Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Svårt för odlingsbranschen att hitta arbetskraft till fälten

I juni slog polisen till mot odlare på Bjärehalvön som nu misstänks ha utnyttjat illegal arbetskraft. Men odlarna själva vill nyansera bilden de menar är orättvis. De talar istället om en tuff bransch där arbetskraften är svår, nästintill omöjlig, att hitta i Sverige.

Det är svårt för odlare att hitta arbetskraft som fungerar. Bjäreodlaren Stefan Olsson har upplevt detta.
Det är svårt för odlare att hitta arbetskraft som fungerar. Bjäreodlaren Stefan Olsson har upplevt detta.Foto:Niklas Gustavsson

”Om man inte är i branschen så verkar det här omöjligt att förstå. Det är en jättesvår och komplex fråga.”

Anna–Mia Björkholm är hortorådgivare på HIR Skåne, ett dotterbolag till Hushållningssällskapet, en rådgivande organisation vars kunder finns inom lantbruk, skog, offentlig verksamhet och andra näringar, främst på landsbygden.

Hon uttrycker en frustration kring den senaste tidens rapportering om illegal arbetskraft hos odlarna på Bjäre.

Det var i juni som gränspolisen utförde fyra arbetsplatsinspektioner hos grönsaksodlare på Bjärehalvön. I insatsen, där även Miljöförvaltningen och Arbetsmiljöverket deltog, gjordes sextio så kallade inre utlänningskontroller på säsongsarbetare. Tre av de fyra kontrollerade arbetsplatserna är misstänkta för brott mot utlänningslagen och för att ha utnyttjat illegal arbetskraft. Främst rör det sig om arbetare från Balkan och Ukraina.

”Många av mina kunder mår jättedåligt av det här! Odlarna vill göra rätt och egentligen vill de anställa själva. Men ofta använder man sig av bemanningsföretag eftersom de, på ett smidigt sätt, kan förse odlarna med arbetskraft när det behövs”, säger Anna-Mia Björkholm.

Eftersom odlarna är beroende av vädret och eftersom skörden kan se olika ut vet arbetsgivaren inte alltid hur mycket personal som behövs. Att lämna över till ett bemanningsföretag gör det lättare för odlaren att hantera bemanningen. Men det är också ofta här som problemen uppstår, menar Anna-Mia Björkholm.

”Alla grönsaks- och bärproducenter är certifierade mot standarden IP Arbetsvillkor. En certifiering visar att företaget uppfyller arbetsmarknadens lagar och regler. När företaget anlitar ett bemanningsföretag skriver man avtal med dem. Bemanningsföretaget förbinder sig därmed att leva upp till de lagar och regler som gäller. Det är tyvärr just här det ofta brister. Alla bemanningsföretag följer inte alltid lagen”, säger Anna-Mia Björkholm.

För att försöka förstå varför just odlingsbranschen är ett område där arbetskraften ofta kommer från utlandet och där fusket verkar vara ett utbrett problem, måste man ställa frågan om varför odlarna inte annonserar ut lediga tjänster på arbetsförmedlingen, precis som alla andra?

”Det är få svenskar som vill skörda grönsaker och rensa ogräs. Det är oerhört svårt att hitta folk som fungerar. Och då anlitar man de här bemanningsföretagen”, säger Anna-Mia Björkholm.

”Ska vi äta svenska bär och grönsaker eller ska vi inte? Det här med lokalproducerat är hetare än någonsin och det är jättebra. Men då behöver vi folk på fälten”, säger hon.

Någon som vet allt om hur det är att jobba på fälten är odlaren Stefan Olsson. Han odlar grönsaker utanför Grevie. Det har han gjort sedan 1998.

”Vi är ingen eftertraktad arbetsplats längre”, säger han, och syftar på hela odlingsbranschen.

Det är ett hårt fysiskt arbete som bedrivs utomhus. Och det tror han är svårt att locka dagens unga till att ge sig in i.

”Många som är födda på 2000-talet har ju aldrig varit längre än en meter ifrån en mobiltelefon och det får ju konsekvenser. Om man är van vid mobiltelefoner och allt det en mobiltelefon kan uträtta, så är man nog inte så intresserad av att ta ett fysiskt krävande jobb som det är att jobba ute på fälten”, säger Stefan Olsson.

Han tror också att de unga som är mer intresserade av praktiska arbeten lockas till andra yrken.

”De blir nog ofta hantverkare eller tar jobb inom trädgårdsbranschen. Där finns heltidsjobb på ett annat sätt än i vår bransch.”

Stefan Olssons arbetskraft har ofta kommit från Östeuropa.

”I Östeuropa finns det fortfarande folk som är uppväxta på landsbygden och vana vid den här typen av arbete. Där finns fortfarande viljan att ta sådana här jobb. De är dessutom väldigt duktiga på det.”

Stefan Olsson använder sig inte av bemanningsföretag utan är noga med att anställa själv.

”Jag vill att de som jobbar här får den lönen jag betalar. Pengarna ska inte försvinna någonstans på vägen.”

Stefan Olsson har ändå en tro på att det går att lösa arbetsbristen och locka nya generationer ut till fälten.

”När läroplanen säger att allt ska digitaliseras så ligger ju intresset där. Men de som gillar att jobba praktiskt och tycker om att vara ute, för dem är det ett bra jobb.”

Just nu pågår ett projekt mellan Arbetsförmedlingen och Lantbrukarnas riksförbund, Lrf. Projektet, som heter ”Mer mat fler jobb”, går ut på att öka kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen i odlings– och livsmedelsbranscherna.

”Från vår sida handlar det om ren matchning. Att hitta ny arbetskraft in till branschen. Men vi jobbar också med att utbilda inför matchning. Det handlar också om att jobba långsiktigt för att skapa högre attraktionskraft”, säger Jan Andersson, delprojektledare för ”Mer mat fler jobb” på Arbetsförmedlingen.

Enligt honom finns det en utmaning när det gäller kompetensförsörjningen till den här branschen.

”Det handlar ju om att vi i Sverige har ganska få personer med utbildning och erfarenhet av att jobba inom de här branscherna. Samtidigt är behovet av arbetskraft stort. Dessutom har branschen ingen tradition av att synliggöra sina behov. Man har haft sina egna nätverk och också använt sig av utländsk arbetskraft. Lediga tjänster har synts väldigt lite i annonser hos oss, till exempel. Det är också en del av projektet: att synliggöra de jobb som finns”, säger Jan Andersson.

Lantbrukaren Stefan Olsson tror att en del av lösningen på bemanningsproblematiken kräver en förändring i hur man bedriver sin verksamhet.

”Det är för lite pengar i omlopp. Konsumenterna förstår nog inte hur lite vi får betalt för det vi odlar. Jag har funderat på att skala ner. Producera mindre och öka priset. Då skulle man behöva färre anställda, men kunna satsa ännu mer på personalen. Kanske ökar det attraktionskraften.”

Innehåll från SpotlightAnnons

Stor marknadspotential för forskning på tarmfloran

Ronny Hermansen, vd och Anita Patel Jusnes, Chief Commercial Director på Genetic Analysis.
Ronny Hermansen, vd och Anita Patel Jusnes, Chief Commercial Director på Genetic Analysis.

En tarmflora i obalans kan orsaka stora bekymmer – alltifrån sömnsvårigheter till magproblem. Det norska företaget, Genetic Analysis, har ett decennium av tarmflora-forskning i ryggen och ser stor potential på marknaden. 

Med mer än tio års expertis inom forskning och produktutveckling är norska diagnostikföretaget Genetic Analysis en pionjär inom det mänskliga mikrobiomområdet. 

– Forskning och diagnostik är A och O för en bra behandling. Vi ser allt större intresse för diagnostiska tester som identifierar obalans mellan bra och dåliga bakterier i tarmfloran, säger Ronny Hermansen, vd för Genetic Analysis.  

Bolagets flaggskepp, plattformen GA-map Dysbios Test, gör det möjligt att generera profiler av en persons tarmmikrobiota och koppla profilen till patientens hälsotillstånd. Testet är lämpligt vid behandling av patienter med Irritable Bowel Syndrome (IBS), Inflammatory Bowel Disease (IBD), diabetes typ 2, tarmsjukdom (mag-tarmproblem), livsstilssjukdomar och leaky-gut syndrome. Sedan pandemins framfart har bolaget dessutom utvecklat ett test för covid-19 via avföringsprover. 

Läs mer om Genetic Analysis här.  

Stor marknadspotential

Intresset har inte enbart ökat hos forskare och patienter med dåliga magar, utan marknadspotentialen bedöms stor – och ökar år för år. Runt 70 miljoner människor i Europa och USA lider av IBS och IBD.

– Det finns stora utvecklingsmöjligheter på marknaden och vår målsättning är främst att teckna avtal med laboratorier för installation av vår plattform. Vidare vill vi växa, expandera geografiskt och utveckla nya diagnostiska tester, säger Anita Patel Jusnes, marknadschef på Genetic Analysis. 

Som första norska bolag på Spotlight Stock Market noterades Genetic Analysis i oktober 2021. Och mycket har onekligen hänt sedan dess. 

– Vi har levererat flera spännande milstolpar sedan noteringen. Bland annat har vi fått viktiga avtal i Kina och stora kunder både över Europa och Australien, berättar Ronny Hermansen. 

Sverige i framkant inom biotech

Det som lockade med den svenska handelsplatsen var investeringskunskapen och försprånget på biotech-marknaden. Den lättillgängliga supporten och rådgivningen har också varit ett stort plus, menar Ronny Hermansen.

– I Sverige är allt fler biotech-företag noterade vilket gör det naturligt för oss att söka oss hit och få ta del av den expertisen som Spotlight erbjuder. De guidar oss och erbjuder rätt sorts hjälp som Genetic Analysis behöver.   

Här hittar du mer information om handelsplatsen Spotlight Stock Market.  

Om Spotlight Stock Market 

Spotlight Stock Market grundades 1997 med en tydlig idé: att göra det enklare, tryggare och synligare för tillväxtbolag att vara noterade. Sedan dag ett har vi jobbat för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för tillväxtbolag att få tillgång till expansionskapital och börsens fördelar för att kunna fortsätta utveckla sin verksamhet.

Om Genetic Analysis

Genetic Analysis är verksamma inom medicinteknik. Bolaget bedriver forskning och utveckling inom området för diagnostik, med störst fokus mot mänsklig mikrobiomet. Tekniken utgår ifrån bolagets forskningsplattform och IVD-produkterna används exempelvis för testtagning och analys av bakterier och virus. Störst verksamhet återfinns inom den amerikanska marknaden och produkterna vidaresäljs huvudsakligen till laboratorier.

 

Mer från Spotlight

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Spotlight och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera