ANNONS:
Till Di.se

Stor ojämlikhet bland börsbolagens dolda makthavare

  • Tove Dahlgren, tillförordnad vd för Allbright-stiftelsen. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Arbetet med att skapa en jämnare könsfördelning i styrelserummen må gå framåt, men när det kommer till valberedningarna händer ingenting alls.

Bara 13 procent av valberedarna är kvinnor enligt stiftelsen Allbrights senaste rapport.

Stämmosäsongen närmar sig och i år har Allbright-stiftelsen kartlagt börsbolagens valberedningar i rapporten Börsens dolda makthavare.

”Valberedningarna är ett enormt och ganska dolt maktcentrum, som varje år lägger fram förslag till börsbolagens styrelser. I teorin ska årsstämman antingen anta eller rösta emot förslagen, men i praktiken ser vi att valberedningens förslag nästan alltid går igenom”, säger Tove Dahlgren, tillförordnad vd för Allbright-stiftelsen, som har ökad jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet som mål.

På bara 13 procent av alla valberedningsposter sitter det en kvinna. Det är precis samma resultat som uppmättes 2012. På sex år har alltså ingenting hänt. I hälften av bolagen finns det inte någon kvinna alls i valberedningen.

”Både studier och tidigare granskningar från oss visar att kvinnor är bättre än män på att rekrytera jämställdhet. De är helt enkelt bättre på att öppna dörren för andra kvinnor”, säger Tove Dahlgren.

Hon tycker att det blir extra tydligt i årets rapport, som visar att de tre bolagen som har en majoritet av kvinnor i valberedningen också har jämställda styrelser. Det handlar om Academedia, Dedicare och Kapp-Ahl. Bland de 57 procent av bolagen som har mansdominerade valberedningar är det hela 76 procent som inte har jämställda styrelser.

I Sverige är det de största ägarna som utser valberedningen, som i genomsnitt oftast består av fyra personer. En förklaring till varför valberedningarna ser ut som de gör handlar således om att många storägare är män. Men det förklarar inte varför de institutionella ägarna bara representeras av kvinnor på 21 procent av valberedningsposterna.

”Man kan verkligen fråga sig varför det är så. De har ju en betydligt bredare kompetenspool att fiska ur. De här titanerna har ett större ansvar att skapa jämställda, och i förlängningen hållbara företag”, säger Tove Dahlgren.

Trenden är att ju större institution, desto fler kvinnor. Swedbank Robur representeras till exempel av 45 procent kvinnor. Flera institutionella ägare har enligt rapporten ingen kvinnlig representation alls i valberedningarna. Det handlar om SEB Investment Management, Fjärde AP-fonden, Didner & Gerge Fonder samt Carnegie Fonder.

De kvinnor som ingår i valberedningar sitter ofta på flera stolar. I snitt har valberedningskvinnorna 1,7 uppdrag per person, vilket kan jämföras med männen som har 1,4. En närmare titt på den mäktigaste positionen gör detta extra tydligt. I 29 bolag är valberedningsordföranden en kvinna, men bara 16 kvinnor innehar en sådan position. Några namn är tydligt återkommande: Kinneviksfärens Cristina Stenbeck, Industrivärdens Helena Stjernholm och Investors Petra Hedengran.

Den bransch som har mest jämställda valberedningar är telekom. Bolagen i sektorn är dock få och även här dominerar Cristina Stenbeck.

Utöver genomgången av knappt 300 valberedningar har ett antal intervjuer genomförts med valberedare och professionella rekryterare.

”Valberedarna återupprepar gamla myter som vi trodde var döda för länge sedan. Det handlar till exempel om att det inte skulle vara viktigt med jämställda valberedningar även om de anser att frågan är viktigt i samhället i stort” säger Tove Dahlgren.

Hon berättar också att valberedarna fortfarande säger att det är svårt att hitta kvinnor till styrelserna. De professionella rekryterarna uppger dock enligt henne att det inte finns några sådana problem.

”Därför anser vi att professionella rekryteringsprocesser är vägen framåt om man vill öka andelen kvinnor i styrelserna. ”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies