Svensk syrgas snart på finanstopparnas äldreboenden
Den svenska snillestartupen Mirolas syrgasutrustning finns snart på svenska äldreboenden: näringslivstopparnas fastighetsbolag Sehlhall ska förse sina fastigheter med den.
Därmed börjar det lossna för en av coronakrisens hetaste potatisar.
Martin Lindgren
Text
Jonny Berzelius, innovationschef, grundare och storägare i Mirola. Till höger Dan Sehlberg, vd och medgrundare i Sehlhall och styrelseordförande Anders Borg.
Ulf Adelsohn, delägare i Sehlhall.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT
Största externa delägare i Sehlhall: Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande i AB VolvoFoto:Thomas Johansson/TT, Thomas Johansson, Thomas Johansson, Thomas Johansson
Artikeln är en del av vårt låsta innehåll. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.
Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.
Visa allt som ingår
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
Betala som
Betalsätt
Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.
Innehåll från VerizonAnnons
Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin
Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.
Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.
Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.
– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.
”Många företag är lyckligt ovetande”
Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.
Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen:
– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.
Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.
– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.
Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.
I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.
Friska barn mellan 12 och 17 år behöver inte längre vaccinera sig mot covid-19. Eftersom de sällan blir svårt sjuka av sjukdomen finns inte längre någon anledning, enligt Folkhälsomyndighetens nya besked.
TT
Text
Foto:PETTER ARVIDSON
Hittills har barn i åldrarna 12 till 17 år rekommenderats att ta två doser vaccin mot covid-19.
Men för grundfriska barn kan numera det nya coronaviruset betraktas som ett vanligt luftvägsvirus, bedömer Folkhälsomyndigheten och Svenska Barnläkarföreningen.
Därför tar myndigheten bort den allmänna rekommendationen att i övrigt friska barn i åldersgruppen ska vaccinera sig.
Vårdbehovet till följd av covid-19 har varit lågt bland barn och unga under pandemin, och dessutom minskat sedan omikronvarianten av viruset började sprida sig, konstaterar myndigheten.
”Vi ser nu sammantaget att vaccinationerna inte tillför så mycket i den här gruppen när det gäller att minska risken för allvarlig sjukdom”, säger Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Frågan är om det, med facit i hand, var onödigt från början att vaccinera barn och unga ner till tolv års ålder? Sören Andersson anser inte det.
”Det handlar om att vi haft olika lägen i pandemin med olika virusvarianter. Tidigare visste vi mindre om vaccinerna och konsekvenserna av infektionen. Nu har vi lärt oss mer och sett att vaccinationerna inte tillför så mycket i de här åldrarna”, säger han.
Beslutet gäller från och med den 1 november. Därefter ska vaccinationen endast erbjudas till barn som har en ökad känslighet för covid-19, skriver Folkhälsomyndigheten.
Kommer barn mellan 12 och 17 som vill vaccinera sig fortfarande kunna göra det efter den 31 oktober? ”Det är något vi ser över nu och behöver återkomma om innan november”, säger Sören Andersson.
Beslutet att slopa vaccinrekommendationen för unga kan dock komma att ändras ifall läget förvärras, till exempel om det dyker upp farligare virusvarianter.
”Skulle det inträffa så måste vi vara beredda att ompröva beslutet”, säger Sören Andersson.
De barn och unga som fortfarande rekommenderas att vaccinera sig är grupper som bedöms vara mer känsliga för luftvägsinfektioner generellt, eller har påtagligt nedsatt immunförsvar. Vilka grupper det gäller specificeras närmare av Svenska Barnläkarföreningen.
