ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Svenskarna har ursvag ekonomisk buffert

  • Sedlar Foto: Fredrik Sandberg

Det låga ränteläget gör att många grupper i samhället har det bättre än någonsin.
Samtidigt skulle var åttonde person klara sig högst en månad utan lön.

Och det är inte bara låginkomststagare och ensamstående som saknar en buffert.

Bland personer med en inkomst på mellan 45.001 och 50.000 kronor i månaden är det 17 procent som uppger att de klarar sig maximalt en månad utan inkomst.

Det visar en undersökning som Länsförsäkringar har genomfört.

Den inkomstgrupp som har sämst förutsättningar vid oväntat inkomstbortfall är de som tjänar mellan 15.001 och 20.000 kronor, där nästan en fjärdedel uppger att de inte skulle klara sig mer än en månad utan lön.

”Bland ensamstående med barn är det 27 procent som inte klarar sig mer än en månad”, säger Rikard Josefson, vd för Länsförsäkringar Bank.

Sammantaget är det fyra av tio svenskar som klarar sig högst sex månader om en inkomst försvinner. Däremot säger 48 procent att de klarar sig mer än ett halvår. Inte oväntat är det i gruppen 40–69 år där flest säger sig klara mer än sex månader.

Den så kallade sparkvoten, det vill säga hur stor del av landets bruttonationalprodukt som används för sparande, har ökat stadigt de senaste åren.

”De som redan är sparare sparar mer. Men de som borde sätta i gång att spara i denna lågräntemiljö, gör inte det i tillräckligt stor omfattning”, säger Rikard Josefson.

Vad beror det här på, tror du?
”Det finns inga skatteincitament för att spara, bara för att låna. Det tycker jag är väldigt märkligt. Sedan tror jag att man inte tänker på att om lönen inte kommer en månad, så är man 30 dagar från att inte kunna fullgöra betalningar.”

Hur mycket borde man ha på sparkontot?
”Anne Wibble sa någon gång att man borde ha en årslön på banken. Det kanske är att ta i, men man borde ha ett sparkapital så att man åtminstone klarar sig sex månader utan lön. Blir man arbetslös tar det nog minst sju till åtta veckor innan a-kassan kickar in. Därför kan man säga att en miniminivå på ett sparande borde vara tre månadslöner.”

Rikard Josefson skulle gärna se att ränteavdraget växlades mot någon form av sparincitament, så att fler skulle få möjlighet att bygga upp en buffert. Investeringssparkontot, som infördes 2012, för att stimulera sparande i aktier och fonder, tycker han är bra, men har ändå vissa invändningar.

”Där har du en låg avgift, men samtidigt beskattas sparandet. Har du en negativ utveckling på ditt sparande, som du kan ha om du har hög risk, då betalar du faktiskt skatt på något som haft en negativ utveckling.”

I och med amorteringskravet lägger allt fler energi på att få ned sina bolån. Den typen av sparande räknas inte in i sparkvoten.

”Det är jättebra att amortera, för det är en bra typ av sparande. Men om man bara amorterar lägger man allt sparande i samma risk, din egen fastighetsfond. Dessutom är det så, att hamnar man i krisläge på grund av att man blir av med jobbet, så har du inte samma inkomst och då får du inte låna tillbaka pengarna”, säger Rikard Josefson.

En annan aspekt som han lyfter fram är ett skifte i privatekonomin, framför allt bland yngre, mot ett mer månadsbaserat tänkande.

”Privatleasing av bilar ökar. När man köper bostad tittar man inte längre lika mycket på lånebeloppet utan på kassaflödet per månad. Någonstans ökar risknivån då.”

”Så länge månadskostnaden är okej så kör vi på och då är det alltför få som inkluderar ett buffertsparande”, säger Rikard Josefson och påpekar att alla abonnemang inte måste sägas upp omgående.

De utgiftsområden som i första hand drabbas när en inkomst försvinner är enligt undersökningen nöjen, fritidsaktiviteter, sparande och resor.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/9652Nmiujjh/

Tyck till