Annons

Svensk life science ska bli mer global: ”Vi är för introverta”

Under 2020-talet kommer världen att plocka frukterna efter många års forskning och utveckling. Samtidigt måste de svenska bolagen våga sig ut mer utanför landsgränserna för att konkurrera på världsmarknaden för life science. 

Foto:Bosse Johansson/Doug Olson/Pressbild

När Di får tag på Helena Strigård och Jonas Ekstrand på Swedenbio är de på plats i San Fransisco i USA för att medverka på en stor Health care-konferens. För Di berättar de om några av viktigaste milstolparna som kommer prägla life science-Sverige under 2020-talet. 

Stark svensk utveckling 

I Sverige kommer life science som bransch att visa upp en stark utveckling under 2020-talet. Det innebär fler anställda, positiv utveckling i nettoomsättning för branschens olika sub-grenar samt fortsatt stark export. I dag står life science för 8–10 procent av landets nettoexport. 

Den senaste mätningen visade att omkring 42.000 personer jobbar inom området i Sverige och att 30.000 av dessa jobbar inom forskning. Under 1990-talet var landet starkt inom området, men dippade efter stora omstruktureringar hos bolag. Nu når Sverige en högre nivå med en annorlunda branschstruktur än tidigare. 

Pressen ökar på den globala marknaden

För att Sverige ska ta sig igenom 2020-talet måste det dock finnas en tydlig internationell uppkoppling mot life science-noder runt om i världen. Det är en global bransch och det är en global marknad och då måste man tänka globalt från början, enligt Helena Strigård, vd på Swedenbio. 

”Vi är för introverta med vår fantastiska svenska life science. Akademin är superbra på att samarbeta mellan olika universitet runt om i världen, men när det gäller näringsgrenen life science och företagen så skulle jag säga att vi kan bli mycket bättre på att öka förståelsen av hur viktigt det är att vara uppkopplad mot de starka Life science-noderna. För det är där investerarna finns och det är där den globala marknaden finns”, säger hon. 

I dagsläget har marknadsföring av Sverige som life science-nation skruvats ned – något som måste åtgärdas med brådska. Både inom politiken men även branschföreträdare och företag måste se till att ta klivet utanför gränserna och samarbeta mer med företag runt om i världen för att kunna komma ut med sina produkter. 

Relationen mellan life science och AI 

Vi står inför en revolution som redan nu börjar synas och få konsekvenser, enligt Jonas Ekstrand, senior rådgivare på Sweden Bio. Gränslandet mellan life science och artificiell intelligens, AI, kommer att revolutionera vad som är möjligt att göra framöver de kommande tio åren. På så sätt kommer det finnas mer information om hur patienternas gener ser ut på detaljnivå, vilket kommer kunna individanpassat vården i större omfattning. 

”Vi har också mer och mer information om hur sjukdom uppstår på molekylär nivå och det här kommer att göra att det blir betydligt enklare, snabbare och billigare att designa nya läkemedel som är anpassade för den enskilda patienten. Norden är starka inom artificiell intelligens och akademierna börjar plocka upp det här också nu och jobba aktivt med”, säger Jonas Ekstrand. 

”Jag har ingen anledning att tro att det kommer kosta mer än vad det har gjort hittills, snarare att det blir billigare, effektivare och en högre precision i det man gör. Det är där den artificiella intelligensen kommer in som kan knyta ihop all den här informationen som finns på så många ställen och i så många former, så att ingen enskild människa eller grupp av människor kan hantera den”, fortsätter han. 

3D-printade organ i människor 

Fram till i dag, och fortsatt under 2020-talet, ökar kunskapen om stamceller. Den kunskapen, i kombination med teknologi inom 3D-printing, göra att man kommer kunna skapa nya mänskliga organ eller delar av organ. De kan ersätta organ och de kommer att bestå av patientens egna celler. Det i sin tur gör att avstötningsreaktioner och andra typer av komplikationer inte kommer förekomma på samma sätt som tidigare. 

Det kommer inte heller behövas donatorer, med all den problematik som det innebär. 

”Det här är teknologi som finns och utvecklas och som börjar komma in på marknaden och bli all nytta för patienter. Det är revolutionerande”, säger Jonas Ekstrand, som även är övertygad om att det kommer bli standardteknologi som man använder sig av inom vården när vi närmar oss 2030-talet. 

”Mycket kommer att vara individanpassat för vi kommer ha mycket information om den enskilda individen och vad de behöver”, tillägger han. 

En ny era av högteknologiska fabriker 

Sverige som produktionsland inom life science håller på att lyfta, enligt Helena Strigård.

 ”Vi kallar det för fabrikernas återkomst, fast inte de traditionella fabrikerna, utan superavancerad produktion av biologiska läkemedel”, säger hon.

Tack vare landets stabila infrastruktur och höga innovationstakt, tillsammans med den starkaste resursen – högutbildad arbetskraft inom det här området – kommer 2020-talet bli avstamp för svensk avancerad produktion. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera