1515

Svensken friskare i allmänhet – på grund av pandemin

Gonorré, klamydia, mördarbakterier, hepatit B och C, RS-virus och vanlig influensa. Under förra året minskade förekomsten av ett stort antal smittsamma sjukdomar i Sverige. Nedgången sätts i samband med förändrade vanor i samband med pandemin.

Håll avstånd, tvätta händerna och stanna hemma om du är sjuk.

I över ett års tid har Folkhälsomyndigheten tjatat och gnatat på svenska folket om det enda som man verkligen vet kan påverka en pågående smittspridning.

Effekten av detta mantra på coronapandemin är dock svårt att sia om, eftersom det inte finns något att jämföra med. Däremot verkar det som om en rad andra smittsamma sjukdomar har påverkats, och då inte bara influensa och vinterkräksjuka som det tidigare har rapporterats om.

Exempelvis rapporterades bara hälften så många fall av invasiva grupp A-streptokocker (GAS) förra året, 376 fall, närmare bestämt, jämfört med 768 fall året dessförinnan. Dessa bakterier kan orsaka en rad olika infektioner, däribland blodförgiftning och förödande mjukdelsinfektioner, något som givit dem namn som ”köttätande” och ”mördarbakterier”.

”Det finns nog två skäl till den här nedgången. Det ena är ett minskat resande. En del av de här sjukdomarna, som salmonella, är ju rena importsjukdomar. Den andra orsaken är nog att vi faktiskt följt rekommendationerna. Att vi tvättat händerna, hållit avstånd och stannat hemma när vi varit sjuka”, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, till TT.

Även de mer intima kontakterna tycks ha minskat. För i statistiken över sexuellt överförbara sjukdomar, som gonorré och klamydia, samt blodburna sjukdomar, syns en markant skillnad. Hiv, hepatit B och C är exempel på det senare. Antalet anmälda fall av hepatit B och C gick ner med en dryg fjärdedel förra året, medan antalet nyanmälda fall av hiv minskade med drygt 15 procent.

Därutöver minskade även antalet infektioner som kan kopplas till livsmedel. Exempelvis halverades antalet fall av campylobacterinfektion, en bakterie som kan finnas i rå kyckling och som orsakar magsjuka. Även salmonella, yersinia, ehec och hepatit A minskade, en minskning som framför allt sätts i samband med ett minskat resande och en förbättrad handhygien.

Den tydligaste nedgången syns dock bland de säsongsbetonade luftvägsinfektionerna, som influensa och RS-virus, samt calicivirus (vinterkräksjuka). Exempelvis var kurvan över antalet influensafall förra säsongen mer eller mindre helt tillplattad.

TT: Ser du det här som ett kvitto på att svenskarna faktiskt följt restriktionerna?
”Absolut. Influensa påverkas lite av resande, medan RS och vinterkräksjuka inte påverkas alls av om vi reser eller inte. De sprids bara i samband med nära kontakter med andra”, säger Anders Tegnell.

TT: Vad tror du, kommer vi att behålla det här beteendet, med bättre handhygien och att stanna hemma om vi är sjuka?
”Om man ser historiskt på de andra stora pandemierna i modern tid så har vi inte förändrat våra beteenden särskilt mycket. Både Asiaten och Hongkong (influensor) gick nästan helt obemärkta förbi. Mediebevakningen var minimal, på ett nästan fascinerande sätt om man jämför med i dag. Detta trots att antalet avlidna går att jämföra.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?