Annons

Stigande marginaler på bolån

Bankernas bolånemarginaler fortsätter att stiga. I september nådde bruttomarginalen 1,67 procent vilket var den högsta nivån sedan siffrorna började samlas in 2002. Det visar statistik från Finansinspektionen.

Tor Borg, chefsekonom på SBAB.
Tor Borg, chefsekonom på SBAB.Bild:Jesper Frisk

Varje kvartal publicerar FI siffror över bankernas bruttomarginaler, det vill säga faktiskt utlåningsränta minus finansieringskostnader, på bolån. I september landade bolånemarginalen på 1,67 procent vilket kan jämföras med 1,57 procent i juni. Siffran var även den högsta sedan FI började samla in statistiken 2002.

”Jag tror att det är två saker som ligger bakom att de stigit så pass mycket som det har gjort. Det första är att kraven på hur mycket eget kapital bankerna ska ha har ökat mycket. På det kapitalet vill aktieägare ha 10-15 procents avkastning på eget kapital och det är klart att då måste man ha högre marginaler”, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.

Enligt Tor Borg har konkurrenstrycket på bolånemarknaden dessutom minskat under de senaste åren.

”Det tror jag det kan finnas många olika förklaringar till. Bland annat att det inte finns något tyck från någon myndighet att öka konkurrensen utan myndigheterna vill snarare att bankerna ska låna ut mindre. Sen tror jag också att de här ändringarna man har gjort med amorteringskrav, bolånetak och så vidare skapar inlåsningseffekter. Det har blivit bökigare att byta bolåneleverantör”, säger han.

Finns det ett samband med den låga reporäntan?
”Det skulle möjligtvis kunna vara en tredje faktor. När vi är nere på så här extremt låga räntenivåer så går det inte att tjäna några pengar på inlåningen. Det är klart att man kanske försöker kompensera för det på utlåningen”, säger Tor Borg.

Tror du bolånemarginalerna kommer fortsätta stiga?
”Jag tror det handlar väldigt mycket om vad som sker när det gäller kapitalkraven. Kommer det ytterligare kapitalkrav då blir det ytterligare press uppåt på de här marginalerna. Om räntorna steg från de här negativa nivåerna skulle det kanske kunna dämpa marginalerna lite gran, men det är svårt att säga”, säger Tor Borg.

Ser man till de fyra storbankernas snitträntor i oktober var SEB lägst med 1,52 procent medan Handelsbanken hade den högsta snitträntan med 1,66 procent.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?