1515

Striden om friskolorna fortsätter: ”Konsekvenser för näringsfriheten”

Striden om öppenheten i svenska skolan fortsätter. Skolverket föreslår nu nya lösningar för att fakta om skolor inte ska vara hemligstämplade. 

Under ytan kokar en politisk strid mellan S och C.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) och Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) och Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.Foto:TT

Sedan första september är uppgifter om betyg, elevsammansättning och genomströmningar av elever lagda under sekretess.

Det innebär att föräldrar famlar i mörkret när de ska välja skola åt sina barn. Det kan även bli problem när staten ska betala ut pengar till skolverksamhet.

Skolverket föreslår nu ett brytande av sekretessen eller att statistik samlas in vid sidan av dagens statistikverksamhet.

”Mitt fokus ligger på att få fram en lösning som snabbt kan gå igenom riksdagen. Det här är ett akut problem som måste få en lösning”, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) och tillägger att hon måste analysera myndighetens svar för att se hur regeringen kan gå vidare. 

Någon tidsplan för när regeringen går fram med ett förslag till lösning kan ministern inte ge.

Bakgrunden till statistikdebaclet är att Statistiska centralbyrån, SCB, kommit fram till att sekretess gäller för uppgifter om friskolor eftersom sådan information kan påverka friskolors konkurrensmöjligheter.

Ärendet gick till domstol och Kammarrätten gick på SCB:s linje och därmed blev statistiken om skolorna hemlig.

Frågan om öppenheten i den svenska skolan har blivit ett regelrätt politiskt käbbel.

I sin gemensamma budgetmotion för 2015 la dåvarande Alliansen fram förslag som gjorde klart att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor ska gälla.

”Offentlighetsprincipen ska även gälla friskolor”, sa Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström då.

Nu har partiet svängt.

C anser att den administrativa bördan skulle öka, om offentlighetsprincipen ålades friskolor.

”Det är komplex juridik som små huvudmän måste göra, exempelvis vid sekretessprövningar”, säger partiets utbildningspolitiske talesperson Fredrik Christensson.

I och med att Centern svängt har den S-ledda regeringen inget stöd i riksagen för att lägga friskolor under offentlighetsprincipen.

”Det är ingen hemlighet att vi Socialdemokrater vill ha en offentlighetsprincip för alla skolor. Men vi är inte där i dag”, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Lars Leijonborg, före detta partiledare för Folkpartiet och numera ordförande för Friskolornas riksförbund, säger att friskolor är för öppenhet, men att samma krav på friskolor som på kommunala och statliga aktörer inte är rimligt.

”Vi är skeptiska på grund av smittoeffekterna. Om alla företag som på något sätt får statliga bidrag ska omfattas av offentligheten får det enorma konsekvenser för hela näringsfriheten”, säger han.

 


Innehåll från Hewlett-Packard EnterprisesAnnons

HPE GreenLake – en katalysator för ett hållbarare näringsliv

Den accelererade digitalisering som följt på pandemin ser ut att fortsätta. Medan det för vissa innebär en del utmaningar, har det förändrade arbetssättet också resulterat i fler möjligheter till reflektion och nytänkande. En tydlig trend, som växer sig allt starkare, är att fler går över till as-a-service-lösningar, för att skapa hållbarare verksamheter ur såväl miljö- som ur ekonomisk synpunkt. 

En viktig insikt under det senaste året var att den klassiska modellen, där all producerad data flyttas in till datacenter för att analyseras i molnet, inte längre var optimal. 

– Över 70 procent av alla data produceras i edgeenheter, såsom smartphones, sensorer i bilar eller tillverkande maskiner. Att analysera den centralt kräver mer resurser och att man flyttar datan fram och tillbaka, vilket är förhållandevis ineffektivt. Datan behöver i stället analyseras nära eller på plats där den genereras för att skapa nytta, varpå enbart slutsatser och resultat skickas vidare för att korreleras centralt, säger Lars-Eric Jansten, Country Manager Services & Consumption hos Hewlett Packard Enterprise.

Binder 40 procent mindre kapital

Att förvalta egna serverhallar drar exempelvis stora mängder ström och resurser, samtidigt som kapaciteten sällan utnyttjas fullt ut. Resultatet blir arbetskrävande och oflexibla upplägg med en dyr prislapp. Att istället upphandla IT-infrastruktur som tjänst ger en mängd fördelar. 

– Med HPE:s hållbara edge-till-moln-plattform GreenLake binder snittkunden cirka 40 procent mindre kapital och ökar därtill produktiviteten för IT-drift av hårdvara med upp till 40 procent, så att mer tid kan läggas på verksamhetsnära utveckling av IT.

Greenlake innebär därtill långt mer dynamiska villkor; installationstiderna kapas med uppemot 75 procent och modellen erbjuder en unik skalbarhet, där kapaciteten skalas upp eller ner med en enkel knapptryckning och man betalar för det som används. GreenLake kan även innefatta lösningar från leverantörer som exempelvis Nutanix, VMware, SAP, Microsoft med flera.

Följer en rigorös miljöstandard

En central nytta med GreenLake är de avsevärda miljöfördelar som kunderna får. HPE följer en rigorös miljöstandard genom hela kedjan från utveckling och tillverkning till slutanvändning. Målet är att erbjuda 30 gånger effektivare computinglösningar till 2025 och att vara koldioxidneutrala senast 2050. 

– Detta ska vi på HPE uppnå genom effektivare tillverkning, bättre och mer långlivade produkter och energieffektivisering, men också genom omfattande återvinning och genom att säkerställa att våra tjänster bidrar till att IT konsumeras på ett effektivt sätt. Med GreenLake betalar företagen bara för det de faktiskt nyttjar och har behov av, vilket kan ge en nyttjandegrad på upp till 90 procent. På så vis blir GreenLake en katalysator för ett hållbarare näringsliv. 

Addera tjänster efter behov

HPE har således snabbt etablerat sig som en tongivande aktör vad gäller hållbara lösningar. Ska IT-branschen gå mot hållbarare villkor i stort krävs emellertid att fler företag tar ansvar för att infrastrukturen håller måttet från produktion till skrotning. 

– Kraven från kunderna på att arbeta med miljön i blickfånget blir allt starkare och branschen har ett ansvar att anpassa sig och leda den utvecklingen framåt. Med tanke på att världen blir allt mer hybrid, med konsumenter som konsumerar IT både från lokala ISP:er, egna datacenter och publika moln, måste kunderna kunna känna sig säkra på att deras IT är lika hållbar och flexibel oavsett källa. Alla dessa utmaningar löser vi med GreenLake, avslutar Lars-Eric.

Läs mer om HPE GreenLake

 

Mer från Hewlett-Packard Enterprises

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hewlett-Packard Enterprises och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?