1515
Annons

Svenskarna delar flest opålitliga nyheter i Europa

Svenskarna ligger i överlägsen topp i Europa när det kommer till hur mycket vilseledande och falska nyheter som vi delar vidare på sociala medier, enligt en studie från Oxfords universitet. Bara i USA, före Trumps valseger, delades lika många "skräpnyheter".

Foto:Vilhelm Stokstad/TT

En av tre nyhetsartiklar som delas vidare av svenska twittrare är vad forskare på Oxfords universitet kallar för "skräpnyheter". Under tio dagar i augusti studerade de över 270.000 Twitterinlägg som handlade om det svenska valet, bland annat genom sökningar på populära hashtaggar som #val2018.

The Oxford internet institute, en del av universitetet i Oxford, har gjort likadana studier inför sex andra val i andra västländer. Och Sverige sticker ut, anser forskarna.

"Resultaten är anmärkningsvärda. De visar att jämfört med hur det såg ut i de andra stora valen i Europa de senaste åren – i Frankrike, Tyskland och Storbritannien – delar svenska användare överlägset flest skräpnyheter", säger professor Phil Howard, chef för institutet, i ett pressmeddelande.

I institutets tidigare studier är det bara inför Donald Trumps valseger i USA som det twittrades ut lika många vilseledande artiklar.

"Skräpnyheterna" kommer från sajter som forskarna menar "medvetet publicerar vilseledande eller inkorrekt innehåll som utformas för att se ut som riktiga nyheter".

När forskarna tittat på allt material som delats med politiska hashtaggar står så kallade skräpkällor bakom 22 procent av det man länkar till. Forskarna ser tydliga gemensamma nämnare.

”Innehållet är väldigt kritiskt mot invandring och väldigt kritiskt mot islam. Det är den röda tråden. Det är en högerradikal kontext”, säger svensken Fabian Sivnert, en av forskarna bakom studien, till TT.

Det är tre sajter som dominerar bland "skräpnyheterna", enligt studien: Samhällsnytt (före detta Avpixlat), Fria Tider samt Nyheter Idag står för 86 procent av delningarna.

Nyheter Idags chefredaktör Chang Frick säger till Reuters att han vänder sig emot beskrivningen skräpnyheter och understryker att sajten är en del av det pressetiska systemet i Sverige.

”Vi ljuger inte och vi kommer inte med falska anklagelser”, säger Frick till Reuters. 

Andra slutsatser som dras i studien är att majoriteten av källorna som sprider vilseledande information är inhemska, svenska källor. Och samtidigt som vi delar med oss av flest artiklar från tveksamma källor, så tenderar svenskarna att vara bättre jämfört med i andra länder på att hålla sig till sakfrågan i debatten, i stället för att referera till enskilda partier eller kandidater.

En rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut som presenterades förra veckan slog fast att automatiserade Twitterkonton med politiskt innehåll har ökat under månaderna inför det svenska valet. Kontona har slagsida åt att stödja nationalistiska och invandringskritiska rörelser. Omkring sex procent av kontona som twittrar om svensk politik är automatiserade, samtidigt som de står för tolv procent av inläggen.

Innehåll från BlåkläderAnnons

Med järnkoll på leverantörskedjan kan vi fokusera mer på kvalitet och hållbarhet

En klädproducent med produktion i många olika fabriker får snabbt ett stort antal underleverantörer av textilier – och ytterligare underleverantörer under dem. På Blåkläder har man valt en annan strategi. 

Att förlägga sin produktion i Asien har sedan 90-talet varit en självklarhet för producerande bolag, särskilt inom textilbranschen. Men att hitta rätt leverantörer – och upprätthålla kontroll – kan vara en djungel.

För att bibehålla hög kvalitet över längre tid krävs att även underleverantörerna och materialtillverkarna har kapacitet att hålla en stabil nivå och leveranssäkerhet. Därtill blir kraven på hållbarhet inom miljö och klimat i allt högre utsträckning ackompanjerade av arbetet med social hållbarhet. 

Vikten av att jobba nära fabrikerna

För den som försöker navigera sig fram bland produktionsmöjligheterna i Asien kan arbetet med andra ord vara förknippat med en del huvudvärk. För Blåkläder, vars ägarfamilj redan från 90-talet och framåt har investerat kraftigt i egna fabriker i Vietnam, Sri Lanka och Myanmar, har relationen med den lokala produktionen bara blivit viktigare – och starkare – med åren. Bolagets vd Anders Carlsson förklarar:

– Genom att ta ett aktivt ägarskap kan vi hela tiden ligga nära produktionen. Fabrikerna har kapacitet att tillverka många olika produkter under samma tak. Det gör att vi kan koncentrera oss på sourcing av material där vi utvärderar alla leverantörer och produktionskomponenter. På så vis kan vi säkerställa kvalitet, funktion och hållbarhet i alla led. 

Valfrihet eller exponentiell röra?

Medan modeplagg så småningom blir omoderna, ligger det i yrkesklädernas natur att de istället slits väldigt hårt. För Blåkläder handlar hållbarhet först och främst om att säkerställa en lång livslängd på sina produkter. Anders Carlsson poängterar att en kort och stabil leverantörskedja är en oerhört viktig nyckel i det arbetet. 

– Vi jobbar hela tiden för att hålla så hög kvalitet som möjligt. Om vi haft ett hundratal olika fabriker för vår produktion hade vi snart haft tusen underleverantörer. Då klarar man inte av att arbeta nära leverantörsledet i den omfattning vi anser krävs för att ha kontroll – både när det gäller kvalitet, miljö och socialt ansvar. 

Effektivare att utveckla än att byta

Att säkerställa kvalitet och leveranspålitlighet är som bekant en sak, men i dag ska varumärkesägare också se till att produktionen sker på ett korrekt sätt inom miljöarbete och vattenrening, liksom efterlevnad av arbetsmiljölagstiftning och certifieringar. 

Filosofin att jobba med ett begränsat antal aktörer i produktionskedjan har blivit en nyckel till framgång för Blåkläder, menar Anders Carlsson. 

– Att byta leverantör är ett enormt stort jobb för oss. Därför lägger vi istället mycket resurser på att ständigt utveckla de fabriker vi redan har. Nästan 85 procent av alla våra kläder tillverkas i dessa sex fabriker. Vi gör ofta besök hos våra kollegor på fabrikerna vilket skapar en samhörighet och tillhörighet, samt god förståelse för oss här hemma om hur det fungerar i en produktion. Det blir ett betydligt trevligare och mer långsiktigt sätt att jobba på. Nöjda medarbetare är bättre för både planeten och affären. 

Läs mer om hur Blåkläder arbetar med hållbarhet  

 

Mer från Blåkläder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Blåkläder och ej en artikel av Dagens industri

Jättens succéstrategi i elkrisen – sparar 1 miljard på årsbasis

Storsatsningen på energieffektivisering har blivit en lysande investering för Vasakronan. Med nuvarande energipriser handlar det om en resultatförbättring på närmare en miljard kronor på årsbasis. I en intervju avslöjar fastighetsjätten hur den mer än halverat sina energiinköp och sina bästa tips för att sänka energinotan. 

(Till vänster) Vasakronans solcellspark i Uppsala har blivit en lysande investering när elpriserna skjutit i höjden. (I mitten) Vasakronans teknikchef Sandra Jonsson. (Till höger) Köpcentrum Triangeln i Malmö är en av Vasakronans fastigheter som kraftigt minskat energibehovet.
(Till vänster) Vasakronans solcellspark i Uppsala har blivit en lysande investering när elpriserna skjutit i höjden. (I mitten) Vasakronans teknikchef Sandra Jonsson. (Till höger) Köpcentrum Triangeln i Malmö är en av Vasakronans fastigheter som kraftigt minskat energibehovet.Foto:Gustav Kaiser, Amanda Lindgren, Martin Olson

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera