1515

Svensk snilleblixt bakom nya vårdrevolutionen

Samtidigt som analysverktygen av kroppens proteiner tagit rejäla kliv framåt börjar de också landa i vårdaktörernas vardag. 

”Möjligheterna förbättras avsevärt”, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH. 

Foto:Most Photos

Det rådde spänd förväntan när Uppsalabolaget Olink på eftermiddagen den 25 mars, efter 20 års utveckling, klev ut ur skuggan och upp på världsscenen. Men Olink kunde inte ha drömt om en bättre start. Efter första dagens handel på amerikanska Nasdaq hade kursen rusat 80 procent från introduktionskursen på 20 dollar och några veckor senare, är bolaget värt hisnande 4,6 miljarder dollar eller cirka 46 miljarder kronor. Det kan jämföras med medicinteknikbolaget Elekta som grundades 1972, sattes på börsen 1994 och nu är värt 43 miljarder kronor. 

Vad är det då som får marknadens aktörer att ha så stora förväntningar på bolaget? Det handlar om revolutionerande framsteg inom området proteomik, vilket betyder studier av människans alla proteiner, och som kommer att sätta agendan för framtidens vård. Den globala proteomik-marknaden väntas dubbleras under de kommande fem åren till ett värde på cirka 56 miljarder dollar. 

Grunden för Uppsalaprofessorn Ulf Landegrens upptäckt, som i dag är Olink, och en rad andra upptäckter på området är kartläggningen av människans arvsmassa.

”Vad vi lärt oss är att människan har 20.000 gener som alla kodar för var sitt protein och att studera dessa 20.000 proteiner, det som kallas proteomik, är centralt för all medicinsk forskning”, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH och serieentreprenör. Mest känd är han för att ha lett ett av Sveriges största forskningsprojekt genom tiderna, Wallenbergfinansierade The Human Protein Atlas där människans 20.000 proteiner kartlades. 

Mathias Uhlén
Mathias UhlénFoto:Joey Abrait

Utvecklingen på proteomik-området har gått mycket långsammare än inom det närliggande genomik-området säger Mathias Uhlén.

”Proteomiken har legat efter för det har varit tekniskt svårare.”

Fram till relativt nyligen har proteomiken främst vilat på den så kallade masspektrometrin, som möjliggjorde analys av många proteiner samtidigt. Men med den antikroppsbaserade teknik som Olink och bara ett annat bolag i världen, amerikanska Somalogic, företräder, förbättras möjligheterna avsevärt menar Mathias Uhlén. Inte minst vad gäller precision medicine, så kallad individbaserad vård. 

Det är främst tre områden där förbättringarna sker. 

Den första handlar om att i blod- eller vävnadsprover göra tidiga upptäckter av sjukdomar.

”Ju tidigare desto bättre, kanske redan innan man har fått symptom. Tidig upptäckt är viktigt för många sjukdomar, men framför allt för cancer”, säger Mathias Uhlén och berättar att det numera välkända PSA-provet för att upptäcka prostatacancer är ett exempel på ett proteinbaserat test.

Nästa fördel handlar om att hitta rätt behandling för varje enskild individ.

”När vi har en sjukdom, till exempel diabetes, så kan läkaren genom att titta på patientens proteinmönster hitta rätt behandling. Det tredje, där det inte finns mycket alls idag, är att följa den insatta behandlingen med hjälp av proteiner.”

De nya proteomik-verktygen kan förstås även användas för läkemedelsutveckling som exempelvis att hitta rätt patienter för inkludering i kliniska studier. 

Karolinska sjukhuset, KS, har som ett av de första sjukhusen i världen inrättat en avdelning för klinisk proteomik, i första hand för just kliniska studier men snart även för sjukhusets vanliga patienter. 

Janne Lehtiö
Janne Lehtiö

”Vi tar prover och tittar på 100-tals proteiner på en gång, främst för att kategorisera cancerpatienter. Anledningen till att vi börjat med cancer är att vi har mest erfarenhet, mest kunskap där”, säger Janne Lehtiö, professor i medicinsk proteomik vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. 

KS öppnade redan 2005 en forskningsfacilitet för att integrera proteomik i klinisk forskning berättar Janne Lehtiö. 

”Tidigare har den forskningen baserats på retrospektiva studier, nu vill KS börja göra det prospektivt. När patienten kommer in kan vi ta prov och analysera i relation till den forskningsdata vi byggt upp.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?