1515

Svenska bränderna är största hjälpinsatsen i EU:s historia

Hjälpen strömmar till från hela Europa, och enligt EU-kommissionen innebär alla erbjudanden till Sverige den största hjälpinsatsen någonsin.

EU hjälper Sverige och Stefan Löfven.
EU hjälper Sverige och Stefan Löfven.Foto:Björn Larsson Rosvall

Sverige har fått massor av erbjudanden, men ännu har inte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömt och tackat ja till alla insatser. Just nu har MSB inte heller bett om mer hjälp utifrån, berättar Patrik Jansson, talesperson för MSB:s särskilda organisation för skogsbränderna.

"Nej, men vi tittar över detta. Vi begärde till exempel sex markmoduler från Tyskland, och vi vet att vi kan få ytterligare fyra. Nu ökar brandrisken igen till jättehöga nivåer när det blir varmare", säger han.

För närvarande är det gott om utländska brandmän i de svenska skogarna.

Fyra utländska plan vattenbombar bränderna, två av dem är från Italien och två av dem från Frankrike. Ytterligare två plan från Portugal är på väg, berättar han.

"Vi vet inte i nuläget när de kommer, om det blir i morgon eller på onsdag."

Den polska styrkan, på drygt 130 personer och 40 fordon totalt, har börjat jobba och befinner sig nu i Jämtland, i Ragundas, Bergs och Bräckes kommuner.

"Men den ska delas upp i två moduler, och den ena ska skickas till Kårböle."

I Kårböle arbetar också cirka 40 danska brandmän som kom fram under helgen, berättar enligt Jansson.

Det finns också en tysk styrka på 53 brandmän och tolv fordon som just kommit fram till Trängslet i Dalarna.

"De har kört hela natten, men de har precis kommit på plats."

Franska styrkor är också på väg, med 60 man totalt. Vart de ska är inte klart ännu.

"Hälften av dem har samlats i Rosersberg utanför Stockholm, den andra halvan är på väg.

Förutom alla brandmän och de snart sex vattenbombningsplanen finns ett antal utländska helkoptrar i det svenska luftrummet som hjälper till med släckningen. MSB har dock bara koll på de helikoptrar som tagits in via dem. Räddningstjänsterna i kommunerna har möjlighet att själva hyra in helikopterhjälp och de har det också gjort. Till exempel finns två norska helikoptrar i Mora, enligt räddningstjänsten där.

"Det är många utländska helkoptrar utöver de vi tagit in, men de är intagna av oss. Vi har två tyska helkoptrar i Kårböle, och tre som åker till Örnsköldsvik. Sedan har vi en litauisk helikopter som finns i Älgberget i Västernorrland", säger Patrik Jansson.

Notan för den utländska hjälpen kommer att landa hos MSB, förklarar han. Lagstiftningen innebär att räddningstjänsterna i kommunerna begär hjälp via MSB, och får stöd från staten förutom en viss "självrisk".

"Men den har redan överskridits. Det är staten som står för kostnaderna."

Hur stor kostnaden blir vet man inte förrän efteråt.

"Det land som efterfrågar hjälpen måste vara beredda att betala för den. EU kan bidra, till exempel med transportkostnader. Sedan är det inte alltid medlemsstaterna i EU verkligen skickar fakturor", säger Patrik Jansson.


Innehåll från TakedaAnnons

Läkemedelsområdet förändras och Sverige behöver hänga med

Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda och Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.
Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda och Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.

Givet den utveckling som sker på läkemedelsområdet krävs ett omtag kring hur läkemedelsföretag, myndigheter och regioner kan samarbeta. Detta för att revidera utvärderingen av behandlingar till små patientpopulationer, ta fram en plan för monitorering sett till alla de värden behandlingarna skapar samt skapa ett hållbart system som möjliggör tillgänglighet av innovationer i hela Sverige. 

– Läkemedelsindustrin, myndigheter och regioner måste ta ett gemensamt ansvar för att svenska patienter får tillgång till ny banbrytande behandling, säger Ulf Jersenius, medicinsk direktör på Takeda.

Med dagens utveckling på läkemedelsområdet finns möjligheter att hjälpa många patienter som för bara några år sedan stod helt utan behandlingsalternativ. Dessa behandlingar är väldigt nischade men också riktade till de tusentals sjukdomar med få patienter. I båda dessa grupper finns idag sällan några behandlingsalternativ tillgängliga. Denna evolution inom läkemedel leder så klart till tydliga utmaningar i ett system som är gjort och byggt för att utvärdera läkemedel som riktar sig till stora och breda patientgrupper. Detta betyder att det finns en stor risk att läkemedel till små patientpopulationer inte blir tillgängliga i Sverige.

– Vi har full förståelse för problematiken med att det initialt inte finns samma mängd data om man jämför med vanligt förekommande sjukdomar som diabetes. Detta kräver nya typer av modeller för att värdera behandlingarnas effektivitet men också att vi blir bättre på att dela data. Alldeles avgörande är att dessa nya modeller tas fram i samverkan mellan alla parter, säger Maria Mässing, chef för Market Access på Takeda.

– Vi befinner oss i ett intressant läge just nu då det kommer många nya behandlingsstrategier och läkemedel som riktar sig till sjukdomar som inte haft samma fokus tidigare. Det här kräver att sjukvård och företag samverkar än bättre för att utvärdera dessa nya metoder för att möjliggöra en användning, säger Ulf Jersenius.

En nationellt samordnad vård

För att det här ska bli möjligt krävs en bredare samordning nationellt. Detta innebär att processer blir bättre koordinerade och att det finns tillgång till likvärdiga kunskapsunderlag, vilket SKR påbörjat på ett fördömligt sätt. 

– Vi anser att vi som läkemedelsbolag har ett ansvar att bistå i det koordinerande arbetet genom att tidigare dela data givet att det finns säkra plattformar. Likaså behöver vi följa upp effekten av våra läkemedel och se att det tillför ett faktiskt värde för samhället. Det här kräver ett tydligare samarbete med vården än idag för att monitorera hur det fungerar ute i verkliga livet. Genom monitorering kan vi bättre säkerställa att läkemedlet ges till rätt patient samtidigt som vi alla också får ny kunskap vilket främjar nya innovationer och behandlingsmetoder, säger Maria Mässing.

En ny finansieringsmodell 

Takeda  ser att det krävs en ny typ av finansieringsmodell där läkemedel prissätts än mer efter dess effekt i verklig miljö. Läkemedlet utvärderas av antingen myndigheter eller SKR och beroende på uppnådd effekt får läkemedelsbolagen en större eller mindre ersättning, något som lyfts fram av Region Västerbotten för den typ av läkemedel vi diskuterar här. Beroende på utveckling kan summan ändras med tidens gång.

– Ponera att vi kan sammanställa data från hela Norden gällande exempelvis sällsynta sjukdomar. Då får vi dels en fördjupad kunskap om diagnoserna men kan också se vilka värden våra läkemedel levererar, och kan därefter följa upp dessa över tid, avslutar Ulf Jersenius.

Om Takeda
Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, gastroenterologi och onkologi. Se altinget.se/aktoerer/nyttvaardtanksverige för mer information om Takedas vision för en hållbar vård.

C-ANPROM/SE/CORP/0022 oktober-21

www.takeda.se 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?