1515
Annons

Storbanken: Så länge fortsätter börsrallyt

Just nu verkar det som att du kan slänga vad som helst på de amerikanska finansmarknaderna, och de älskar det. Men hur länge kommer "Trump-Magic" att bestå? Det frågar sig Erik F Nielsen, global chefekonom på Unicredit, i ett kundbrev. Själv är han skeptisk.

Bild:TT

Chefsekonomen konstaterar att USA-börsen i fredags fullföljde sitt 13 dagar långa rekord i väntan på "Trump-Magic", inklusive stora sänkningar av bolagsskatten och politik som "konstruktivt, förmodligen" kommer att bygga bättre infrastruktur.

Marknaden verkade inte oroas över att förra veckans nomineringar inkluderade en klimattvivlare, Scott Pruitt, som chef för miljöskyddsmyndigheten (Environmental Protection Agency) och en råvaruhandlare utan ekonomisk eller politisk bakgrund, Gary Cohn, att leda det nationella ekonomiska rådet (National Economic Council).

"Men momentum är en kraftfull sak och det krävs en modig man för att ställa sig framför ett tåg i rörelse", skriver Erik F Nielsen.

Han tillägger att det också finns likviditet på marknaden som aldrig förr som aldrig riktigt ville gå in i mer riskfyllda tillgångar.

"Att det krävdes valet av Trump på den mest populistiska plattformen någonsin, följt av en kaotisk överlämningsprocess för att korka upp flaskan får mig att klia mig i huvudet - och tvivla på uthålligheten", skriver han.

Erik F Nielsen konstaterar att medan han kan grubbla över marknadens reaktion till extrem osäkerhet måste Federal Reserve bestämma sig för om de tror på det eller inte.

"På onsdag kommer de helt säker höja räntan med 25 punkter, men viktigare, vad vill de signalera med sina 'dots'? Vår gissning är två höjningar 2017, följt av tre 2018, men enligt min åsikt lutar det mot att de kommer att få fel", skriver han.

Chefsekonomen gör bedömningen att resultatet kommer att bli binärt. Antingen fungerar Donald Trumps magi, tillväxten kommer att accelerera utan några riktiga orosfaktorer och marknaderna kommer att leverera ett långt rally. Om detta blir fallet kommer Fed att behöva göra betydligt mer än fem höjningar de kommande två åren.

Eller, så är allt en hägring och "reality TV-showen" tar slut någon gång under 2017, och Fed kommer att överge sin normalisering av styrräntorna.

"Oavsett om det är verkligt eller en hägring så kommer de kommande få månaderna - åtminstone tills vi ser hur allt omvandlas till politik under våren och sommaren - så misstänker jag att förra månadens marknadsrörelser kommer att fortsätta att härska. Den långa änden av (den amerikanska) räntekurvan kommer antagligen fortsätta att röra sig högre, med en brantning av kurvan, och de amerikanska aktierna kommer att stiga ännu mer", skriver Erik F Nielsen.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?