1515
Annons

Superklipp för socialistmiljardären

Forskningsbolaget Hansa Medical rusar på Stockholmsbörsen. För miljardären Bengt Ågerup innebär det att en bra affär blivit ännu bättre.

 

Bengt Ågerup.
Bengt Ågerup.Bild:Tor Johnsson

Hansa Medical rusar med över 30 procent på Stockholmsbörsen på måndagen då SEB skickat ut en köprekommendation på bolaget. Enligt SEB kan Ides, ett enzym som ska medverka till att transplanterade organ inte stöts bort, generera 1 miljard kronor i försäljning år 2020, förutsatt att preparatet blir godkänt under 2018.

Största ägare i Hansa Medical är NXT2B, ett investeringsbolag som kontrolleras av miljardären Bengt Ågerup. NXT2B äger drygt 9,4 miljoner aktier i Hansa Medical, motsvarande 29,1 procent, enligt finanstjänsten Holdings.

”NXT2B är mina egna pengar. Jag behöver ingen hjälp från andra ägare, banker eller någon fond som sitter och undrar varför vi investerat i olika företag. Det är jätteskönt”, har Bengt Ågerup tidigare sagt om NXT2B i en intervju med Expressen.

NXT2B investerade i Hansa Medical 2012 då 5 miljoner aktier köptes till genomsnittliga köpkursen 4,6 kronor, enligt Holdings.

På måndagen handlas Hansa Medicals aktie kring 92,5 kronor. Det betyder att den ursprungliga investeringen från NXT2B ökat i värde med över 2.000 procent.

Bengt Ågerup blev miljardär då han 2011 sålde sitt bolag Q-Med till Galderma, en affär han tjänade drygt 3 miljarder kronor på. Q-Med var ledande inom rynkborttagning och ansiktslyft.

Bengt Ågerup har i flera intervjuer beskrivit sin tro på socialismen.

”Jag är inte aktiv socialist längre, men jag har samma grundtro. Människan ska vara i centrum och samhället ska vara uppbyggt kring människan”, sa Bengt Ågerup enligt ett utdrag från boken ”Svenska miljardärer”.

Sänk courtaget – jämför aktiedepåer här (extern tjänst)

När Bengt Ågerup sålde sina aktier i Q-Med undvek han reavinstskatt då aktierna ägdes via ett bolag i Holland. Men han ser inga problem med den typen av skatteplanering.

”Alla skatter som hänförde sig till verksamheten betalade vi, det var åtskilliga hundratals miljoner hela tiden. Jag tycker det är en annan sak om man registrerar bolag på Jerseyöarna eller andra platser där bolaget inte är verksamt, bara för att slippa de löpande skatterna”, har Bengt Ågerup tidigare sagt till Transportarbetaren.

”Tanken var att vi fortsätter investera Q-Medpengarna, vi behåller dem så vi kan använda dem. För att vara en bra socialist måste man hantera kapital på ett bra sätt. Nu används Q-Medpengar till investeringar både i Sverige och i andra länder. Än så länge går vi med förlust eftersom vi investerar i start up-företag som inte tjänar pengar. Men förhoppningsvis kommer de att göra det, och då får vi betala betydande belopp i skatt”, fortsätter han.


LO: Vd-lönerna hotar avtalsrörelsen – ”har brakat iväg”

VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.  

”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut

I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes. 

”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman. 

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen. 

”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon. 

”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare. 

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam. 

”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke. 

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.Foto:Jack Mikrut

Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist. 

”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll. 

Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.

”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke. 

Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson. 

”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon. 

”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare. 

Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? 
”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon. 

”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare. 

Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen. 

”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer. 

Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent. 

Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk

Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021. 

Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen. 

”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han. 

”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson. 

Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen. 

”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar. 

Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören. 

”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon. 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?