljan.Foto:Di

I börskraschen under första halvåret i år var fastighetssektorn den stora förloraren. En toxisk blandning av obligationsräntor som rusade parallellt med oro för lågkonjunktur skickade ned fastighetsindex med hela 48 procent under första halvåret. 

Mycket av nedgången berodde dock på att fastighetsaktierna var övervärderade vid årsskiftet. Fastighetsindex gick upp 54 procent under fjolåret, långt mer än vinsterna och substansvärdena. I november uppmärksammande Di till exempel att den genomsnittliga värderingen mot eget kapital var den högsta på minst 30 år i sektorn

Efterfrågan på fastigheter var enorm och många av de stora fastighetsbolagen passade på att ge ut obligationer till hugade investerare till allt lägre räntor. Men det här var en locksång som slog tillbaka. Fastighetsbolagens ledningar verkar ha glömt bort att likviditeten är dålig i obligationerna och internationella ränteförvaltare, samt en del inhemska, har dålig koll på svenska fastigheter. 

I marknadsoron första halvåret dumpade de snabbt fastighetsobligationer med rusande räntor som följd – papper de köpt bara något år tidigare på en bråkdel av dessa räntor. Så agerar tjänstemän snarare än investerare. 

Aktiemarknaden, som uppenbarligen har problem att prissätta fastighetsaktier, såg risk för att bolagen inte skulle kunna finansiera sig på räntor som låg under avkastningen i bestånden – det värsta som kan hända ett fastighetsbolag. Kurserna föll nästan lodrätt. SBB, som till stor del finansierat sig via obligationsmarknaden, tappade till exempel snabbt två tredjedelar av sitt värde. Stabila bolag som Balder och Castellum, som också har en stor del av finansieringen mot obligationer, halverades. 

Ledningarna i flera av fastighetsbolagen har tagit orimligt mycket risk med aktieägarnas pengar de senaste åren när de gjorde sig beroende av en nyckfull obligationsmarknad med dålig likviditet. Det i sin tur har skapat oförtjänt mycket onödig volatilitet i aktierna och förhoppningsvis har de lärt sig läxan och ökar andelen finansiering framöver där ”investerare” inte kan handla med lånen varje dag. 

Även om osäkerheten finns kvar kring hur ränteuppgången slår mot vinster och substansvärden blev fastighetsaktierna orimligt lågt värderade i förhållande till intjäning och substansvärde under våren. Vid halvårsskiftet var medianrabatten mot de långsiktiga substansvärdena i sektorn till exempel nästan 40 procent. Halvårsrapporterna var överlag starka där ledningarna, förvisso som vanligt, inte såg aktiemarknadens risker utanplanerade för framtiden. 

Sedan halvårsskiftet har fastighetsindex stärkts med 28 procent. Flera aktier som SBB, Balder och Castellum är upp över 30 procent på en månad. Lika mycket som fastighetsrallyt förra året var en överreaktion åt det positiva hållet, var raset det första halvåret en överreaktion åt det negativa när fjolårets eufori snabbt förbyttes till skräck. Fastigheter är i grunden en lågrisktillgång men på börsen förvandlades de till högriskaktier. Uppstället den senaste månaden har varit fullt rimligt. Hur utvecklingen fortsätter nu beror på räntan och konjunkturen i höst.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera