1515
Annons

Svensk export slår rekord på alla håll

Sveriges export slår alla rekord och för första gången ökar exporten från samtliga län i landet. Regeringens exportstrategi är en av förklaringarna, hävdar EU- och handelsminister Ann Linde (S).

Men samtidigt som exportens betydelse för svensk ekonomi ökar så pekar hon samtidigt ut flera orosmoln.

Handelsminister Ann Linde.
Handelsminister Ann Linde.Foto:Jack Mikrut

”Nyligen stod det klart exporten aldrig har varit högre än under 2017. Nu visar helt nya siffror att exporten av varor ökade från alla län i Sverige under fjolåret. Det har inte hänt tidigare, åtminstone så länge statistik finns tillgänglig”, säger Ann Linde.

”Det är fantastiskt glädjande och visar att exporten fungerar som ett lokomotiv för den ekonomiska tillväxten i hela landet.”

Varuexporten ökade 2017 med 10 procent till ny toppnivå på 1 307 miljarder kronor. Och när regeringen nu låtit SCB analysera exporten på länsnivå visar det sig att exporten stiger brett med ökningar i samtliga län. Enskilt störst är Stockholm där exporten förra året genererade intäkter på hela 310 miljarder kronor, efter ett lyft på 8 procent.

”Trots en stark ökning så var det faktiskt ändå inte rekord för Stockholm då exporten var ännu högre 2011. Slutsatsen är att vi trots medvind inte har återhämtat oss från den europeiska skuldkrisen 2011–2012”, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

I likhet med Ann Linde pekar han ut den starka världsekonomin som det främsta skälet till att exporten stiger runt om i landet.

”För Stockholms del underskattas dessutom troligen betydelsen av exportframgångarna, eftersom tjänsteexporten där Stockholm är väldigt framgångsrikt inte ingår i statistiken”, säger Andreas Hatzigeorgiou, som nämner Scania och Astra Zeneca som några av de större exportföretagen i länet.

Men rent procentuellt var tillväxten ännu högre på andra håll. Blekinge låg här i topp med en ökning på hela 43 procent i varuexporten under 2017, följd av Norrbotten med 26 procent och Örebro med 23 procent.

”Det är överraskande och svårt att hitta en förklaring till att det var en så kraftig ökning. Men vi har en rad framgångsrika företag och i princip alla man pratar med vittnar om att det går väldigt bra just nu”, säger Sten Nordin, landshövding i Blekinge.

Ann Linde lyfter dock fram att Västra Götaland är det län som märker ut sig med att ha ökat allra mest mätt i miljarder kronor.

Förutom det faktum att stora delar av världen just nu visar förhållandevis god tillväxt samtidigt och därför ökar efterfrågan på svenska exportprodukter så hävdar regeringen att den också kan ta åt sig en del av äran för rekorduppsvinget runt om i landets alla län.

”Vi upptäckte 2014 att Sveriges export inte gick så bra som den borde och att vår ekonomi därför främst växte tack vare den starka inhemska konsumtionen. Vi utvecklade och sjösatte därför en kraftfull strategi”, säger Ann Linde.

”Och våra analyser visar att strategin fallit väldigt väl ut och bidrar till att exporten nu i mycket högre utsträckning drar svensk ekonomi. Det är väldigt positivt för sysselsättningen och välfärden”, säger Ann Linde.

Ett annat exempel som har prövats och som nu breddas är införandet av regionala exportcentra, där företag ska få hjälp och rådgivning för att kunna starta eller lyfta sin export redan inom 24 timmar.

”Det är en nyckel för att allt fler företag runt om i hela landet, inte bara i storstadsregionerna, ska våga ta steget utomlands”, säger Ann Linde, som hoppas att satsningen ska bidra till att exporten växer mer i fler län.

Samtidigt som världsekonomin är fortsatt stark, vilket talar för fortsatt stark export, så finns en rad hot mot Sveriges alltmer exportdrivna ekonomi.

”Tyvärr finns en rad stora utmaningar. Brexit är förstås en negativ händelse, men där genombrottet i förhandlingarna gör att jag ändå är mindre orolig än för en vecka sedan. Det blåser också allmänt mer protektionistiska vindar på många håll i världen vilket är oroväckande och gynnar definitivt inte ett exportberoende land som Sverige”, säger Ann Linde.

Inflationslättnad – men Feds vändning fortfarande en bit bort

Börsens glädjeskutt efter oväntat låga inflationssiffror från USA är rimligt. Men en månad gör ingen trend.

Det är bäddat för rafflande veckor fram till räntebeskedet i september.

Fed-chefen Jerome Powell.
Fed-chefen Jerome Powell.

I stormiga börstider gäller det att ta alla chanser till glädjeskutt. Wall Street gjorde precis det när färsk statistik på onsdagen visade att USA:s inflation bromsat mer än väntat i juli. Förra månaden steg priserna med 8,5 procent, en rätt hiskelig siffra men lite lägre än väntat och ett bra snäpp ned från nivån strax över 9 procent i juli.

Än mer upplyftande var att kärninflationen höll sig i skinnet och låg kvar på 5,9 procent på årsbasis, samma nivå som i juni. 

Precis som de flesta centralbanker håller Federal Reserve ett extra öga på kärninflationen eftersom den ses som en bättre indikator på den framtida inflationen. Om vändningen kom redan i juli i form av en platå skulle det kunna ge Fed-chefen Jerome Powell och kollegorna skäl att dra ned lite på räntehöjningstempot.

Energipriserna var som väntat den tyngsta faktorn juli. Det innebär en stor, konkret lättnad för amerikanska hushåll vars elräkningar tenderar att stiga under de varma somrarna.

Men det är inte hela historien. Även längre ned i rapporten finns skäl att glädjas, inte minst åt faktumet att tjänstepriserna tickade ned väsentlig jämfört med juli. 

Tjänsteinflationen tenderar att röra sig relativt långsamt även under mer normala tider och har definitivt följt varuinflationen med fördröjning det senaste året. Att en vändning skulle kunna ha kommit redan nu, trots att sommarens semestersäsong fortfarande inte är över, är ett styrketecken.

Börsreaktionen lät inte vänta på sig, vare sig i New York eller på andra håll. Storbolagsindexet S&P 500 öppnade handelsdagen med en uppgång på 1,7 procent. Även hemma i Stockholm vände OMXSPI upp i ett lyckorus och steg 2 procent efter att ha harvat strax över nollan under större delen av dagen.

Det är en rimlig reaktion med tanke på osäkerheten kring vart Fed är på väg. Om den amerikanska centralbanken får anledning att dra ned på tempot lättar det på trycket långt utanför USA. Den urstarka dollarn föll till exempel tillbaka, en direkt lättnad för både amerikanska och utländska företag som pressats hårt i år.

Det finns bara ett problem – det är fortfarande svårt att föreställa sig att Fed ska byta riktning så länge inflationen ligger så här högt. Smaka själv på scenariot att centralbanken skulle släppa tyglarna med en inflation över 8 procent.

Förra veckans urstarka jobbstatistik spökar fortfarande i bakgrunden. Arbetsmarknaden vägrar inte bara bromsa – den ser till och med ut att ha accelererat. 

Hotet om att löneförväntningarna ska bita sig fast på nivåer där de börjar elda på inflationen är fortfarande inte avvärjt. Atlanta Feds löneindikator, ett av de bästa måtten på löneinflationen, har inte visat några tecken på att sakta in.

En månad bygger ingen trend. Jerome Powell har varit så tydlig han kan med att centralbanken kommer ta stöd i statistiken inför nästa räntebesked. Innan han kliver upp på scen igen hinner vi få mer av både inflation och september.

Allt annat lika minskar juliinflationen sannolikheten för att Fed ska dra fram storsläggan igen i slutet av september. Men en helomvändning är fortfarande långt borta. Tills dess är varje statistiksläpp hyperintressant.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera