1515
Annons

Stigande intäkter för Lovisagruvan – sänker produktionsplan

Lovisagruvans intäkter från malmleveranser blev 13,7 miljoner kronor för det första kvartalet 2021 (7,4). Utöver en högre leveransaktivitet påverkades intäkterna även av högre metallpriser.

Gruvresultatet, rörelseresultatet av själva gruvproduktionen före avskrivningar, blev 1,7 miljoner kronor (3,0). Rörelseresultatet efter avskrivningar blev -0,4 miljoner kronor (1,3).

Resultatet per aktie blev -0:10 kronor för kvartalet (0:30).

I det första kvartalet har två båtlaster om 8.849 ton sorterad malm levererats till Boleslaw i Polen. Föregående år levererades en båtlast om 4.452 delvis sorterad malm under samma period.

Produktionen av malm var för kvartalet under den planerade och uppgick till 9.008 ton (10.008).

”Produktionsplanen för 2021 siktade mot 42.000 ton uppfordrat ut gruvan (40.034). Utfallet under första kvartalet och de kvarstående problemen gör att planen nu är 39.000 ton”, skriver bolaget under rubriken 'utsikter för 2021' i rapporten.

Ny press på lantbruket efter sjunkande matpriser

Höga priser och osäker tillgång på konstgödsel fortsätter tynga lantbrukarna. Nu riskerar de dessutom att pressas ytterligare av fallande livsmedelspriser.

”Det finns en hel del frågetecken”, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.

Höga kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel tynger jordbruket. Nu kan fallande priser bli ett nytt slag.
Höga kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel tynger jordbruket. Nu kan fallande priser bli ett nytt slag.Foto:Vidar Ruud

Det är tuffa tider på åkrarna. I maj i år hade priset på insatsvaror för livsmedelsproducenter i första ledet ökat med 38,3 procent jämfört med samma månad året innan, enligt Jordbruksverkets produktionsmedelsprisindex. Störst var prischocken på gödnings- och jordförbättringsmedel, som mer än tredubblades.

Samtidigt ökade avräkningsprisindex, som mäter vad producenterna får betalt för sina produkter när de säljer vidare dem till exempelvis mejerier eller spannmålsuppköpare, bara med 35,2 procent.

”Skillnaden på tre procentenheter kan tolkas som ungefär 3 miljarder kronor i underskott inom det svenska jordbruket”, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF, som samtidigt påpekar att det är i samma storleksordning som regeringens föreslagna stöd till sektorn.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.
Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.Foto:LRF

Men den senaste tiden har spannmålspriserna fallit tillbaka. Inom EU sjönk till exempel vetepriset med 25 procent mellan toppnoteringen i maj och första veckan i augusti, enligt statistik från EU. I förra veckan rapporterade FN att de globala livsmedelspriserna nått de lägsta nivåerna sedan början av året, främst drivet av prisfall på vegetabiliska oljor, spannmål och socker. 

Hittills är det fortfarande relativt höga prisnivåer, men det finns en oro för att fortsatt fall ska sätta ytterligare press på lantbrukarna.

”Om spannmålspriset fortsätter att falla kommer man inte kunna ha täckning för det höga gödselpriset. Men det är fortfarande en bit kvar dit”, säger Lars-Erik Lundkvist.

Snart behöver många lantbrukare köpa in konstgödsel inför höst- och vårbruket till stora belopp, samtidigt som det inte går att säga om de får igen summorna.

”Det finns en stor osäkerhet om hur kalkylen 2023 kommer se ut. Gödselsektorn är väldigt trång, särskilt för specialgrödor som potatis, där man behöver kväve, fosfor och kalium. Det är svårare att få tag på det man tidigare kunnat köpa på marknaden”, säger Lars-Erik Lundkvist.

Enligt Handelsbankens jordbruksexpert Rolf Åttingsberg har priset på insatsvaror större betydelse än försäljningspriset, framför allt inom djurproduktionen. Om det första fortsätter öka samtidigt som det andra fortsätter sjunka kan det bli problematiskt. Han tror att priserna till konsumenter kommer att behöva gå upp.

”Det är en bransch med generellt små marginaler, och vi har inte nått tillräckligt höga nivåer för att kompensera den kostnadsökning som varit. Särskilt inte på djursidan, där det kan bli dyrare i konsumentledet”, säger han.

Osäkerheten om prisbilden kommer vara fortsatt stor. Förutom diesel, konstgödsel och el är jordbruket också beroende av gynnsamma väderförhållanden. Höga konsumentpriser kan dessutom sätta igång en annan spiral som kan försvåra för lantbrukarna.

”Konsumtionen av spannmål har historiskt sett växt med världens befolkning, men frågan är om de höga priserna kommer påverka efterfrågan. Om den minskar för att den är dyr, då kommer priset justeras därefter om lagren ökar”, säger Rolf Åttingsberg.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera