Stödet för Trump rasar efter stormningen

Stödet för Donald Trumps insats i Vita huset störtar sedan hans sympatisörer stormat kongressen.

Det uppmätta stödet är exceptionellt lågt för vilken amerikansk president som helst – förutom möjligen just Trump.

Donald Trump.
Donald Trump.Foto:Evan Vucci

Under den senaste dryga veckan, efter kaoset i Kapitolium i Washington DC, har den avgående presidentens popularitet sjunkit med rekordfart.

Knappt var fjärde väljare anser att Donald Trump gör ett tillräckligt bra jobb på sin post, enligt de ansedda opinionssajterna RealClearPolitics och FiveThirtyEights senaste sammanvägningar av nationella mätningar.

Jämförelsevis hade de fem senaste presidenterna före Trump åtminstone hälften av befolkningens godkännande i motsvarande mätningar när de tog farväl av Vita huset.

Det är väldigt låga siffror, men inte särskilt förvånande, anser Erik Åsard, USA-kännare och professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Trump har konsekvent haft ett ovanligt lågt bifall från folket.

”Man brukar säga att den president som ligger kring 40-strecket i dessa mätningar ligger väldigt lågt, och att om man ligger under 40 så är det katastrofalt dåligt.”

Som Åsard ser det återspeglar det skarpa fallet det som hände i Washington. Presidenten manade en folkmassa till marsch mot kongressen, varpå de invaderade den och drabbade samman med ordningsmakten. Fem personer dog i tumultet och Trump har för en andra gång ställts inför riksrätt.

Även om mycket av det Donald Trump sagt och gjort väckt stora reaktioner så har det sällan återspeglats i opinionsmätningarna.

”Han har haft förvånansvärt stabila siffror under hela presidentperioden och har legat nästan konstant mellan 40 och 43 procent oavsett vad han har gjort. Det beror mycket på att han har haft stort stöd hos den egna basen som helt ställt upp för honom”, säger Erik Åsard.

Men faktum är att de senaste mätningarna inte är de värsta under Trumps mandatperiod, då siffrorna var rekordlåga relativt till andra presidenter redan under hans första år. Den allra lägsta nivån hittills nådde han i december 2017, även om det inte skiljer sig många procentenheter till dagens siffror.

Då kokade bland annat ännu den stora utredningen av kontakter mellan Trumps valkampanjstab och Ryssland. Trump hade också gått ut och försvarat en senatorskandidat i Alabama som anklagats för sexuella övergrepp. Rent sakpolitiskt fick presidenten under samma månad igenom sin stora reform med skattesänkningar.

Även några månader tidigare, i augusti, var allmänhetens stöd nere och nosade på en liknande nivå. Då hade högerextremister och vit makt-miljön kraftsamlat för en demonstration i Charlottesville, Virginia, och en kvinna dödades av en man som plöjde in med bil bland motdemonstranter. Trump mötte stort motstånd när han till en början fördömde våld ”från båda sidor”.

Om några dagar kommer Trump inte längre att vara USA:s president, men det kommer att spela roll även fortsättningsvis hur stor förankring han har bland väljarna.

”Om siffrorna fortsätter att gå ned eller hålla sig på en låg nivå så blir det lättare för Republikanerna att bryta sig loss ur hans grepp. Han har haft hela partiet i ett järngrepp, det har snarare varit Trumppartiet”, säger Erik Åsard.

”Det blir lättare för republikaner som är tveksamma eller som inte har varit med på hans politik till 100 procent att fjärma sig från honom om han är så impopulär.”

TT: Kan man i mätningarna se att det finns en gräns för vad amerikanerna tolererar från sin president?

”I så fall är det väldigt sent de visar det, får man säga. Det är åtskilligt han gjort sig skyldig till, sagt och gjort, som inte har mött samma reaktion. Så man ska nog inte dra för stora växlar av det.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?