1515
Annons

Svantesson: ”Prislappen för snabbtågen går inte att försvara”

Kostnaden för en ny höghastighetsjärnväg är så hög att den inte går att försvara. Det anser Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Di har tidigare rapporterat om de interna konflikterna om snabbtågen och hur en rad tunga M-företrädare rustar för strid inför partiets stämma som inleds på torsdag.

Det kritikerna kräver är att partiet håller fast vid alliansens vallöfte från 2014 och ställer sig bakom bygget av en ny höghastighetsbana.

Men nu möter de tungt motstånd från partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson som säger bestämt nej till projektet.

”Med den prislapp som höghastighetsjärnvägen fått så vore det inte försvarbart att gå vidare med det här”, säger hon.

Satsningen gick från början under namnet Sverigebygget och tanken då var att knyta ihop våra tre största städer med snabba tåg och skapa större arbetsmarknadsregioner.

Men kostnaden har successivt ökat och beräknas nu till 230 miljarder kronor, vilket Elisabeth Svantesson anser är på tok för mycket.

”Vi är inte principiellt emot snabba tåg, tvärt om. Men det måste vara en realistisk prislapp”, säger hon.

Sverigeförhandlingen, som tillsattes av den tidigare alliansregeringen, vill se en snabb utbyggnad av hela höghastighetsbanan och föreslår att bygget finansieras genom lån.

Det är en linje som både Miljöpartiet, Centern och de interna kritikerna inom Moderaterna driver. Men det är inget som faller Elisabeth Svantesson i smaken.

”Oavsett hur man finansierar den så är prislappen densamma, och det påverkar de offentliga finanserna”, säger hon.

Elisabeth Svantesson anser att den viktigaste prioriteringen nu måste vara att rusta upp den befintliga järnvägen och se till så att tågen kommer i tid.

”Jag tror att fokus ska ligga på den regionala pendlingen som måste förbättras och på godstransporter”, säger hon.

Samtidigt som Moderaternas finansministerkandidat nu ger ett tydligt besked att hon inte vill se någon ny höghastighetsbana fortsätter de interna kritikerna att mobilisera inför stämman.

Di har talat med flera av dem, som både tror och hoppas att de har tillräckligt många ombud med sig för att köra över partiledningen. Om de lyckas återstår att se.

Nya lagar: Konsumenträtten skärps – tuffare krav på handeln

Från den 1 september skärps en rad konsumenträttsliga regler. Företag som bryter mot reglerna riskerar saftiga sanktionsavgifter. Sofia Stigmar, jurist på Svensk Handel, reder ut åtta av de viktigaste förändringarna.

Från och med första september träder förändringarna i kraft.
Från och med första september träder förändringarna i kraft.Foto:TT, Erika Gerdemark

I princip påverkas alla företag som vänder sig till konsumenter av de omfattande lagändringarna som är en anpassning till EU-direktiv. 

”Det mesta är förändringar som vi välkomnar. Samtidigt är vi lite bekymrade över risken för att tillsynen av reglerna inte blir effektiv, så att det framför allt är seriösa handlare som anpassar sig och att oseriösa fortsätter bryta mot regelverken, säger Sofia Stigmar till Di.

Sofia Stigmar är jurist på Svensk Handel.
Sofia Stigmar är jurist på Svensk Handel.Foto:Svensk Handel

Här är åtta regler som träder i kraft den 1 september: 

1. Sanktionsavgifter införs
I likhet med GDPR-brott kommer företag att kunna straffas för överträdelser av vissa konsumentregler. Sanktionsavgiften kan som mest uppgå till en summa som motsvarar 4 procent av företagets årsomsättning. 

”Det är viktigt att sanktionerna är kännbara. I det långa loppet hoppas vi att de avskräcker oseriösa aktörer”, fortsätter Sofia Stigmar och tillägger:  

”Hur stor avgiften blir beror på överträdelsens art och hur länge den pågått. Om företaget kan visa att det vidtagit åtgärder ska avgiften begränsas. Likaså riskerar företag en större avgift om det gjort sig skyldig till liknande överträdelser tidigare.” 

2. Större transparens vid reor
Vid en prissänkning måste handlare informera kunderna om det tidigare lägsta priset som produkten ifråga haft de senaste 30 dagarna. Syftet är motverka bluffreor vid till kampanjer som Black Friday. 

Företag ska alltså inte kunna höja priserna dagarna före en kampanj för få rean att framstå som mer generös än den faktiskt är.

”Det är en regel som förbättrar tydligheten för konsumenterna och som kommer åt oseriösa aktörer”, betonar Sofia Stigmar. 

Varor som kan försämras snabbt, framför allt livsmedel och växter, är dock undantagna. 

”Där är det viktigt att snabbt kunna sänka priset för att minska svinnet, så det är ett bra undantag som vi i Sverige landat i”, fortsätter hon. 

3. Skärpt informationsplikt vid distansavtal
Ett annat krav gäller avtal som tecknas på distans. Innan avtalet tecknas är företaget bland annat skyldigt att informera om huruvida priset har personanpassats. 

”Det man försöker komma åt är den diskriminerande prissättning som förekommer, till exempel att priser sätts utifrån hur man har handlat tidigare”, säger Sofia Stigmar. 

4. Nya krav på marknadsplatser
Den som driver en marknadsplats ska framöver informera kunderna om säljarna är näringsidkare eller privatpersoner och om vilka regler som gäller vid ett köp. De konsumenträttsliga villkoren skiljer sig åt mellan de två säljartyperna, betonar Sofia Stigmar. 

”Handlar du från ett företag har du som konsument långtgående rättigheter. Detsamma gäller inte om säljaren är en privatperson. Därför behöver det framgå vem man handlar från.”

5. Undantag från ångerrätten
Vidare införs undantag från ångerrätten vid vissa typer av digitala tjänster. I de fall företag inhämtat ett korrekt samtycke, där kunden är införstådd med att ångerrätten inte gäller, ska det inte gå att ångra ett köp. 

”Det kan till exempel handla om ett köp av ett appspel eller en e-bok som kunden börjat använda eller börjat läsa. På det sättet skyddas företag mot kunder som försöker ångra tjänster de redan fått nytta av”, säger Sofia Stigmar.

6. Förbud mot att kopiera en annan produkt i reklam
Ytterligare en punkt i de nya reglerna är att det blir förbjudet att framställa en vara som identisk med en annan i marknadsföring. Framför allt rör det produkter inom livsmedel, till exempel läsk. 

7. Förbud mot fejkade kundrecensioner
Dessutom blir det förbjudet att skriva falska recensioner på sociala medier för att göra reklam för en vara eller tjänst. 

”För e-handeln blir korrekta omdömen allt viktigare för att bibehålla tilliten bland kunderna. Vi ser också regeln som ett sätt se till att konkurrensen sker på lika villkor”, säger Sofia Stigmar. 

8. Hårdare krav vid sökträffar
I likhet med sökmotorer kommer marknadsplatser behöva vara transparenta med sökträffarnas rankning. För konsumenterna ska det alltså bli tydligare om sökträffar listas högt för att säljarna har betalat för ökad synlighet. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera