Annons

Svår konst att inte skjuta upp

Lockar Facebook mer än dammsugaren? Lägger du tentapluggandet åt sidan för Netflix-frossa? Lugn, det finns knep för att träna sig att sluta skjuta upp.

Bild:Colourbox

Vi gör det alla då och då — skjuter upp något tråkigt eller obehagligt och ägnar oss i stället åt sociala medier eller tar en fika. För en del blir det ett problembeteende som de behöver hjälp att bryta. Det finns till och med ett vetenskapligt ord för det — prokrastinering.

Psykologen Anna Broman Norrby på Akademihälsan vid Göteborgs universitet möter problemet ofta och hjälper studenter genom kognitiv beteendeterapi.

Det paradoxala är att många som ägnar sig åt uppskjutande, de har aldrig ledig på riktigt. De är ständigt upptagna av tanken på vad de borde göra. Även när de tittar på en hel säsong av "Grey's anatomy" eller spelar dataspel så tänker de: Du borde skriva uppsats, du borde skriva uppsats, säger Anna Broman Norrby. En del som skjuter upp mycket kan faktiskt bli alldeles slutkörda av bara det faktum att de försöker distrahera bort sig från det de borde göra. Det tar otroligt mycket kraft, tillägger hon.

Vad är det som får oss att skjuta upp saker som vi vet att vi ändå måste göra förr eller senare. Anna Broman Norrby kallar det en flyktimpuls, som vaskats fram av evolutionen.

Det finns inbyggt i vår genetik. När något känns jobbigt försöker vi undvika det. Flyktimpulsen slår till när vi ställs inför obehag, kanske rädsla för att misslyckas eller inte hinna med.

Att ofta skjuta upp arbetsuppgifter kan få konsekvenser på sikt. Det dåliga samvetet leder till självkritik och kanske kritik från omgivningen. Ångest och oro kan bli följden.

Problembeteendet har ökat, enligt Anna Broman Norrby, och hon ser två förklaringar. Dels att många i dag arbetar mer självständigt i långa projekt, dels att utbudet av distraktioner är så enormt.

Det är så lätt att prokrastinera sig när Facebook bara ligger ett klick bort på datorn.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Deras investering kan energispara en miljon om året

En bostadsrättsförening i Umeå gör just nu en investering som både minskar risken för fuktskador och gör inomhusklimatet behagligare. Samtidigt sparar de stora pengar när det gäller uppvärmningen.

– Vi har konstant jobbat med att sänka energikostnaderna i den mån vi har kunnat tidigare. Men det här blir det stora, säger Stefan Landström som är ordförande i brf Storspoven.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Bostadsrättsföreningen i Umeå består av 170 lägenheter fördelade på åtta olika hus byggda i slutet av 1960-talet. De senaste fem åren har de husen varit drabbade av fuktskador på grund av inträngande fukt utifrån, vilket har kostat föreningen mycket pengar och skapat obehag för dess medlemmar.

– Vi hade kunnat åtgärda fasaderna, men vi hade egentligen inte sparat så mycket pengar på det, konstaterar Stefan Landström.

Isolera från utsidan

Lösningen de fastnade för kallas Smartfront och är ett sätt att isolera husen från utsidan. Innan den utvändiga isoleringen monteras rivs byggnadernas tegel ner till betongen och sedan bygger man på med isolering, med ett resultat som innebär att väggarna endast blir 12 centimeter tjockare. Förutom att väggarna blir täta är en av de stora fördelarna att de även innehåller ett ventilationssystem som bygger på värmeåtervinning.

– I och med att de går med tilluften i fasaderna, som går in i respektive lägenhet från fasaderna, får vi ventilation med värmeåtervinning och det är där den stora besparingen ligger, säger Stefan Landström.

Stefan Landström är ordförande i brf Storspoven.
Stefan Landström är ordförande i brf Storspoven.

Mindre ingrepp

Han berättar att den stora fördelen jämfört med att byta ut ventilationssystemet på ett traditionellt sätt är att det på detta vis kräver ett mycket mindre ingrepp i fastigheten. I stället för att borra upp kanaler i bjälklag och i innerväggarna behöver man bara borra in genom ytterväggen för tilluften. Att man inte kommer att behöva värma ventilationsluften lika mycket innebär dessutom stora energibesparingar.

– Som det är nu tar vi obehandlad tilluft från ytterväggarna. När vi gjort detta kommer tilluften vara tempererad. Det innebär också att det aldrig kommer att bli något drag, säger Stefan Landström och fortsätter:

– Den effekt man kommer att behöva ta ut i radiatorerna kommer att motsvara endast en tiondel av den man har använt tidigare. Det kommer att gå mycket mindre energi till uppvärmning.

Investeringen som Storspoven gör med hjälp av Riksbyggen är stor, men man ser det ändå som något som sakta men säkert betalar tillbaka sig. De räknar med att spara mellan 800 000 och en miljon kronor om året.

– Hade vi bara tilläggsisolerat hade vi inte ens varit i närheten av att spara lika mycket pengar.

Vill ni också bygga om eller energieffektivisera? Läs mer här.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera