1515
Annons

Svenska Tosk vill bygga framtidens butiker – utan personal och kassor

Vet du inte hur man leker affär?

Det kommer föräldrar till nästa generation kanske att säga, om företagets Tosks affärsidé slår rot.  

Redan nu har kassorna färre. I Sverige var kedjorna snabba med att implementera självbetjäningskassor – först i Norden tror Claes Salomonsson, Axfoods presschef. Och Ica har haft självbetjäningskassor i 15 år. Men när de fick chansen att gå ett steg längre och skapa ett helt kassafritt system, för två år sedan när Tosk försökte sälja in sitt självscanningsystem som skulle skapa köfria butiker, ville butikerna inte prioritera den tekniken, enligt grundarna till Tosk.

Det har däremot hänt i USA.

I Seattle har Amazon Go en butik helt utan kassor. Med hjälp av videoteknologi, datorseende, kan kunder plocka varor och sen traska ut, utan att gå förbi någon betalstation. Datorseendet känner igen kundens ansikte och kan på så sätt debitera rätt person för varorna, genom att dra pengar från kundens kreditkort.

Skönt eller lite läskigt?

Tosks teknik fungerar annorlunda. Och bolagets grundare tycker att deras version är betydligt bättre för kundens integritet.

"Med Amazon Go blir kunden filmad, det slipper man när man i ställer använder RFID-taggar som vi gör", säger Adham Shawwaf.

Dessutom är RFID-taggarna både billigare och noggrannare, enligt Ather Gattami.

"Med RFID-taggar kan man följa varje enskild vara exakt och på så sätt se var i logistikkedjan den befinner sig", säger Adham Shawwaf.

Att använda RFID-taggar för att underlätta logistiken är ett användningsområde som redan har tagits i bruk i vissa butiker som exempelvis Zara.

När man med hjälp av en mobil-app har scannat och betalat för varan blir den avlarmad. Om kunden däremot går utan att betala känner larmet av att en RFID-tagg har lämnat butiken obetald. 

Men varför är Tosks system bättre än när man själv scannar sina varor i självbetjäningskassor?

"Man kan tillexempel ta en hel kasse och scanna på en gång", säger Adham.

Under en promenad 2014, efter att sedan studietiden i Lund ha bollat många idéer med varandra, pratade Ather och Adham om hur man kunde förverkliga Tosk. Men då var butikerna inte redo för det nya konceptet.

"Idén var inte riktigt mogen hos företagen"

"Men nu i och med Amazon Go, börjar folk se att 'oj, det här är framtiden'", säger Ather Gattami.

De är nu i samtal med de största svenska butikskedjorna och vill så småningom även försöka sälja in tekniken till internationella kedjor i Storbritannien och USA.

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Intressekonflikt i Hemnet oroande för aktieägarna

Hemnets styrelse framstår som mer och mer splittrad kring bolaget. Under augusti lämnade Håkan Erixon sin post som styrelseordförande, och det verkar som att största ägarna tycker att aktien är både köp- och säljvärd samtidigt. 

Hemnet rasade 16,8 procent på Stockholmsbörsen under tisdagen.
Hemnet rasade 16,8 procent på Stockholmsbörsen under tisdagen.Foto:Mostphotos och TT

Efter börsstängningen på måndagen sålde Hemnets största ägare General Atlantic samt tredje största ägare Sprints Capital 8 miljoner aktier. 

Försäljningen efterföljdes med en stormig börsdag för Hemnet. Storägarnas försäljning gjordes till 147 kronor, vilket var en rabatt på 11 procent jämfört med måndagens stängning. Hemnet-aktien rasade dock ännu mer i tisdagshandeln – till 137,50 kronor.

Samtidigt som största ägarna nu har sålt delar av sitt innehav återköper bolaget den egna aktien. Enligt ägardatatjänsten Holdings är bolaget själv den största köparen av aktien sedan återköpsprogrammet inleddes. Här uppstår en tydlig intressekonflikt.

Det är styrelsen som har beslutat om att utnyttja bemyndigandet från årsstämman att återköpa aktier. Syftet med återköpen är att justera Hemnets kapitalstruktur genom att minska aktiekapitalet. Styrelsen anser att det bästa för Hemnets aktieägare är att bolaget nyttjar den egna kassan för att köpa den egna aktien.

Hemnets största ägare utser valberedningen och valberedningen utser styrelsen. General Atlantic och Sprints Capital återfinns i alla tre fallen.

Kanske är återköpsprogrammet vad som ligger bakom konflikten som ledde till att Håkan Erixon avgick som styrelseordförande nu i augusti. I ett pressmeddelande framgår det att han självmant valt att lämna styrelsen.

”Hemnet är ett fantastiskt bolag men jag och huvudägarna har lite olika syn på hur styrelsearbetet bör bedrivas framåt”, kommenterade han då.

Det hade nog varit rimligare om Hemnets styrelse valt att dela ut kassan till ägarna istället för att återköpa aktier. Då hade ägarna själva kunnat välja om de ville köpa Hemnet-aktier för pengarna. Vad största ägarna hade gjort vet vi redan.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera