1515
Annons

Storbanken: Bopriserna kommer fortsätta falla

Ett sjunkande bostadsbyggande kommer att dämpa den svenska BNP-tillväxten och bostadspriserna väntas sjunka ytterligare innan de bottnar. 

Foto:Hasse Holmberg

Ett nytt orosmoln som drar in över svensk ekonomi är vad som ser ut som en kraftig inbromsning i industrikonjunkturen i euroområdet.

Det skriver Danske Bank DANSKE -1,76% Dagens utveckling i sin Nordic Outlook som presenterades på tisdagen.

Sveriges BNP väntas öka 1,9 procent i år och 1,9 procent 2019.

I den förra prognosen, i mars, spåddes en BNP-tillväxt på 1,6 procent i år och 1,9 procent 2019. 

En ny nedåtrisk för svensk ekonomi har snabbt materialiserats på sistone - en nedgång i den globala industrikonjunkturen, framför allt för euroområdet där sentimentsindikatorer försvagats på senare tid, om än från höga nivåer. Detta redan innan den senaste upptrappningen av handelskriget.

"Tittar man på svenska data är det tydligt att industrins nya exportorder bromsar in överlag. Några sektorer - motorfordon, insatsvaror och trä/trävaror - visar faktiskt direkta nedgångar", skriver Danske Bank.

Även om just nedgången för trävaror kan handla mer om den svenska bostadsmarknaden verkar det enligt Danske Bank som om efterfrågan framför allt minskar på mer företagsorienterade varor.   

De noterar också att industriföretagen blivit mer pessimistiska om orderingången för exportmarknaden i Konjunkturinstitutets barometer och Teknikföretagens senaste barometer, för det andra kvartalet, visar på en minskad orderingång, framför allt just från euroområdet. 

Danske Bank håller fast vid sin prognos att BNP-tillväxten kommer att dämpas betydligt av fallande bostadsinvesteringar. De ser också många tecken på att bostadsinvesteringarna nu kommer att sjunka även om de faktiskt steg under det första kvartalet. Deras prognos är att bostadsbyggandet kommer att falla 20 procent i år och ytterligare 10 procent under 2019. 

För detta talar färre bygglov för flerfamiljshus och en kraftig minskad försäljning för bostadsutvecklarna under det första kvartalet i år, särskilt i Stockholm. 

Eftersom byggandet är fortsatt högt i förhållande till försäljningen räknar Danske Bank med att det kommer att krävas prissänkningar på nyproduktion. De bedömer också att detta kan påverka andrahandsmarknaden och att bostadspriserna kan komma att sjunka ytterligare 5-10 procent innan de bottnar.

De räknar med att Riksbanken även fortsättningsvis kommer att brottas med en alltför låg kärninflation (KPIF exklusive energi), även om KPIF dras upp av stigande energipriser. 

"En kärninflation som har varit stabil på 1,5 procent de senaste månaderna och väntas fortsätta att vara under Riksbankens prognos, ökade tecken på att svensk ekonomi bromsar in och, inte minst, att ECB talar om en första räntehöjning tidigast under det andra halvåret 2019 talar för att Riksbanken tidigast kommer att höja i mitten av 2019", skriver Danske Bank.

De ser dock en liten sannolikhet för att Riksbanken fokuserar mer på KPIF, som lyfts av stigande energipriser och tidigare kronförsvagning. Detta skulle kunna få Riksbanken att höja räntan en eller två gånger i år.

"Detta vore i våra ögon ett policymisstag", skriver Danske Bank.

Enligt bankens inflationsanalys är löneökningarna för låga för att generera ett inhemskt kostnadstryck som är förenligt med 2 procent KPIF-inflation. KPIF-inflationen lyfts nu av kraftigt stigande energipriser, vilket inte är hållbart på sikt. Dessutom krävs en ständigt försvagad krona för att hjälpa till att lyfta KPIF-inflationen. 

Ett tecken det låga inhemska inflationstrycket är att tjänsteinflationen mer än halverats från toppen på 4,0 procent i juli i fjol. 


Allt fler nobbar styrelseuppdrag: ”Ingen vill jobba gratis”

Sex av tio ledamöter har eller planerar att dra ned på sina uppdrag i styrelser. Bakgrunden är den starkt kritiserade arvodesbeskattningen som dränerat näringslivet på kandidater, villiga att kavla upp ärmarna i företagens mest ansvarstyngda organ.

”Lagstiftningen måste ändras. Det finns inget alternativ”, säger Kristina Jarring Lilja, Styrelseakademien.

Kristina Jarring Lilja, vice ordförande för Styrelseakademien Sverige.
Kristina Jarring Lilja, vice ordförande för Styrelseakademien Sverige.Foto:Lars Jansson, Johan Nilsson/TT

Mängder av tunga näringslivsröster har upprepade gånger larmat om dräneringen på kompetens i svenska bolagsstyrelser. 

Bakgrunden är den nya beskattningen av styrelsearvoden som började gälla vid midsommar för fem år sedan. Från att ledamöter fakturerat för sina uppdrag via egna företag, beskattas arvoden numera som lön.

Nu kan Styrelseakademien svart på vitt visa på effekterna av den kritiserade skattegiven: Sex av tio ledamöter har eller planerar att dra ned på sina styrelseuppdrag. Vidare har nästan var fjärde ledamot valt bort arbete i styrelser för en operativ karriär.

”Bolag som vill ha in erfarna och oberoende styrelseledamöter har svårt att hitta kandidater. Framför allt är det små och medelstora företag som drabbas”, kommenterar Kristina Jarring Lilja, vice ordförande för Styrelseakademien Sverige.

Även Günther Mårder, vd Företagarna, pekar på ett drastiskt kompetenstapp. Bland organisationens större medlemsföretag har vartannat bolag externa styrelseledamöter. Fler skulle behöva rekrytera kompetens utifrån för att kunna växla upp och utveckla sina verksamheter, anser han.

”Många bolag skulle må mycket bra av att få in externa ledamöter som inte är inkletade i den operativa vardagen. Som ägare glömmer man ofta att höja blicken. Man missar övergripande mål och hur man hanterar de risker som tar företaget mot målen”, säger han och fortsätter:

”Så fort företag får in en extern styrelseledamot ser också banken på bolaget med andra glasögon. Det säkerställer att verksamheten sköts professionellt, i och med att ledamöter bär ett personligt ansvar.”

Gunther Mårder, vd Företagarna.
Gunther Mårder, vd Företagarna.Foto:Carl-Olof Zimmerman/TT

Linda Gadd och Lena Gustafsson, på företaget Styrelsebalans, har arbetat med styrelserekrytering till bolag i alla storlekar sedan 1990-talet. Senaste åren har det blivit märkbart svårare att hitta kandidater som är villiga att ta sig an styrelseuppdrag, uppger de. Framför allt är det en stor utmaning att locka attraktiv kompetens som har en vd-roll eller annan chefsposition.

”När arvode betalas ut som lön blir det ingenting över för personer i ledande befattningar som redan har en hög inkomst. Ett styrelseuppdrag är så mycket mer än sex möten om året. Det är ett ansvarsfullt åtagande som kräver gedigen kunskap och erfarenhet. Klart ledamöter behöver få ersättning för det arbete som de lägger ned. Ingen vill jobba gratis”, säger Linda Gadd.

Tiden då en styrelsepost var mer av en prestigeutnämning än ett tungt ansvarsuppdrag är sedan länge över. Bolagsstyrelser hamnar allt mer i rampljuset, vilket sätter press ledamöternas strategiska skicklighet, fortsätter Lena Gustafsson och pekar på Swedavias styrelse som kan ställas till svars och utredas för kaoset på Arlanda.

”Vill man att Sverige ska ligga i framkant vad gäller utveckling måste man ge förutsättningar till styrelser att rekrytera personer som kan ta sig an uppdragen”, säger hon och betonar: 

”Det handlar om ansvar, om att alltid vara standby och vara beredd på extra möten och krishantering när styrelsen blir granskad och genomlyst.” 

Linda Gadd och Lena Gustafsson driver tillsammans företaget Styrelsebalans som bland annat rekryterar åt styrelser.
Linda Gadd och Lena Gustafsson driver tillsammans företaget Styrelsebalans som bland annat rekryterar åt styrelser.Foto:Anna Bredberg

Sedan löneupplägget blev praxis har advisory boards blivit vanligare för att kunna fortsätta fakturera arvode, säger Kristina Jarring Lilja och varnar för utvecklingen. 

”För bolagen skapas inte samma värde. Advisory boards har inget ansvar, vilket är en väldigt viktig del av styrelseuppdraget. Inte minst nu om vi går in i en lågkonjunktur, vill man veta vem man gör affärer med.”

Ytterligare en stor baksida som de ändrade skattereglerna fört med sig är att mångfalden blivit lidande, fortsätter hon. 

”Vi tappar kvinnor som i dag arbetar i ledningsgrupper och som sitter på eftertraktad kompetens. De är inte lediga för styrelseuppdrag.”

Trots konsekvenserna är intresset bland politiker att ta tag i beskattningsfrågan förbluffande ljummet. 

”Jag är mycket orolig över att de inte förstår problematiken som uppstår med bolagsstyrningen. Lagstiftningen måste ändras. Det finns inget alternativ”, anser Kristina Jarring Lilja.

Skälet till att Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till att styrelsearvode ska beskattas som inkomst av tjänst har att göra med det personliga ansvaret. Enligt Günther Mårder kan resonemanget enkelt punkteras. 

”Det bryter mot andra grupper – advokater, revisorer och läkare – som har ett liknande ansvar och som utan problem bedriver verksamhet i eget bolag. Men att ändra skattelagstiftningen för styrelser är ingen valfråga man vinner röster på.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?