1515
Annons

Svenska jätteskärmen intar världens klassrum

NORRKÖPING. Från digitalt hjälpmedel i klassrummen till barnvakt i offentliga miljöer. 

Med sina interaktiva 32-tumsbord ställer östgötska Manico nu in siktet på världen – med den svenska läromodellen som föregångsexempel.

Manico har sedan starten levererat pekbord med inbyggd interaktiv touchteknik. ”Men från och med 2019 storsatsar vi på utlandet”, säger vd:n Carl Lindgren.
Manico har sedan starten levererat pekbord med inbyggd interaktiv touchteknik. ”Men från och med 2019 storsatsar vi på utlandet”, säger vd:n Carl Lindgren.Foto:Henrik Lenngren

Skärmen är 2000-talets ­griffeltavla i skolan. När ­Skolverket ifjol publicerade en stor läsarenkät visade det sig att nio av tio lärare anser att digital teknik och digitala verktyg är betydelsefulla pedagogiska hjälpmedel. Men enligt Carl Lindgren, vd för Manico, finns det saker att jobba med.

”Svensk skola lyfts fram som ett föregångsexempel, fast sanningen är att vi släpar efter på teknikfronten. Det är helt andra beslutsprocesser utomlands. Där anammas tekniken mycket snabbare.”

Manico utvecklar, tillverkar och säljer pekbord med en inbyggd interaktiv touchteknik. I många år har fokus varit på förskolor och skolor från Ystad till Haparanda.

”Vi tar standardkomponenter och sätter ihop dem till en gigantisk surfplatta i bordformat”, berättar Carl Lindgren.

Sedan drygt ett år tillbaka är siktet inställt på internationell expansion. Med hjälp av distributörer i hela Norden, Kina, Israel, Japan och Indien har Manico bland annat sålt sina produkter till Finlands största friskolekoncern samt till skolor i Indien och Latinamerika.

”Inom kort börjar vi dessutom leverera våra bord och utbildningsappar till Japan. 2019 omsatte vi lika mycket i Sverige som utomlands, men fördelningen kommer snarare vara 20/80 i år”, säger Carl Lindgren.

Från börjanvar tanken att nischa sig på en ren skolprodukt, men i dag har konceptet spridit sig till den offentliga miljön. Gallerior, restauranger, bibliotek och museer i spridda delar av världen är stora kundkategorier.

”Vi vill att barnen ska lära sig oavsett om det sker i ett köpcentrum, ett väntrum eller i skolan. På publika platser fungerar borden lite som en digital barnvakt”, säger Carl Lindgren.

Att Manico numera inte bara tillverkar och saluför interaktiva pekbord utan även appar har flera förklaringar.

”Framför allt måste borden fyllas med innehåll som ­stimulerar barnen. Men vi inser också att det är för ­farligt att stå och falla med blott en produkt.”

Carl Lindgren talar av egen erfarenhet. 2011 tvingades han tillsammans med sin pappa Ingemar och mamma Margareta att sätta deras dåvarande bolag, Nortechna, i konkurs.

”Det gick åt pipsvängen helt enkelt. Vi distribuerade en interaktiv produkt med pennbaserad infraröd teknik som marknaden inte var redo för. Det var en nyttig resa och vi lärde oss en sak: att det är viktigt att ha en bred bas.”

Trots att Ingemar och Margareta Lindgren i dag har funnit fylla 80 respektive 75 år är de högst involverade i det nya bolagets affärer.

”De arbetar heltid. Vi har tillsammans sysslat med interaktivitet sedan 2005 och med touchteknik sedan 2007”, säger Carl Lindgren.

Det var också skälet till att de valde att stanna kvar i branschen efter konkursen. Då, tidigt 2010-tal, hade touchskärmar och surfplattor precis börjat användas i skolan.

”Men det fanns ett problem med en Ipad eftersom det enbart var ett barn åt gången som kunde använda sig av tekniken. Vi såg helt enkelt en möjlighet att skapa en surfplatta i större format där flera barn samtidigt kunde använda surfplattan, samarbeta och lära sig av varandra”, säger Carl Lindgren.

I förskolans värld kan barnen lära sig färger, former och siffror kring pekbordet där pedagogen har möjlighet att stå eller sitta bredvid.

”Tänket är ungefär detsamma i skolan. Till skillnad från en skärm på väggen kan eleverna fysiskt ta på bordet och interagera. Produkten plockas helt enkelt ner på barnens nivå. Tyvärr kan jag ibland känna att lärarkåren har ett visst motstånd gentemot ny teknik. Vi vill inte att borden ska ersätta lärare, utan att man ska se produkterna som ett hjälpmedel.”

För snart tre år sedan flyttade Manico sin produktion från Kina till Sveriges Peking – Norrköping. 

”Vi ville ha kontroll och höja kvaliteten på produkten. Och det har blivit lönsammare för oss att tillverka på hemmaplan. Men framför allt kan vi säkerställa att plasten är giftfri och återvinningsbar.”

Sedan starten har Carl Lindgren varit vd, även om han själv anser att titeln i sig inte spelar någon roll.

”Här får vi alla göra allt möjligt, oavsett om det gäller att skruva ihop reservdelar till pekborden eller att förhandla med japaner.”

Enligt Carl Lindgren säljs i dag cirka 40 miljoner surfplattor till skolor runt om i världen – varje år. Det gör att han andas optimism inför framtiden.

”Vi vill inte vara någon liten skutt i mängden. Vi har byggt en marknad delvis på egen hand. Nu har vi ett fönster mot världen och vill ta chansen att sälja in en svensk läromodell utomlands. 

Billigare att köra elbil – trots högt elpris

Trots höga elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil än bensin- och dieselbilar.

”Men det är klart, fortsätter elpriserna att öka kraftigt resten av året, så minskar de här skillnaderna”, säger Sofia Linder, chefsekonom på branschorganisationen Mobility Sweden.

Elbilar, som ofta har ett dyrare inköpspris än motsvarande som drivs på bensin och diesel, har kunnat locka med billigare milkostnad. Och det gäller fortfarande, trots att elpriserna har gått upp.

”Ser man på helåret och drivmedelskostnaden att köra en bil så är det fortsatt en stor fördel för elbilen”, säger Sofia Linder.

Priset på el varierar kraftigt mellan de fyra elprisområdena som Sverige är indelat i, och är dyrast i södra Sverige. Därför är det främst där som prisskillnaderna mellan att köra en elbil och bensin- eller dieselbil vid vissa tillfällen skulle kunna jämnas ut.

”Beroende på hur både bensin- och dieselpriset och hur elpriset utvecklas de kommande månaderna, så kan det för en enskild månad bli så att driftkostnaderna är i nivå med varandra eller att elbilen skulle kunna vara dyrare att köra”, säger Sofia Linder.

Om man räknar på att en bensinbil i snitt kommer en mil på 0,73 liter, var milkostnaden i augusti omkring 14:40 kronor. Om man jämför med att en elbil i snitt drar 2 kilowattimmar på en mil, behöver kilowattpriset vara runt 7:20 kronor för att milkostnaden ska vara lika hög som för bensinbilen. 

Bilköparna verkar inte ha skrämts bort av de höga elpriserna. Antalet nyregistrerade elbilar i augusti tyder på att intresset för att skaffa elbil fortsätter att öka.

”Det är ju fortfarande så att alternativen som de flesta har, alltså bensin och diesel, också är relativt dyra nu”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.

Men det finns också andra orosmoment kring elen som kan få bilköpare att fundera en extra sväng kring hur det skulle fungera med en elbil. En sådan fundering är om elen rent generellt kommer att räcka i och med att allt mer el behövs, enligt Carl-Erik Stjernvall.

”Där tror jag väl att det är en bild som kanske inte når tillräckligt många, just att vi har ett rätt stort överskott, och exporterar mycket el”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera