Annons

Stockholms handelskammare: "Har inte förtroende för Migrationsverket"

Stockholms handelskammare kräver att regeringen lyfter arbetskraftsinvandringen från Migrationsverket. 

Foto:Stina Stjernkvist / TT

Sysselsättningen ligger på tolvårshögsta och arbetslösheten har sjunkit till strax över 5 procent i Stockholmsregionen. Men för arbetsgivarna finns en baksida: En närmast desperat jakt på personal. 

Näringsminister Ibrahim Baylan och Svenskt Näringslivs vd pekade båda ut kompetensbrist som den i särklass viktigaste frågan för näringslivet i sina första intervjuer med Dagens industri.

En ny rapport från Stockholms handelskammare gör ett försök att sätta en prislapp på den fruktlösa jakten på rätt personal. Fyra av tio vakanser återfinns i Stockholmsregionen, motsvarande 14.000 platser. Skulle de tomma stolarna fyllas skulle länets ekonomi, bruttoregionprodukten, växa med 18 miljarder kronor. 

“Det är bortslösade jobb som hade kunnat finansiera välfärd och andra investeringar”, säger vd Andreas Hatzigeorgiou. 

Handelskammarens slutsats är att den kvalificerade arbetskraftsinvandringen behöver tredubblas från dagens nivåer. Under de första nio månaderna i fjol uppgick den till 4.600 personer i länet. Ett första och viktigt steg är att få stopp på de uppmärksammade kompetensutvisningarna. 

“Det är en skam för Sverige det här nationella självskadebeteendet med att utvisa global topptalang på bagatellartade grunder fortsätter”, säger Andreas Hatzigeorgiou. 

Efter dom i Migrationsöverdomstolen i slutet av 2017 finns en ny ventil i systemet som har minskat kompetensutvisningarna, men Johannes Forssberg, som är jurist på stiftelsen Centrum för Rättvisa, beskriver det fortfarande som stort. 

“Det är knepigt och svårt för svenska företag att rekrytera personer från andra länder som de behöver. Det är ett stort problem", säger Johannes Forssberg som anser att väntetiderna är oacceptabla. 

Andreas Hatzigeorgiou pekar på en annan effekt. 

“Företag har blivit mer rädda att anställa personer utanför EU för att de är rädda att de ska hamna i knipa efteråt”, säger han. 

Det finns också en överhängande risk att kandidaterna väljer bort Stockholm, enligt Andreas Hatzigeorgiou. 

“De här personerna har hela världen som sin arbetsmarknad de behöver inte komma till Stockholm. De kan lika gärna åka till London eller Shanghai”, säger han. 

Ansvaret vilar blytungt på Migrationsverket, enligt Andreas Hatzigeorgiou, som anser att myndigheten har gjort sitt på området. 

“Jag har inte längre förtroende för Migrationsverkets förmåga att bedöma ärenden som är kopplade till talangattraktion och global kompetensförsörjning”, säger Andreas Hatzigeorgiou. 

Också Johannes Forssberg på Centrum för Rättvisa tycker att det vore bra om myndigheten skildes från uppdraget. 

“Migrationsverkets hantering av det här har brustit. Myndigheten har konsekvent ställt mycket hårdare krav än vad som följer av lag och förarbeten”, säger Johannes Forssberg och kallar rättstillämpningen för "spretig."

Nyligen föreslog arbetsmarknadsutredningen att Sverige bör inrätta en ny kompetensförsörjningsmyndighet. Förslaget är “intressant” enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) spontana besked till Di. 

“Det viktigaste är att den myndighet som får ansvar att göra det här måste ha en förståelse för näringslivets behov”, säger Andreas Hatzigeorgiou. 

I januariavtalet finns ett förslag på visum för högkvalificerade för att komma tillrätta med utvisningarna, som efter utredning skulle kunna finnas på plats från 2021. 

“Det skulle kunna fungera”, säger Johannes Forssberg. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?