1515

Stockholmsbörsen: Lifco på förlorarlistan

Stockholmsbörsen handlades i en vikande till svag tendens på onsdagseftermiddagen, där sentimentet tyngdes av frostiga toner kring tullar från Kina efter det nyss avslutade G20-mötet. Getinge och Fingerprint föll markant på sälj-råd respektive efter handelsstopp, medan Millicom klättrade utan tydliga skäl.

Vid 14.30-tiden hade storbolagsindexet OMXS30 tappat 0,5 procent till 1.544. Omsättningen uppgick då till 6 miljarder kronor, med Getinge som mest omsatta aktie.

Råoljepriset fortsatte upp, och Nordsjöoljan handlas nu på 68:34 dollar per fat, den högsta nivån sedan början av februari.

Visst vapenskrammel från Kina i handelskrigsfrågan bromsade en återhämtning som påbörjades kring lunch. Enligt Wall Street Journal planerar landet motåtgärder mot de amerikanska tullarna, bland annat inriktat på jordbruksprodukter från stater med starkt Trumpstöd.

Blickarna riktas även mot den nye Fed-chefen Jerome Powell som väntas höja styrräntan på onsdagskvällen, men där signaler om antalet räntehöjningar senare i år är en mer öppen fråga.

H&M och Telia tog ledningen i OMXS30 med uppgångar på 0,4 procent. Även Nordea agerade draglok med plus 0,3 procent, tvärtemot sänkena SEB och SHB på minus 1,2-1,3 procent.

Främsta storbolag utanför index var Millicom, som steg mer än 6 procent i intensiv handel utan att kommunicera några nyheter. En analytiker som Nyhetsbyrån Direkt har varit i kontakt med ställer sig frågande till rörelsen.

Getinge föll drygt 5 procent efter att Nordea bytt fot från köp till sälj i sin aktierekommendation på grund av vad banken uppfattar som en oroväckande kostnadstrend.

Carl Bennets största innehav Lifco fanns också högt på förlorarlistan, minus 2,6 procent, efter att ha aviserat obligationslån för 1,75 miljarder. 

Fingerprints aktie fortsatte ned cirka 7 procent efter tisdagens handelsstopp då aktien tappade ungefär lika mycket. Biometriaktien sänktes på tisdagen till sälj av Pareto efter samtal med bolaget om den utmanande marknadssituationen.

För skidanläggningsoperatören Skistar är läget mindre prekärt: bolaget hjälptes av den ovanligt tidiga och ihållande vintern till sitt bästa halvårsresultat någonsin, enligt morgonens rapport. Aktien tog initialt liften upp och steg mer än 3 procent, men sedan gick det brant utför och plus svängde till minus 1,0 procent.

Hansa Medical steg 3,4 procent efter att fått studieresultat gällande redan kända resultat publicerade i en ansedd amerikansk tidskrift.   

Gränges, som har kapitalmarknadsdag på onsdagen, var upp kring 0,3 procent. Bolaget vittnade om stark efterfrågan, och överväger att återuppta produktion vid en USA-fabrik efter att aluminiumimport från Kina fördyrats av tullar.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?