1515
Annons

Svensk vindkraftsaffär för 9 miljarder kronor

Startskottet har gått för vad som väntas bli Sveriges största vindkraftsaffär någonsin. Baserat på tidigare affärer, med priser på 1-1,2 euro per watt, torde prislappen bli någonstans över 800 miljoner euro, motsvarande 8,5 miljarder kronor. 

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från EricssonAnnons

"Hållbar industri kräver digital revolution”

Svensk industri står för en tredjedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. Trots lovande satsningar på grönt stål och batterifabriker längs Norrlands kust krävs ytterligare stora steg för att Sverige ska nå klimatmålen. En avgörande faktor för att det ska vara möjligt stavas enligt Ericssons hållbarhetschef Mats Pellbäck Scharp ”digital revolution”, men då krävs det satsningar på forskning, utbildning och digital infrastruktur.

Den pågående digitaliseringen innebär att industriella verksamheter, allt från tillverkning och lagerhållning till transporter, kopplas upp mot 5G-nätverket. På så sätt kommer företagen att kunna använda stora mängder data för att spara el, minska driftsstopp, automatisera, skapa nya innovationer och överlag fatta bättre beslut. 

– Den digitala revolutionen är helt avgörande för att vi ska kunna snabba på den gröna omställningen av industrin, inte minst när det kommer till att effektivisera nyttjande av material, energi och transporter. Med Sveriges starka historia som ingenjörsland har vi möjlighet att gå i täten, ställa om vår egen industri och exportera lösningar till resten av världen, säger Mats Pellbäck Scharp. 

Digitalisering kan öka lönsamheten

Mats lyfter Ericssons egen fabrik i Lewisville i USA som ett bra exempel på hur digitalisering kan öka lönsamheten samtidigt som klimat- och miljöpåverkan minskar. Jämfört med en likadan verksamhet

utan den nya tekniken, har Ericssons fabrik 120 procent högre produktion per anställd, 24 procent lägre energiförbrukning och 75 procent lägre vattenanvändning jämfört med andra likaratade fabriker.

Vid Bolidens verksamhet i Aitikgruvan kan man också se prov på digitaliseringen som möjliggörare. Genom ett gemensamt projekt med Ericsson har Boliden automatiserat borrning och sprängning i gruvan, vilket innebär minskade kostnader med över 25 miljoner kronor per år. Nästa steg i projektet är självkörande eller fjärrstyrda lastbilar som har möjlighet att köra mycket mer effektivt, med jämnare fart och färre inbromsningar. På det sättet skulle Boliden kunna minska den årliga bränsleförbrukningen vid gruvan med tio procent och minska de årliga utsläppen med ungefär 9 400 ton koldioxid, förklarar Mats. 

Kräver nationella satsningar

Men det krävs nationella satsningar för att Sverige som land ska kunna ligga i framkant och hänga med i den digitala industrirevolutionen, det menar Mats Pellbäck Scharp. Just nu genomför länder som Sydkorea, Tyskland, Finland och USA kraftfulla satsningar för att digitalisera industrin. 

– Andra länder har skaffat sig ett försprång både när det gäller utrullningen av 5G och spetskompetens inom nyckelteknologier. Därför behöver vi satsningar på ett naturvetenskapligt kompetenslyft i grundskolan, satsningar på forskning och innovation inom området, men vi behöver också se till att få 5G-nätverken på plats. Genom digitalisering ger vi oss själva förutsättningarna för världens första gröna industri, avslutar Mats.

Om Ericssons:

• Nettoomsättning 2021: 232,3 miljarder kronor

• Ericssons aktier är noterade på börserna Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.

• Antal anställda: 101 000 globalt, varav 14000 i Sverige

• FoU anställda 27 739, varav ca 10 500 i Sverige

• Antal beviljade patent: 60 000+ och 100+ undertecknade licensavtal 

 

Läs mer på www.ericsson.com  

 

Mer från Ericsson

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ericsson och ej en artikel av Dagens industri

Bönder kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om staten hjälper till

Sveriges bönder och skogsbrukare kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om de ökar produktionen från sol, biogas, vatten, vind och restprodukter från skogen.

Kravet?

”Staten behöver vara med och dela på risken”, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Foto:ADAM IHSE

Ytterligare 50 TWh.

Så mycket kan de gröna näringarna bidra med i elkrisens Sverige kommande år – om staten hjälper till, hävdar Lantbrukarnas riksförbund som räknat ut vilka satsningar som är möjliga.

”Vi använder ju en del energi från de gröna näringarna i dag, men det finns stor potential som inte är utnyttjad, egentligen i flera typer av energiproduktion”, säger Palle Borgström.

Lösningen är enligt LRF en kombination av flera energislag – att ta tillvara alltifrån solenergi och biodrivmedel till biogas, vindkraft och småskalig vattenkraft.

”Inte minst energi från skogen som har den största potentialen.”

LRF har precis lämnat över ett energipaket med förslag för ökad energiproduktion till politikerna som sitter i energiförhandlingarna.

Det finns dock ett aber – de gröna näringarna behöver statens hjälp för att klara av det.

”Ekonomin i en del av de här investeringarna har varit lite för svag för att genomföra dem. För långa avskrivningstider för att investera i solpaneler och biogas till exempel”, säger Palle Borgström och påpekar att även osäkerheten framöver gör att investeringar inte riktigt kommit igång som de ska. 

LRF föreslår en rad sätt som staten kan gå in och hjälpa till. På önskelistan finns förslag som bland annat rör en slags låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig energiproduktion med solceller, fortsatt statligt stöd för nya etableringar av biogasanläggningar samt en avskaffad energi- och koldioxidskatt på bioolja.

Staten behöver vara med och dela på risken, understryker Palle Borgström.

”För att företagare i de gröna näringarna ska våga göra det här. Staten är inne på många olika sätt på energiområdet, och i andra former av energi också. Så det är inget nytt med statliga incitament i energimarknaden.”

Vilket energislag kan ge mest energi här?
”Den största potentialen finns sannolikt i skogen där vi har stora outnyttjade resurser i form av biprodukter från skogsindustrin, men i större utsträckning också ta vara på grenar och toppar.”

”Även biogas är en elegant lösning.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera