Annons

Striderna trappas upp i Kaukasien

Striderna eskalerar i Kaukasien. Explosioner och raketeld rapporteras från båda sidor i den infekterade striden om Nagorno-Karabach.

Foto:Aram Kirakosyan

Både Armenien och Azerbajdzjan anklagar varandra för att rikta in sig på civila mål. Enligt azeriska myndigheter har ett armeniskt luftangrepp mot staden Gjandzja, landets näst största stad, krävt ett civilt liv och skadat ytterligare över 30 personer. 

Azerbajdzjan säger att man kommer att svara med attacker mot militära mål inne i Armenien, vilket skulle innebära ytterligare en upptrappning på konflikten.

På söndagsmorgonen skakade explosioner utbrytarregionen Nagorno-Karabachs huvudstad Stepanakert. Journalister på plats rapporterade om ett flertal explosioner och enligt Armeniens försvarsdepartement finns civila offer. Strax innan sade sig azeriska myndigheter ha vidtagit ”vedergällningsåtgärder” efter raketeld från armeniska separatister i Nagorno-Karabach.

”Motståndarna fortsätter att attackera fredliga befolkade områden med förbjudna vapen”, säger det armeniska försvarsdepartementets talesperson Sjusjan Stepanjan i ett uttalande, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Enligt Azerbajdzjans försvarsdepartement har staden Gjandzja och flera andra områden i landet stått under intensiv armenisk beskjutning under söndagen, rapporterar Interfax.

Uppgifterna om attacken mot Gjandzja kom strax efter det att ledningen i Nagorno-Karabach meddelat att attacker planeras mot militära mål i ”stora azeriska städer”. Man uppmanade då boende nära militära anläggningar att lämna sina hem.

Även under lördagen pågick intensiva strider i området under merparten av dagen.

Den senaste veckans strider är de mest intensiva sedan Armenien och Azerbajdzjan ingick vapenvila om Nagorno-Karabach 1994. Över 200 människor har bekräftats döda sedan i söndags. Siffrorna varierar dock kraftigt beroende på avsändare; under lördagen uppgav Armeniens försvarsdepartement att runt 2.300 azeriska ”fiender och terrorister” dödats sedan striderna blossade upp, rapporterar Interfax.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan säger till al-Jazeera att Minskgruppen inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) diskuterar en eventuell utplacering av ryska fredsstyrkor i Nagorno-Karabach.

Innehåll från Atlant FonderAnnons

Räntor bättre än börsen 2023?

Räntor på företagsobligationer är på rekordhöga nivåer med en avkastningspotential på 8-10 procent. Samtidigt är osäkerheten kring konjunkturen stor och frågan är vilken avkastning aktiemarknaden kommer ge 2023?

Svaret på den frågan har vi inte men vi kan konstatera att ränteplaceringar idag är ett mycket intressant alternativ med sin rekordhöga avkastningspotential. 

Atlant Fonder har flera fonder i riskklass 3 (av 7) med fokus på att skapa en stabil avkastning och en hög andel positiva avkastningsmånader. Atlant Opportunity är vårt flaggskepp och på ett års sikt ser vi en avkastningspotential på en bra bit över tio procent. En viktig del i förvaltningen är att kunna agera köpare när andra är säljare. 

-Vi har under året företrädesvis köpt obligationer med kortlöptid. De senaste månaderna har obligationer med längre löptid kommit ner på riktigt attraktiva nivåer så nu investerar vi i även i dessa, och skapar ännu bättre förutsättningar för en riktigt hög avkastning. Atlant Opportunity är den fond i riskklass 3 (dagligt handlad, SEK-nominerad) som gett högst avkastning de senaste tre respektive fem åren, säger Taner Pikdöken, fondförvaltare på Atlant Fonder.

Lär mer här 

Gröna metaller är framtidens energi

En spännande aktiefond är Atlant Green Tech Metals som är en aktivt förvaltad fond som investerar i den gröna energiomställningen genom investeringar i underleverantörer mot den europeiska och nordamerikanska marknaden för cleantech; från material och förädling till recycling. Fonden strävar efter att enbart placera i bolag som bedriver sin verksamhet i linje med EU-taxonomins hållbarhetskrav och följer FN:s Global Compact kriterier. 

-Inom 30 år ska vi ha gått från 80 procent fossilt till minst 80 procent grön energi. En gigantisk förändring som bara tagit sin början. Efterfrågan på nytt hållbart framställt material och ny teknologi växer kontinuerligt. Ett exempel med hög tillväxt är elbilsförsäljningen som väntas öka med 18 gånger fram till 2030. Vi har valt ett brett fokus i fonden med företag som investerar i materialcykeln för omställningen inom energi- och transportsektorn, berättar fondförvaltaren Mattias Gromark.  

Sedan starten 1 oktober 2021 har fonden gått ca 15 procentenheter bättre än Stockholmsbörsen.

Lär mer här  

Om Atlant Fonder 

Atlant Fonder är ett fristående, entreprenörsdrivet fondbolag grundat 2006. De erbjuder ett brett fondutbud med fokus på kapitalbevarande strategier och förvaltar fem alternativa fonder, två företagsobligationsfonder och två aktiefonder. 

Deras motto är att alltid vara köpare när ”alla” andra är stressade säljare.  Fondförmögenheten växte med 2,5 miljarder 2021 och uppgår nu till drygt 7 miljarder.  

Lär mer här och kontakta Atlant Fonder på info@atlantfonder.se eller 046-39 39 69.

Riskinformation: Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonder kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Dela på LinkedIn 

Dela på Twitter 

Dela på Facebook 

Dela via mail 

 

Mer från Atlant Fonder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atlant Fonder och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera