1515

Succéförfattaren tar sig an sociala medier – i sin 191:a bok

Efter Sune och Bert kommer Luna. Den storsäljande barnboksförfattaren Sören Olsson släpper en ny barnboksserie om en ensam flicka med oväntade krafter och om hur det är att vara barn i dag: ”Instagram-kontot verkar ibland vara viktigare än att vara förälder.”

Författaren Sören Olsson.
Författaren Sören Olsson.Foto:Gustaf Månsson

Sören Olsson är den ena halvan av författarduon bakom de berömda böckerna om tjejtjusaren Sune och tonårspojken Bert. Böckerna har sålts i miljoner exemplar och blivit översatta till 30 språk. Berättelserna har filmatiserats i olika format för olika generationer sedan slutet av 80-talet. 

Han är medförfattare till nästan 200 böcker och nu fogas ytterligare en titel till den långa listan – ”Luna och superkraften: Upptäckten”. Som så ofta i Sören Olssons berättelser är handlingen förlagd till ett litet samhälle, den fiktiva orten Lilla Vargudden.  

”Lilla Vargudden är som ett Sverige i miniatyr. Där finns fotbollspappan, den maffialiknande kommunalpampen och den före detta kändisen”, säger han och fortsätter:

”Men där finns även nioåriga Luna vars föräldrar är ockuperade av sociala medier. Hon känner sig ensam och bortglömd. En kväll får hon nog och sätter sig vid mångatan som har bildats över vattnet. Där händer något magiskt. Det skulle lika gärna kunna ha varit här”, säger han och pekar mot älven som ringlar sig nedanför författarens hus i Bollnäs, där Di träffar honom för en intervju.

Tillsammans med författarna Leif Eriksson och Martin Svensson ger Sören Olsson ut den första boken om Luna och tanken är att göra en hel barnboksserie. Författartrion har ett avtal med förlaget Bookmark om att skriva ytterligare en bok och planerar att skriva två till.

”Berättelsen snuddar lite vid den problematik som finns på många håll i dag. Instagram-kontot verkar ibland bli viktigare än att vara förälder. Det är Lunas verklighet och jag tror att många barn kan känna igen sig i det. Vi vill spegla hur det kan se ut och förhoppningsvis kan det väcka tankar i dem som läser boken”, säger Sören Olsson som dock understryker att boken inte är skriven som en moralpredikan.

Han slog igenom på 1980-talet med böckerna om Sune och Bert, skrivna tillsammans med kusinen Anders Jacobsson. Ambitionen då var att göra en okonventionell tonårsbok om osäkra killar med ett levande känsloliv. Nu har 1980-tal växlats till 2020-tal och Sören Olsson upplever att barn och ungdomar har andra saker att förhålla sig till än vad Sune och Bert hade då.

”Jag tycker att barn tvingas bli ungdomar mycket tidigare än förut. Och då ställs det helt andra krav – hur man ska klä sig, hur man ska prata och hur man ska bete sig. Det har blivit större krav på barn, de växer upp för snabbt. Låt barn vara barn, låt de leka av sig och tids nog så blir de också ungdomar.”

Hans författarskap sträcker sig hela vägen tillbaka till 1984. Snart fyra decennier senare känner han inte att skrivarglöden har slocknat. Glädjen finns kvar – och känslan av att allt ännu inte är berättat. 

”Jag känner mig ödmjuk inför att jag inte kan hitta på allt det här, utan att det kommer någonstans ifrån. Jag är en kanal för alla de här ideérna som ploppar ned någonstans ifrån.”

I sällskap av kusinen Anders Jacobsson har han hållit en närmast omänsklig produktionstakt. Just författarsamarbeten har varit ett återkommande tema i Sören Olssons karriär. Han trivs med att dela på ansvaret, men det måste finnas ett antal nycklar för att det ska fungera. En är prestigelöshet. 

”Vi tar av varandra och ger till varandra. Man slänger in något och ingen av oss tar illa upp om man säger att det inte kommer att fungera. Det ska inte spela någon roll hur många idéer som en av oss kommer med eller hur mycket någon har skrivit, utan slutresultatet är det viktigaste.” 

Han tycker att det fortfarande finns mycket att berätta, men uttrycker samtidigt en oro för att barn och ungdomar läser allt mindre. 

”Det är kanske inte konstigt, med tanke på att det mesta flyttar över och blir digitalt. I dag är det en helt annan sak att sätta sig ned och läsa en bok”, säger han. 

”Samtidigt önskar jag att den fysiska boken lever kvar. Det är något som väcks i en människa när man får läsa en bok och vi måste visa att läsning är coolt, att det är inte en bestraffning.” 

En artikel som författarduon Olsson och Jacobsson skrev i Expressen 2016 fick stor uppmärksamhet. Budskapet var att de ville omarbeta delar av äldre Bert-böcker med vad de själva upplevde som sexistiska inslag. Artikeln skapade en livlig debatt, något som inte var intentionen, enligt Sören Olsson.

”Det blev en stor snackis om fel sak egentligen. Det beskrevs som att vi pudlade, att vi skämdes över vad Bert gjorde och sa, men så var det inte. Vi reviderar och skriver om äldre böcker hela tiden, delvis för att de ska vara tidsenliga och aktuella. Några av karaktärernas handlingar i de gamla böckerna kan inte gå obemärkta förbi.”

Det finns en kultur-snobbism även för barn, tycker Sören Olsson, och en slags ängslighet. Det finns många recensenter som genom åren har velat att de ska skriva ”som det borde vara”, men då blir det för tillrättalagt.

”Många förståsigpåare på olika kulturredaktioner kommer med tips på vad de tycker att barn ska läsa. Då rekommenderas ofta ”diskbänksrealism”. Men vilka barn som just upptäckt ett läsintresse vill läsa en sån bok? Jag skulle inte sätta det i händerna på mina barn”, säger han.

Tillsammans med författarkollegan Anders Jacobsson har han precis börjat skriva på ännu en berättelse, som de började spåna på redan 1985.

Varför har ni väntat så länge?
”Jag tror att vi tyckte att idén var så bra att vi blev rädda för att ta tag i den. Men nu kastar vi oss handlöst in i det där.” 

Lagom till jul kommer även den senaste Sune-filmen. Premiären är planerad till juldagen, men hur det blir med den beror på hur pandemin utvecklar sig framöver.

 

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Riksbyggen och Svensk Plaståtervinning med mål att bli störst i världen

Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.Foto:Svensk Plaståtervinning

Svensk Plaståtervinning bygger världens största och modernaste anläggning för återvinning av plastförpackningar. För att kunna fokusera på kärnverksamheten har man valt att anlita Riksbyggen för totalförvaltning av fastigheten.

– Det känns bra ända in i hjärtat att få vara med och möjliggöra den här visionen, säger Maria Stenstrand på Riksbyggen.

Redan i dag har Svensk Plaståtervinning en anläggning i Motala som återvinner plastförpackningar från svenska hushåll, men tyvärr har den inte kapacitet att sortera och återvinna alla plastsorter som finns på marknaden. Därför skapar man nu Site Zero, där Electrolux gamla fabrik i Motala byggs om och återanvänds för att bli en återvinningsanläggning unik i sitt slag i världen.

– Med Site Zero fördubblar vi vår kapacitet, samtidigt som vi tredubblar antalet plastsorter som vi kan ta emot och återvinna. Det finns ingen annan anläggning i världen som klarar det i dag, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

Läs mer om totalförvaltning från Riksbyggen. 

Den nya tekniken innebär att även sammansatta plaster kommer att kunna avskiljas och återvinnas, något som medför att hela det svenska plastflödet kan bli cirkulärt.

– Att få göra den här investeringen tillsammans med våra producentkunder och ägare, som består av stora delar av det svenska näringslivet, känns mycket inspirerande, säger Mattias Philipsson.

Specialistkompetens inom intressanta områden

För att kunna fokusera på kärnverksamheten har Svensk Plaståtervinning valt att överlåta allt som har med fastighetens skötsel att göra till en extern part, och sedan den första augusti 2021 tar Riksbyggen hand om den totala förvaltningen av byggnaden.

– De frågade i våras om vi hade kapacitet att klara av den här typen av uppdrag, och då svarade jag att om det är någon som klarar det så är det vi, säger Maria Stenstrand, kundgruppschef för Riksbyggens Fastighetsförvaltning i Västra Östergötland.

– Dels för att vi redan finns på plats i Motala med en bra lokal organisation, dels för att vi är en del av en helhet där vi har tillgång till hela Riksbyggens kompetens, inklusive specialistkompetens inom områden som är extra intressanta för Svensk Plaståtervinning.

Maria Stenstrand, kundgruppschef för Riksbyggens Fastighetsförvaltning i Västra Östergötland.
Maria Stenstrand, kundgruppschef för Riksbyggens Fastighetsförvaltning i Västra Östergötland.Foto:Svensk Plaståtervinning & Filip Leo

Förutom att Riksbyggen ska sköta det dagliga, till exempel ekonomisk förvaltning och utemiljö, ska de också hjälpa Svensk Plaståtervinning att se till att den nya anläggningen blir helt klimatneutral med noll utsläpp.

– De vill ligga i framkant och verkligen pusha gränser, något som stämmer väl in med vår ambition på Riksbyggen, säger Maria Stenstrand.

– Tillsammans kommer vi att kunna testa nya lösningar när det gäller till exempel energioptimering och digitala tjänster och där kan vi på Riksbyggen bidra med riktigt duktiga experter. 

Läs mer om möjligheterna med Riksbyggens energitjänster.

Första etappen av Site Zero ska stå klar 2023, för att vara fullt utbyggd 2025, och totalt rör det sig om 85 000 kvadratmeter byggnadsyta.

– Fastigheten är i sig fascinerande att jobba med i och med att den är så hisnande stor och komplex, säger Maria Stenstrand.

– Men framförallt är det otroligt roligt att få vara en del av den häftiga vision som Svensk Plaståtervinning har. Att de har anförtrott oss att sköta allt som har med fastigheten att göra är ett oerhört förtroendeuppdrag. Nu vill vi göra allt vi kan för att göra deras fastighetsägande så bekymmersfritt att de kan lägga all sin tid på att förverkliga sin vision.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?