1515
Annons

Svenskarna har ursvag ekonomisk buffert

Det låga ränteläget gör att många grupper i samhället har det bättre än någonsin.
Samtidigt skulle var åttonde person klara sig högst en månad utan lön.

Och det är inte bara låginkomststagare och ensamstående som saknar en buffert.

Sedlar
SedlarBild:Fredrik Sandberg

Bland personer med en inkomst på mellan 45.001 och 50.000 kronor i månaden är det 17 procent som uppger att de klarar sig maximalt en månad utan inkomst.

Det visar en undersökning som Länsförsäkringar har genomfört.

Den inkomstgrupp som har sämst förutsättningar vid oväntat inkomstbortfall är de som tjänar mellan 15.001 och 20.000 kronor, där nästan en fjärdedel uppger att de inte skulle klara sig mer än en månad utan lön.

”Bland ensamstående med barn är det 27 procent som inte klarar sig mer än en månad”, säger Rikard Josefson, vd för Länsförsäkringar Bank.

Sammantaget är det fyra av tio svenskar som klarar sig högst sex månader om en inkomst försvinner. Däremot säger 48 procent att de klarar sig mer än ett halvår. Inte oväntat är det i gruppen 40–69 år där flest säger sig klara mer än sex månader.

Den så kallade sparkvoten, det vill säga hur stor del av landets bruttonationalprodukt som används för sparande, har ökat stadigt de senaste åren.

”De som redan är sparare sparar mer. Men de som borde sätta i gång att spara i denna lågräntemiljö, gör inte det i tillräckligt stor omfattning”, säger Rikard Josefson.

Vad beror det här på, tror du?
”Det finns inga skatteincitament för att spara, bara för att låna. Det tycker jag är väldigt märkligt. Sedan tror jag att man inte tänker på att om lönen inte kommer en månad, så är man 30 dagar från att inte kunna fullgöra betalningar.”

Hur mycket borde man ha på sparkontot?
”Anne Wibble sa någon gång att man borde ha en årslön på banken. Det kanske är att ta i, men man borde ha ett sparkapital så att man åtminstone klarar sig sex månader utan lön. Blir man arbetslös tar det nog minst sju till åtta veckor innan a-kassan kickar in. Därför kan man säga att en miniminivå på ett sparande borde vara tre månadslöner.”

Rikard Josefson skulle gärna se att ränteavdraget växlades mot någon form av sparincitament, så att fler skulle få möjlighet att bygga upp en buffert. Investeringssparkontot, som infördes 2012, för att stimulera sparande i aktier och fonder, tycker han är bra, men har ändå vissa invändningar.

”Där har du en låg avgift, men samtidigt beskattas sparandet. Har du en negativ utveckling på ditt sparande, som du kan ha om du har hög risk, då betalar du faktiskt skatt på något som haft en negativ utveckling.”

I och med amorteringskravet lägger allt fler energi på att få ned sina bolån. Den typen av sparande räknas inte in i sparkvoten.

”Det är jättebra att amortera, för det är en bra typ av sparande. Men om man bara amorterar lägger man allt sparande i samma risk, din egen fastighetsfond. Dessutom är det så, att hamnar man i krisläge på grund av att man blir av med jobbet, så har du inte samma inkomst och då får du inte låna tillbaka pengarna”, säger Rikard Josefson.

En annan aspekt som han lyfter fram är ett skifte i privatekonomin, framför allt bland yngre, mot ett mer månadsbaserat tänkande.

”Privatleasing av bilar ökar. När man köper bostad tittar man inte längre lika mycket på lånebeloppet utan på kassaflödet per månad. Någonstans ökar risknivån då.”

”Så länge månadskostnaden är okej så kör vi på och då är det alltför få som inkluderar ett buffertsparande”, säger Rikard Josefson och påpekar att alla abonnemang inte måste sägas upp omgående.

De utgiftsområden som i första hand drabbas när en inkomst försvinner är enligt undersökningen nöjen, fritidsaktiviteter, sparande och resor.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/9652Nmiujjh/


Guldläget att höja lönen som arbetsgivarna ignorerar

Arbetskraftsbristen är på rekordhöga nivåer.

Samtidigt är arbetsgivare dåliga på att utnyttja sänkta avgifter för anställda över 65 år till lockande lönelyft.

Foto:Mostphotos

Stockholms Handelskammare uppmärksammade tidigare under våren att arbetskraftsbristen i Sverige beräknas till drygt 45.000 vakanser. Den tidigare toppnivån var under det andra kvartalet 2018 och uppgick till knappt 44.000 vakanser.

Arbetskraftsbrist finns främst inom branscher som data/it, kommunikation, finans samt kvalificerade företagstjänster inom ekonomi, juridik och teknik enligt Handelskammaren.

Nu uppmärksammar fackförbundet Sveriges Ingenjörer att det finns ett dolt löneutrymme hos företagen som skulle kunna användas som problemlösning. Det gäller äldre rutinerad arbetskraft. I dag är det bara varannan ingenjör över 65 år som är kvar i arbetslivet.

”Efterfrågan på ingenjörer är enorm i många branscher. Det är märkligt att så pass få arbetsgivare försöker få gruppen över 65 år att stanna kvar”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Han ser en enkel lösning som inte används.

”Eftersom arbetsgivarens kostnader för en anställd i den åldern sjunker dramatiskt vore det ju möjligt att locka med högre ersättning, men det sker sällan.”

Arbetsgivarnas kostnader för äldre anställda sänks med 200.000–300.000 kronor om året enligt fackförbundets beräkningar. Det beror främst på att de sociala avgifterna reduceras, men för många arbetsgivare försvinner också inbetalningar till tjänstepensionen.

Ett räkneexempel gäller en ingenjör med en månadslön på 58.000 kronor. Om personen jobbar vidare efter 65 år sparar arbetsgivaren drygt 6.000 kronor per månad på att inte betala in tjänstepension. Året därpå sjunker arbetsgivaravgiften med 12.300 kronor i månaden. Sammantaget sparar arbetsgivaren 220.644 kronor om året om ingenjören väljer att jobba kvar.

Lönestatistiken visar dock att den anställde inte får ta del av kostnadsminskningarna. Några höjningar av löner märks inte.

”Vår analys visar att löneökningar istället upphör vid 60 år och äldre. Det vore fullt möjligt att med enkla medel öka antalet yrkeserfarna ingenjörer med 2.000 personer”, säger Johan Kreicbergs.

Uppskattningsvis finns det i dag över 6.000 utbildade ingenjörer mellan 65 år och 69 år som inte arbetar.

”Nu slutar många sin anställning, och de som vill arbeta startar istället egna företag för att fullt ut kunna dra nytta av sin kompetens.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?