I USA har bolaget Akili Interactive fått FDA-godkännande för en tv-spelsterapi som hjälper barn med adhd och bolaget satsar nu på liknande terapier för bland annat autism, MS och depression. Strax före jul fick också Easevrx, en vr-applikation för att lindra kronisk ryggvärk, godkännande från USA:s läkemedelsmyndighet FDA.
”Det finns kvalitetsgranskade kliniska studier som visar goda resultat av digital terapi för ett brett spektrum av indikationer, inklusive cancer, adhd, astma, schizofreni och sömnlöshet”, konstaterade konsultfirman McKinsey nyligen i en rapport om digitala terapier.
Philip Lindner, psykolog, forskare och chef för Digital Psychiatry Lab på Karolinska Institutet, har jobbat med e-hälsa sedan 2012 och forskat på virtual reality, vr, sedan 2015.
”Jag var involverad i ett av de första försöken i världen där vi tog fram en automatiserad exponeringsbehandling i form av ett allvarligt spel mot spindelfobi som visade sig mycket effektivt. Det lanserades sedan på Oculus Store.”
Med automatiserade menas i det här sammanhanget att patienterna själva helt sköter behandlingen utan någon vägledning eller inblandning av vårdpersonal.
Sedan dess har Philip Lindner jobbat med flera vr-baserade behandlingar.
”Just nu är jag engagerad i ett projekt i Norge, en automatiserad applikation för barn med talängslan. Vi testar också en liknande lösning för vuxna tillsammans med tyska forskare.”
Under coronakrisen har vr-forskningen till största delen pausats på grund av smittrisken med headseten. Så nu går Philip Lindner och väntar på att komma igång med en rad planerade projekt som ligger i startgroparna.
”Vi hoppas utveckla en vr-applikation som ska hjälpa barn med autism att lära sig vissa vardagsfärdigheter som vi söker finansiering för.”
”Vi tittar också på nyskapande sätt att använda allvarliga spel, exempelvis utforskar vi nya terapeutiska tillämpningar av virtuellt förkroppsligande som öppnar upp möjligheter som inte finns i verkliga livet. Om man lyckas skapa känslan av ägarskap av en avatarkropp, vilket är mycket enklare att göra i vr där man skapar en stark närvarokänsla så finns det gott om forskning som visar att man kan använda det vid behandling av ätstörningar där man låter patienten uppleva att se sig själv i en annan typ av kropp som initialt kan väcka en form av obehag men som kan hjälpa patienten att acceptera vissa saker.”
Marie Kanstrup, forskare i psykologi på Uppsala universitet och Karolinska Institutet är också fokuserad på digitala terapier, närmare bestämt för påträngande inre minnesbilder från svåra eller stressfyllda händelser i livet, som till exempel en trafikolycka, krigsupplevelser, eller situationer på arbetet inom sjukvården under pandemin som ett symptom på posttraumatisk stress.
”Vi utvecklar inte en behandling för hela diagnosen posttraumatiskt stressyndrom utan för det specifika symptomet med påträngande minnesbilder som vi vill påverka via hjärnans minnesinlagring med hjälp av exempelvis tv- och dataspel. Det handlar om att engagera och aktivera hjärnan på olika sätt och med olika typer av spel. Vi har bland annat använt spelet Tetris som en del av proceduren.”
William Hamilton är en av grundarna till Mimerse, en startup som redan för fem år sedan försökte bygga upp ett helt ”vr-apotek” med digitala behandlingar mot psykisk ohälsa. Tillsammans med Stockholms universitet och Philip Lindner på KI skapade Mimerse vr-appen Itsy mot spindelfobi, och med Apoteket Hjärtat lanserades Happy place för smärtlindring. I höstas valde man dock att lägga ner Mimerse.
”Vi var helt enkelt lite för tidiga. Vi reste bra med pengar och fick bra resultat i vetenskapliga studier men lyckades inte få ut våra produkter på marknaden”, konstaterar William Hamilton.
Men han har inte gett upp utan fortsätter på samma spår, med vr-behandlingar.
”Jag tror fortfarande att det är framtiden för psykologiska behandlingar och håller på att starta upp ett nytt bolag, Mediary, som ska jobba med metaverse och healthcare. Det är bara en tidsfråga innan vr kommer att bli standardbehandlingar för många former av mental ohälsa med tanke på allt som nu händer med utvecklingen av metaverse där sjukvård kommer att vara en jättestor grej”, menar William Hamilton.
Andra svenska projekt inom digitala terapier finns på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg där forskaren Almira Osmanovic Thunström utvecklat en metod där ett enkelt vr-headset kan hjälpa äldre personer att lära sig att hantera sin oro och ångest.
I Umeå finns Brain Stimulation, en startup som med vr-glasögon och mixed reality utvecklat en digital metod för strokerehabilitering som man på sikt ser kan användas även av bredare patientgrupper såsom personer med långtidscovid och hjärnskador från olyckor. Bolaget fick nyligen in nytt kapital från vc-bolaget Backing Minds.
Det finns också gott om digitala hälsovårdsappar, men digitala terapier däremot är evidensbaserade och kliniskt testade mjukvaror och plattformar att jämföra med godkända läkemedel. Läkemedelsverket gick häromåret ut och varnade för floran av diabetesappar som saknade CE-märkning, det vill säga intyg att produkterna uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet.
”Det har blivit lite av en gråzon eftersom regelverket för medicintekniska produkter inte är utvecklat för mjukvara utan för hårdvara. Jag tycker att alla produkter bör vara granskade i någon typ av studie som visar att de fungerar som de ska och framför allt att de inte innebär några risker”, menar Philip Lindner.
