1515
Annons

Svenskarnas pengar strömmar ut

Svenskarna lägger allt mer pengar på medietjänster som strömmad film och musik. I snitt spenderade hushållen 450 kronor i månaden förra året. Störst är suget efter rörlig bild där ökningen var nästan 20 procent på ett år, enligt analysföretaget Mediavision.

Rörlig bild står för två tredjedelar av den totala mediekonsumtionen, där digital betal-tv fortsatt är den största utgiften.

"Det är de prenumerationsbaserade videostreamingtjänsterna som står för den största ökningen. Men även tjänster inom ljud når höga nivåer, till exempel ljudbok- och musikstreaming-tjänster", skriver Natalia Borelius på Mediavision i ett pressmeddelande.

Analysen baseras på intervjuer med 3.000 personer i åldrarna 15–74 år.

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Volvo visar vägen på turbulent marknad

Efter några turbulenta månader börjar läget på obligationsmarknaden nu att ljusna. Det uppger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi, efter att lastbilskoncernen AB Volvo gett sig ut på marknaden med gott resultat.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma”, säger Tomas Lundquist till Di.

AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.
AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.Foto:Pressbild; Mostphotos

Samtidigt som världens börser rasade i våras var det tufft även på obligationsmarknaden. Den snabba ränteuppgången och den höga inflationen ledde snabbt till högre kreditrisker och höjda avkastningskrav vilket fick marknaden att inta en mer försiktig inställning till företagsobligationer. Inte minst fastighetssektorn drabbades hårt.

Men de senaste veckorna har läget snabbt förbättrats, säger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på den amerikanska storbanken Citi. Sedan början av juli har finansieringskostnaderna gått ned med runt 1-1,5 procent vilket han beskriver som en dramatisk förändring. Han säger bland annat att marknaden tolkade förra veckans amerikanska inflationsrapport som ett tecken på att prisökningstakten är på väg att avta.

”Nu känns det som att marknaden har en bättre förmåga att värdera primäraffärer, så nu är frågan om bolagen kan dra nytta av det tillfället. Det är fortfarande osäkert på en rad olika punkter men trots det ser marknaden relativt stark ut”, säger Tomas Lundquist.

I slutet av förra veckan prissatte Citi en obligation med fem års löptid värd 500 miljoner euro för AB Volvo. Lastbilskoncernen var därmed först ut på obligationsmarknaden efter sommaren bland de svenska storbolagen.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma. Det visade sig vara ett väldigt stort intresse”, säger Tomas Lundquist, och lyfter bland annat fram Volvos starka kreditbetyg som en bidragande orsak.

Obligationen lockade till sig ordrar på 3 miljarder euro och prissattes med en kupongränta på 2 procent. 

”Kupongen är givetvis högre än vad den var i början av året, men samtidigt bättre än för fem-sex veckor sedan”, säger Tomas Lundquist som jämfört med en liknande obligation som Volvo genomförde i maj 2020 som hade en ränta på 1,625 procent.

En signal om att marknaden ser bättre ut är också att obligationen prissattes i princip i linje med räntekurvan i Volvos redan utestående obligationer. I normala fall betalar bolagen en premie till dess utestående skuld för att attrahera investerare att gå in i en ny affär.

”När du har en affär som går så bra som den gjorde för Volvo så lockar det till sig många andra bolag till marknaden. Vår förväntan är att sista halvan av augusti och september kommer att bli en aktiv tid på kreditmarknaden, såvida det inte blir en större osäkerhet på kapitalmarknaden”, säger Tomas Lundquist.

Finns det en tillräcklig aptit hos investerare om många företag ger sig ut på marknaden?
”Det finns ett stort investerarintresse, men samtidigt är det svårt att säga hur länge det håller i sig. Det finns tecken som visar på att inflationen kanske är på väg ned något, men samtidigt kvarstår osäkerhetsfaktorn.”

Obligationer i fastighetsbolagen var särskilt utsatta under våren, och i samband med den senaste kvartalsrapporten i mitten av juli sa Rutger Arnhult, vd och huvudägare i Castellum, att han ”inte kommer att gå ut på kapitalmarknaden över huvud taget” under de förutsättningar som rådde då.

Tomas Lundquist tror att fastighetsbolagen kan komma tillbaka till en marknad med mer attraktiva nivåer igen, men att det kan dröja.

”Det är mer industriella bolag som kommer ut först och sen beroende på hur marknaden ser ut så är det andra företag som följer efter. Det kan även gälla fastighetsbolagen.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera