ANNONS:
Till Di.se

Storbanken: Bopriserna kommer fortsätta falla

  • Foto: Hasse Holmberg

Ett sjunkande bostadsbyggande kommer att dämpa den svenska BNP-tillväxten och bostadspriserna väntas sjunka ytterligare innan de bottnar. 

Ett nytt orosmoln som drar in över svensk ekonomi är vad som ser ut som en kraftig inbromsning i industrikonjunkturen i euroområdet.

Det skriver Danske Bank i sin Nordic Outlook som presenterades på tisdagen.

Sveriges BNP väntas öka 1,9 procent i år och 1,9 procent 2019.

I den förra prognosen, i mars, spåddes en BNP-tillväxt på 1,6 procent i år och 1,9 procent 2019. 

En ny nedåtrisk för svensk ekonomi har snabbt materialiserats på sistone - en nedgång i den globala industrikonjunkturen, framför allt för euroområdet där sentimentsindikatorer försvagats på senare tid, om än från höga nivåer. Detta redan innan den senaste upptrappningen av handelskriget.

"Tittar man på svenska data är det tydligt att industrins nya exportorder bromsar in överlag. Några sektorer - motorfordon, insatsvaror och trä/trävaror - visar faktiskt direkta nedgångar", skriver Danske Bank.

Även om just nedgången för trävaror kan handla mer om den svenska bostadsmarknaden verkar det enligt Danske Bank som om efterfrågan framför allt minskar på mer företagsorienterade varor.   

De noterar också att industriföretagen blivit mer pessimistiska om orderingången för exportmarknaden i Konjunkturinstitutets barometer och Teknikföretagens senaste barometer, för det andra kvartalet, visar på en minskad orderingång, framför allt just från euroområdet. 

Danske Bank håller fast vid sin prognos att BNP-tillväxten kommer att dämpas betydligt av fallande bostadsinvesteringar. De ser också många tecken på att bostadsinvesteringarna nu kommer att sjunka även om de faktiskt steg under det första kvartalet. Deras prognos är att bostadsbyggandet kommer att falla 20 procent i år och ytterligare 10 procent under 2019. 

För detta talar färre bygglov för flerfamiljshus och en kraftig minskad försäljning för bostadsutvecklarna under det första kvartalet i år, särskilt i Stockholm. 

Eftersom byggandet är fortsatt högt i förhållande till försäljningen räknar Danske Bank med att det kommer att krävas prissänkningar på nyproduktion. De bedömer också att detta kan påverka andrahandsmarknaden och att bostadspriserna kan komma att sjunka ytterligare 5-10 procent innan de bottnar.

De räknar med att Riksbanken även fortsättningsvis kommer att brottas med en alltför låg kärninflation (KPIF exklusive energi), även om KPIF dras upp av stigande energipriser. 

"En kärninflation som har varit stabil på 1,5 procent de senaste månaderna och väntas fortsätta att vara under Riksbankens prognos, ökade tecken på att svensk ekonomi bromsar in och, inte minst, att ECB talar om en första räntehöjning tidigast under det andra halvåret 2019 talar för att Riksbanken tidigast kommer att höja i mitten av 2019", skriver Danske Bank.

De ser dock en liten sannolikhet för att Riksbanken fokuserar mer på KPIF, som lyfts av stigande energipriser och tidigare kronförsvagning. Detta skulle kunna få Riksbanken att höja räntan en eller två gånger i år.

"Detta vore i våra ögon ett policymisstag", skriver Danske Bank.

Enligt bankens inflationsanalys är löneökningarna för låga för att generera ett inhemskt kostnadstryck som är förenligt med 2 procent KPIF-inflation. KPIF-inflationen lyfts nu av kraftigt stigande energipriser, vilket inte är hållbart på sikt. Dessutom krävs en ständigt försvagad krona för att hjälpa till att lyfta KPIF-inflationen. 

Ett tecken det låga inhemska inflationstrycket är att tjänsteinflationen mer än halverats från toppen på 4,0 procent i juli i fjol. 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies