Annons

Stockholms fördel blev akilleshäl: ”Drabbades först och hårt”

Företag i Stockholmsregionen fick tidigt känna av coronakrisen och länet har drabbats hårdare än andra i landet. Framför allt är det mindre företag inom tjänstesektorn som varit extra utsatta när stödåtgärderna inte räckt till. 

Johan Gustafsson, Svenskt Näringslivs regionchef för Östergötlands län och Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.
Johan Gustafsson, Svenskt Näringslivs regionchef för Östergötlands län och Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.Foto:Jesper Frisk, Linnéa Carlsson

När coronapandemin nådde Sverige påverkades Stockholms län tidigt. En urban miljö där många företag och människor är samlade blev under våren en perfekt grogrund för viruset att sprida sig. Konsekvenserna kom snabbt och blev tydliga. 

Av alla varsel i landet har 50 procent lagts i länet sedan mitten av mars. Samtidigt blev över en halv miljon personer i Sverige korttidspermitterade mellan början av april och början av juni. Av dessa arbetade drygt 30 procent i Stockholms län.

”Vår uppfattning är att Stockholmsregionen drabbades först och också relativt hårt jämfört med andra regioner”, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare. 

Det som tidigare varit till Stockholms fördel blev under våren länets akilleshäl, menar Stefan Westerberg. 

”En hög täthet som skapar och lägger grunden för ekonomin har tidigare varit, och är troligtvis också framöver, Stockholms fördel. Under våren har man inte varit säker på smittspridningen här och många har dragit sig från att besöka mer täta områden.”

Negativa signaler kom tidigt från tjänstesektorn, där bland annat hotell och restauranger snabbt gick på knäna. Även taxinäringen märkte av ett stort tapp när in- och utreserestriktionerna började tillämpas i mitten av mars. 

”Arlanda är en viktig hub för Stockholm och hela Sverige så det har varit väldigt dystra tongångar från besöksnäringen och själva reseindustrin. Stockholms näringsliv särskiljer sig också lite grann från hur det ser ut i andra delar av Sverige eftersom vi har en ganska stark tjänstesektor som bygger mycket av sin verksamhet på mötet. Den sektorn är viktigare här jämfört med andra regioner, och har också drabbats hårdare än andra näringar här”, säger Stefan Westerberg.

Östergötlands län har påverkats på liknande sätt som många andra delar av Sverige, säger Johan Gustafsson, Svenskt Näringslivs regionchef för Östergötlands län.

”Det är en väldigt splittrad bild där vissa företag har klarat sig ganska hyfsat, kanske till och med bra, medan andra företag har haft det väldigt tufft. Byggsektorn har klarat sig skapligt och även delar av detaljhandeln, som matvaruaffärer”, säger Johan Gustafsson.

Bland de som haft det tuffare är det företag inom besöksnäringen och delar av industrin som är exponerade mot utlandet. 

Även Södermanland och Uppsala län följer riksgenomsnittet. 

”Uppsala har drabbats och påverkats på samma sätt som Stockholm. Om efterfrågan i ekonomin och aktiviteten i ekonomin går ner så påverkar det även Uppsala. Både i sig självt men också eftersom att många pendlar till Stockholm för att jobba, men i övrigt följer de mer genomsnittet i landet än den extrema nedgång som vi sett här”, säger Stefan Westerberg. 

Av de stödåtgärder som lanserats under coronavåren är det främst permitteringsstödet som nyttjats av företag i Östergötlands län. 

”I viss mån har även omställningsstödet varit användbart. Däremot är det många företagare som inte tycker att de lån som tidigt presenterades varit bra. Jag har inte hört någon som har utnyttjat det”, säger Johan Gustafsson. 

Han menar dock att flera kommuner i länet vidtagit åtgärder som fungerat väl.

”Linköpings kommun är ett bra exempel på en kommun som har svarat upp mot näringslivets behov under krisen. Det är en stor kommun med mycket resurser men de har verkligen varit lyhörda för vad företagen behöver och har genomfört väldigt många stöttande åtgärder snabbt, som att vara mer generösa med betalningstider och själva betalat sina fakturor snabbare.” 

I början av juni presenterade också kommunen ett eget stimulanspaket där man tidigarelägger ett antal investeringar och utformar kommande upphandlingar så att fler aktörer kan delta. 

”Vi tycker att det är särskilt bra att ambitionen är att så många företag som möjligt ska kunna vara med och slåss om de här jobben, som har ett värde av 400 miljoner kronor”, säger Johan Gustafsson

Stefan Westerberg på Stockholms Handelskammare tycker att stödåtgärderna främst har varit kopplade till tunga industrier, snarare än till mindre företag inom tjänstesektorn. 

”Korttidspermitteringsstödet är bra men det är inte riggat för tjänstesektorn. De som driver egen verksamhet, vilket är vanligt inom tjänstesektorn, kan inte korttidspermittera sig själva.”

Även omställningsstödet tycker Stefan Westerberg i grunden är bra, men skulle behöva förlängas för att vara relevant. 

”Det träffar förtag som har sett en påtaglig nedgång i försäljningen. Men det är tämligen så att det täcker en för kort period, i dagsläget bara mars och april och vi ser bland annat att besöksnäringen går fortsatt dåligt, om inte sämre nu. Därmed är det viktigt att man förlänger omställningsstödet så att det prickar in fler månader under hela sommaren.”

Vad som också är viktigt för företagen i Stockholms län är uthållighet i åtgärderna. 

”Det är fortfarande så att företagen har det fortsatt kämpigt och då är det viktigt att man har uthållighet i stödåtgärder.”

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?