Annons

Svårt för småproducenter att synas bland jättarna

Dagligvarujättarna har under coronakrisen tävlat med varandra i utspel om att öppna upp sina hyllor för småskaliga, svenska, livsmedelsproducenter. Men en undersökning pekar på att det fått liten effekt och att de små bolagen i praktiken fortfarande är utestängda.

Foto:Oskar Omne
Kajsa Leander, känd som en av grundarna till Boo.com under it-yran, är i dag producent av äppeldrycker. Hon menar att det finns mycket kvar att göra för att öka försäljningen av lokala och ekologiska produkter.
Kajsa Leander, känd som en av grundarna till Boo.com under it-yran, är i dag producent av äppeldrycker. Hon menar att det finns mycket kvar att göra för att öka försäljningen av lokala och ekologiska produkter.Foto:Oskar Omne

Många svenska, småskaliga leverantörer av drycker och livsmedel kämpar för sin överlevnad. De lider av att deras viktigaste kundgrupp, restauranger och hotell, drabbats hårt av coronakrisen. Därmed har deras mångåriga försök att komma in i dagligvaruhandelns sortiment blivit ännu mer intensiva. Responsen har också kommit, dagligvarujättar som Ica, Axfood och Lidl nästintill tävlat med varandra om olika utspel som går ut på att hjälpa den här inhemska matindustrin. Ofta har det handlat om att öppna upp sina orderportaler och erbjuda olika snabbspår ut i butikerna.

”De goda avsikterna finns där men vi behöver nå fram hela vägen till konsument i mycket större utsträckning. Att få ett artikelnummer är ett bra första steg, men produkterna behöver också lyftas fram i hyllorna”, säger Kajsa Leander som är grundare på Berga Bruk i Småland som producerar ekologiska äppeldrycker.

Hon stod bakom ett upprop i början av krisen där svenska livsmedelsföretag vädjade till dagligvaruhandeln att ta in deras produkter i sortimentet. För att följa upp resultatet har man nu frågat bolagen om de märker av någon skillnad. Av de 43 bolag som kommit in med svar säger endast 5 att dagligvarujättarnas initiativ också bidragit till nya försäljningsmöjligheter.

”Även om det är ett begränsat antal företag som svarat, så är det min uppfattning att många delar min bild att mycket mer kan göras. Det finns goda exempel på butiker som skapat särskilda hyllor och torg där de småskaliga produkterna lyfts fram och då får de också en chans att sälja”, säger Kajsa Leander.

Undersökningen visade också att en majoritet av bolagen drabbats av en minskning av försäljningen på grund av pandemin och att nära hälften spår att de kommer drabbas av likviditetsproblem.

Vanliga förklaringar till att det i verkligheten är svårt att komma in sortimentet hos dagligvarujättarna är att de är anpassade för stora leverantörer genom att kräva stora volymer och att de kan få leveranser 365 dagar om året. Det är en utopi för inhemska spelare som är små och beroende av årstiderna. En annan kritik är kedjorna är för inriktade på pris vilket gör det svårt för de bolag som är småskaliga, ekologiska och har svenska arbetskraftskostnader.

”Policys på huvudkontoret är en sak, när det kommer till kritan och man sitter med inköpare är det ändå bara pris som räknas. Det är svårt att förstå hur de resonerar, min uppfattning är att svenska konsumenter är beredda att betala mer för lokalproducerad och ekologisk mat, särskilt nu”, säger Wiveca Almgren på Magnihill (se artikel här intill).

Ett av bolagen som agerade snabbt i början av krisen var Axfood. Dagligvarukedjan, som bland annat äger Hemköp och Willys, lanserade ett snabbspår för att hjälpa lokala livsmedelsproducenter att snabbt hitta samarbeten med deras närliggande butiker.

Enligt Peter Holm, som är vice vd för Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab, har 190 nya leverantörer hört av sig av vilka ett 40-tal fått hjälp att få ut varor i butik genom Axfood centralt och ett flertal ytterligare genom direktkontakt med handlare.

”Det är jag glad för. Sen är det viktigt att säga att Axfood redan sedan tidigare har ett stort antal lokala leverantörer som vi samarbetar med. Sedan finns det så klart också producenter som vi inte har kunnat hjälpa. Det kan bero på att det geografiskt inte varit möjligt, att livsmedelssäkerhetskraven inte uppfyllts eller att det har handlat om produkter som inte efterfrågas”, säger Peter Holm.

Flera leverantörer menar att de blir bortsorterade på grund av att ni är för inriktade på priser och är anpassade efter att köpa in från stora leverantörer.

”Vi upplever att många kunder förstår och är beredda att betala för värdet som är kopplat till lokala och småskaliga producenter och har i samband med Corona sett ett ökat intresse för det lokalt producerade. Vi arbetar också aktivt med att följa säsongerna i våra butiker och jobbar ofta nära de mindre producenterna i butik och med exponering. Sedan kan vi säkert kan bli bättre och vässa oss här.”


Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?