1515
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Svårt för odlingsbranschen att hitta arbetskraft till fälten

I juni slog polisen till mot odlare på Bjärehalvön som nu misstänks ha utnyttjat illegal arbetskraft. Men odlarna själva vill nyansera bilden de menar är orättvis. De talar istället om en tuff bransch där arbetskraften är svår, nästintill omöjlig, att hitta i Sverige.

Det är svårt för odlare att hitta arbetskraft som fungerar. Bjäreodlaren Stefan Olsson har upplevt detta.
Det är svårt för odlare att hitta arbetskraft som fungerar. Bjäreodlaren Stefan Olsson har upplevt detta.Foto:Niklas Gustavsson

”Om man inte är i branschen så verkar det här omöjligt att förstå. Det är en jättesvår och komplex fråga.”

Anna–Mia Björkholm är hortorådgivare på HIR Skåne, ett dotterbolag till Hushållningssällskapet, en rådgivande organisation vars kunder finns inom lantbruk, skog, offentlig verksamhet och andra näringar, främst på landsbygden.

Hon uttrycker en frustration kring den senaste tidens rapportering om illegal arbetskraft hos odlarna på Bjäre.

Det var i juni som gränspolisen utförde fyra arbetsplatsinspektioner hos grönsaksodlare på Bjärehalvön. I insatsen, där även Miljöförvaltningen och Arbetsmiljöverket deltog, gjordes sextio så kallade inre utlänningskontroller på säsongsarbetare. Tre av de fyra kontrollerade arbetsplatserna är misstänkta för brott mot utlänningslagen och för att ha utnyttjat illegal arbetskraft. Främst rör det sig om arbetare från Balkan och Ukraina.

”Många av mina kunder mår jättedåligt av det här! Odlarna vill göra rätt och egentligen vill de anställa själva. Men ofta använder man sig av bemanningsföretag eftersom de, på ett smidigt sätt, kan förse odlarna med arbetskraft när det behövs”, säger Anna-Mia Björkholm.

Eftersom odlarna är beroende av vädret och eftersom skörden kan se olika ut vet arbetsgivaren inte alltid hur mycket personal som behövs. Att lämna över till ett bemanningsföretag gör det lättare för odlaren att hantera bemanningen. Men det är också ofta här som problemen uppstår, menar Anna-Mia Björkholm.

”Alla grönsaks- och bärproducenter är certifierade mot standarden IP Arbetsvillkor. En certifiering visar att företaget uppfyller arbetsmarknadens lagar och regler. När företaget anlitar ett bemanningsföretag skriver man avtal med dem. Bemanningsföretaget förbinder sig därmed att leva upp till de lagar och regler som gäller. Det är tyvärr just här det ofta brister. Alla bemanningsföretag följer inte alltid lagen”, säger Anna-Mia Björkholm.

För att försöka förstå varför just odlingsbranschen är ett område där arbetskraften ofta kommer från utlandet och där fusket verkar vara ett utbrett problem, måste man ställa frågan om varför odlarna inte annonserar ut lediga tjänster på arbetsförmedlingen, precis som alla andra?

”Det är få svenskar som vill skörda grönsaker och rensa ogräs. Det är oerhört svårt att hitta folk som fungerar. Och då anlitar man de här bemanningsföretagen”, säger Anna-Mia Björkholm.

”Ska vi äta svenska bär och grönsaker eller ska vi inte? Det här med lokalproducerat är hetare än någonsin och det är jättebra. Men då behöver vi folk på fälten”, säger hon.

Någon som vet allt om hur det är att jobba på fälten är odlaren Stefan Olsson. Han odlar grönsaker utanför Grevie. Det har han gjort sedan 1998.

”Vi är ingen eftertraktad arbetsplats längre”, säger han, och syftar på hela odlingsbranschen.

Det är ett hårt fysiskt arbete som bedrivs utomhus. Och det tror han är svårt att locka dagens unga till att ge sig in i.

”Många som är födda på 2000-talet har ju aldrig varit längre än en meter ifrån en mobiltelefon och det får ju konsekvenser. Om man är van vid mobiltelefoner och allt det en mobiltelefon kan uträtta, så är man nog inte så intresserad av att ta ett fysiskt krävande jobb som det är att jobba ute på fälten”, säger Stefan Olsson.

Han tror också att de unga som är mer intresserade av praktiska arbeten lockas till andra yrken.

”De blir nog ofta hantverkare eller tar jobb inom trädgårdsbranschen. Där finns heltidsjobb på ett annat sätt än i vår bransch.”

Stefan Olssons arbetskraft har ofta kommit från Östeuropa.

”I Östeuropa finns det fortfarande folk som är uppväxta på landsbygden och vana vid den här typen av arbete. Där finns fortfarande viljan att ta sådana här jobb. De är dessutom väldigt duktiga på det.”

Stefan Olsson använder sig inte av bemanningsföretag utan är noga med att anställa själv.

”Jag vill att de som jobbar här får den lönen jag betalar. Pengarna ska inte försvinna någonstans på vägen.”

Stefan Olsson har ändå en tro på att det går att lösa arbetsbristen och locka nya generationer ut till fälten.

”När läroplanen säger att allt ska digitaliseras så ligger ju intresset där. Men de som gillar att jobba praktiskt och tycker om att vara ute, för dem är det ett bra jobb.”

Just nu pågår ett projekt mellan Arbetsförmedlingen och Lantbrukarnas riksförbund, Lrf. Projektet, som heter ”Mer mat fler jobb”, går ut på att öka kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen i odlings– och livsmedelsbranscherna.

”Från vår sida handlar det om ren matchning. Att hitta ny arbetskraft in till branschen. Men vi jobbar också med att utbilda inför matchning. Det handlar också om att jobba långsiktigt för att skapa högre attraktionskraft”, säger Jan Andersson, delprojektledare för ”Mer mat fler jobb” på Arbetsförmedlingen.

Enligt honom finns det en utmaning när det gäller kompetensförsörjningen till den här branschen.

”Det handlar ju om att vi i Sverige har ganska få personer med utbildning och erfarenhet av att jobba inom de här branscherna. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort. Dessutom har branschen ingen tradition av att synliggöra sina behov. Man har haft sina egna nätverk och också använt sig av utländsk arbetskraft. Lediga tjänster har synts väldigt lite i annonser hos oss, till exempel. Det är också en del av projektet: att synliggöra de jobb som finns”, säger Jan Andersson.

Lantbrukaren Stefan Olsson tror att en del av lösningen på bemanningsproblematiken kräver en förändring i hur man bedriver sin verksamhet.

”Det är för lite pengar i omlopp. Konsumenterna förstår nog inte hur lite vi får betalt för det vi odlar. Jag har funderat på att skala ner. Producera mindre och öka priset. Då skulle man behöva färre anställda, men kunna satsa ännu mer på personalen. Kanske ökar det attraktionskraften.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?