Annons

Svenska kompromissförslaget: 350 miljarder euro i lån

Sverige är redo att gå med på coronakrisstöd med upp till 350 miljarder euro i bidrag till drabbade EU-länder.

Tidigare har linjen varit inga bidrag, bara lån.

Men EU-toppmötet famlar ännu efter en uppgörelse.

Foto:John Thys

Först strax efter klockan 19 på söndagskvällen satte sig alla stats- och regeringscheferna tillsammans runt förhandlingsbordet för att äta middag. Då var de inne på tredje toppmöteskvällen.

”Det är fortsatt högst oklart om det går att nå en uppgörelse på EU-toppmötet”, konstaterar Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos statsminister Stefan Löfven och EU-minister Hans Dahlgren.

Mötet lär fortgå en bit in på natten och kanske fortsätta under måndagen, bedömer hon.

Regeringen lade fram sitt söndagsbud om storlek och innehåll i återhämtningsfond efter kontakter med riksdagens EU-nämnd. I budet, som lades fram tillsammans med Nederländerna, Danmark och Österrike, med stöd av Finland, accepteras ett återhämtningspaket med 350 miljarder euro i bidrag och lika mycket i lån.

Ursprungsförslaget från Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionen var 750 miljarder med 500 av dem som bidrag och 250 som lån.

Så sent som vid det öppna EU-nämndsmötet i torsdags sade statsministern att coronakrisstödet skulle erbjudas som lån till medlemsländerna, inte bestå av bidrag som inte ska betalas tillbaka.

Men förhandlingsläget har förändrats, enligt Carvalho Olovsson. För att Sverige ska kunna få andra, viktiga delar är det nödvändigt att ta det steget. Men det hänger på helheten, och den finns ännu inte.

”Det handlar om rabatterna, högre klimatambitioner och att vi får in en mekanism som gör att länder inte kan få ut pengar ur EU:s budget eller ur det här återhämtningspaketet om man inte följer rättsstatens principer. För att vi ska få igenom det här så kommer vi att vara tvungna att acceptera en bidragsdel”, säger Carvalho Olovsson.

Och det har ni stöd för i riksdagen?
”Vi har löpande kontakter med riksdagen.”

En sådan bantning av bidragsdelen som Sverige och andra vill se kan emellertid bli svår att acceptera för länder i Sydeuropa, Tyskland och Frankrike på EU-toppmötet i Bryssel.

Det var Tyskland och Frankrike som kom med ursprungsförslaget och den svenska regeringen uttrycker irritation över att det gjordes utan information till länder som Sverige och dess allierade.

Oenigheten bland de 27 EU-länderna på toppmötet är fortsatt stor.

”Jag har under mina sju år som ledare sällan sett så diametralt olika åsikter om så många saker”, sade Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel på väg in till mötesbyggnaden i centrala Bryssel.

Ett område som det fortfarande råder stor oklarhet om är samtidigt rättsstatsprinciperna.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotade före mötet med veto mot alla uppgörelser som innebär krav på att följa grundläggande rättsliga principer för att ta emot EU-stöd.

Ungern har flitigt kritiserats inom EU för myndigheternas agerande mot oberoende domstolar, organisationer och massmedier. Orbán anser dock att han inte alls tycker annorlunda när det gäller rättsstatsprinciperna.

”Om någon inte är redo att acceptera rättsstatsprinciperna borde de lämna EU omedelbart. Hej då!” sade han på en polsk pressträff under söndagen.

Kravet på att få bort kopplingen mellan rättsstatsprinciper och EU-pengar framförs även av Polen, vars premiärminister Mateusz Morawiecki säger sig vara emot de ordalydelser som nu föreslås.

Sverige tillhör de länder som kämpar för principerna.

”Det är en avgörande fråga”, fastslår Paula Carvalho Olovsson i Bryssel.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?