1515

Storåkers: Diplomati mår bra av konst

I helgen var jag på konstresa i Moskva. Kontrasten mellan diplomatisk brist på fredagsmys i relationen mellan oss och Ryssland och mina känslomässiga euforittoppar i mötet med landets ofattbara skatter, förorsakade en del fantasier. Konsten som diplomatisk mjukgörare.

Pusjkinmuseet i Moskva.
Pusjkinmuseet i Moskva.Foto:ALEXANDER ZEMLIANICHENKO

Våra historier är sammantvinnade politiskt och historiskt. Men där Sverige utvecklades till utåtriktad demokrati, lade den våldsamma revolutionen i öst en solid grund för ett auktoritärt imperium i självförhärligande ensamhet. Geopolitiskt har det knappast förbättrats sedan kalla krigets slut.

Men det finns en annan historia också. Den handlar om en makalös kreativitet och innovationsrikedom som utlöstes i framför allt Sankt Petersburg åren mellan 1910 och 1930. Ett besök på Pusjkinmuseet eller Tretjakovgalleriet i Moskva öppnar upp svindlande insikter som visar på hur avgörande den här rörelsen blev även för Europa och därmed Sverige. Det ger helt enkelt en ny bild av det moderna genombrottet som ägde rum under den här perioden. Jag tänker på Bauhaus, den abstrakta konsten, Picasso, Matisse och Le Corbusier. Utan de ryska pionjärerna inom ”nyttokonsten”, utan Malevitj, Kandinsky eller Chagall hade troligen inte det stora kulturella skiftet ägt rum. Åtminstone inte med den kraften.

Tänk om dessa finmaskiga men avgörande händelseförlopp med sitt makalösa persongalleri bestående av konstnärer, gallerister, affärsmän, lycksökare, cirkussällskap och diplomater skulle kunna aktualiseras genom ett så gammalmodigt redskap som kunskap? Jag är övertygad om att det skulle spänna av en och annan mjölksyrad muskel i maktkorridorerna. Kulturdepartementspersonalen festar trots allt under samma kristallkronor som det tunga gardet.

Varför avlöser dessa utställningar och symposier inte redan varandra? Inte oväntat är det politiken och juridiken som hindrar, nämligen frånvaron av immunitetslag. I korthet går den ut på att Sverige, i motsats till de flesta andra länderna i EU, inte stiftat en lag, genom vilken den svenska staten garanterar att inte inlånade konstverk plötsligt kan dras in i rättsliga tvister om exempelvis någon skulle dyka upp med ekonomiska anspråk på Ryssland. Av det skälet lånar ryska staten inte ut värdefulla konstverk och omvänt. Synd med tanke på det rika utbytet under 1700- och 1800-talen. Vilket lyft det skulle bli om vi fick igenom en sådan lag nu när Nationalmuseum öppnar igen!

Själv när jag en annan dröm, nämligen den om att låta vår egen abstrakta pionjärstjärna Hilma af Klint få möta sin rysk-franska motsvarighet Kandinsky i en mästarnas strålande kamp om titeln som världens första abstrakta konstnär. Plötsligt skulle landmassan mellan Vladivostok och Stockholm kunna ses med helt nya ögon. Kulturell diplomati är också diplomati. Och en vacker sådan.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?