Storbritannien satsar på solenergi från rymden

Den pågående rättstvisten mellan FI och Klarna handlar om vilken kapitalnivå som krävs för att hantera betaljättens risker, och närmare bestämt hur den nivån ska beräknas. Ursprunget till konflikten är ett beslut FI fattade i fjol där myndigheten gav uttryck för en helt ny syn på risknivån i Klarna.

Genom en så kallad pelare 2-vägledning lät FI förstå att man betraktar Klarna som en högriskbank, varför myndigheten vill se drastiskt ökade kapitalbuffertar. Men Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski, sparkade bakut och därför ligger frågan hos förvaltningsrätten i Stockholm.

Nu har Klarna lämnat in ytterligare ett antal handlingar till domstolen, däribland ett yrkande om att förvaltningsdomstolen bör vända sig till EU-domstolen. Detta för att inhämta ett förhandsavgörande i den fråga som utgör kärnan i hela konflikten, nämligen om FI i sin bedömning har tagit tillräcklig hänsyn till Klarnas individuella särart.

Klarna hävdar att FI inte gjort det, utan att FI i mångt och mycket beräknat Klarnas kapitalbehov som om det vore en traditionell storbank. Det stresstest som FI har gjort av Klarna – och som delvis ligger till grund för det bedömda kapitalbehovet – är inte anpassat efter betaljätten och ger därför ett missvisande resultat, hävdar bolaget.

FI har hittills tagit tillsynes lätt på kritiken. Dels hävdar myndigheten att Klarna har missförstått centrala begrepp, som vad det innebär att pelare 2-vägledningen ska vara ”institutspecifik”, och dels hävdar man att Klarnas tekniska invändningar skymmer den större frågan om att betaljättens höga risknivå måste hanteras. Den kapitalbuffert som Klarna överklagat är både lämplig och nödvändig utifrån de risker som betaljätten är utsatt för, har FI uppgett för domstolen.,

Men Klarna får nu eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som på Klarnas uppdrag har skrivit ett utlåtande som nu lämnats in till förvaltningsrätten.

”KPMG:s sammanfattande bedömning är att Finansinspektionens meddelade P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] till Klarna inte är rättvisande eftersom underliggande antaganden är felaktiga utifrån den verksamhet som Klarna bedriver”, skriver KPMG i utlåtandet.

Revisionsjätten ställer sig alltså bakom Klarnas kritik mot att FI inte anpassat sitt stresstest och sin övergripande bedömning efter betaljättens särdrag.

”Enligt KPMG:s mening är de antaganden som valts av Finansinspektionen i det aktuella fallet lämpliga för en traditionell” bank (med längre löptider i utlåningen), men mindre lämpliga för en bank som Klarna (med korta löptider på utlåningen). Resultatet är därför inte rättvisande”, skriver KPMG.

Slutsatsen blir densamma som Klarnas: FI överskattar grovt vilken kapitalbuffert som krävs för att hantera Klarnas risker. Pelare 2-vägledning för Klarna bör vara ”betydligt lägre” än vad FI meddelat, skriver KPMG i utlåtandet.

”Med beaktande av ovan, är det KPMG:s bedömning att de justeringar som Klarna menar att Finansinspektionen borde ha gjort är rimliga. Det innebär att den P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] som Finansinspektionen meddelat Klarna bör vara betydligt lägre.”