”Vi gör inte det här för att kritisera guldbron utan vi vill visa på potentialen av vår teknik”, säger Jonas Nyvang vd på Stilfold.
Det hela började över en middag för drygt tre år sedan då de båda grundarna Tue Beijer och Johan Nyvang hamnade i en diskussion kring att bygga en elektrisk motorcykel i harmoni med naturen. Beijer vek snabbt ihop en prototyp av papper. Nyvang var såld. Strax därefter startade de företaget Stilride, som står bakom den elmotorcykeln SUS1.
Den egensinniga designen är delvis ett resultat av bolagets unika vikteknik, en sorts industriell origami. Tekniken, som de döpt till Stilfold, tillåter att hela chassit skapas utifrån ett enda ark av rostfritt stål, vilket reducerar både mängden material och antalet komponenter som behövs. I väntan på ett internationellt patent är tekniken skyddad av svenska PRV. I veckan valde de båda grundarna att separera bolagen bakom motorcykel och teknik. Stilfold heter teknikbolaget – Stilride produktbolaget.
För att visa vilka vinster som finns med tekniken i kombination inhemsk produktion har de tillsammans med ståldoktorn från KTH Henrik Sieurin, hållbarhetsexperten Christian Engene och den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret tagit fram ett fiktivt case där de använt sin programvara och teknik för att ta fram en ny guldbro till Slussen i Stockholm, ett av landets mest omtalade och kritiserade byggprojekt.
En stor del av bron tillverkades på plats i Kina och transporterades hela vägen till Sverige. Bara resan uppskattas ha haft ett klimatavtryck motsvarande 3.000 resor från Stockholm till New York, men det är bara en bråkdel av dess totala klimatavtryck, som beräknas till 15 miljoner kilo koldioxidemissioner.
Studien visar nämligen att den stora miljöbesparingen ligger i valet av material och i själva produktionen. Genom att använda sig av svenskt återvunnet stål istället för kinesiskt kolstål i kombination med Stilfolds teknik visar uträkningarna att man kan få ner utsläppen med totalt 60 procent.
”I processen optimerar vi användandet av plåten istället för att skära ut en massa olika delar. Det innebär att materialåtgången är cirka 20 procent mindre. Det betyder också att det behövs mindre svetsar och mindre tjocka delar, för styrkan byggs in i formen i stället för i tjockleken”, säger Nyvang.
Stilfold vill med caset sätta fokus på att det finns stora miljöbesparingar att göra genom genom att använda svenskt stål och en resurseffektiv produktion.
”Det är verkligen rätt tid för detta. Råvarupriserna har ju mer än dubblats så det är nu företagen behöver förstå att de behöver göra något åt sin produktion för att spara material och samtidigt få ner klimatavtrycket. Man pratar mycket om grönt stål men inte så mycket om grön tillverkning”, säger Nyvang.
Nästa steg för Stilfold är att jobba vidare med flera svenska bolag – det handlar om allt från fordonschassis, trailers, batterier till vikbara skåp – och visa hur deras teknik kan hjälpa företagen att minska mängden råmaterial, minska vikt och effektivisera hela produktionskedjan.
”Man bör ha ett helhetsperspektiv när man tillverkar saker. Det gäller att tänka först på vilket avtrycket blir av det man designar och hur man kan göra det på nya sätt nu när vi ska gå mot en mer fossilfri tillverkning. Det ställer helt nya krav på tillverkningen i form av energieffektivitet”, säger Nyvang.
