1515
Annons

Stenas framtidslabb för industrin är igång

Det var flera näringslivstoppar på plats när en ny testbädd för industrins digitalisering invigdes på Chalmers campus Lindholmen på tisdagen. Här ska näringslivet kunna testa nya lösningar för automation och digitalisering, med människan i centrum. 

Foto:Johan Bodell/Chalmers

Det är en donation på 21 miljoner kronor från Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur som har gjort det nya digitala innovationslabbet möjligt. 

Därför närvarade såväl Madeleine Olsson Eriksson och hennes bror Dan Sten Olsson vid invigningen. Näringsminister Mikael Damberg medverkade och på plats var även SKF SKF B +4,96% Dagens utveckling :s vd Alrik Danielsson samt Astra Zeneca AZN +1,23% Dagens utveckling s Sveriges vd Jan-Olof Jacke. 

"Vi på Chalmers tror inte riktigt på det här med att digitaliseringen skulle göra att jobb försvinner och att allt förändras till det negativa. Vi tror att framtidens arbetsuppgifter ser annorlunda ut, men det gör de inte av sig själva. Därför krävs den här typen av testbäddar, där industrin kan möta akademin", säger Johan Stahre, professor och chef för Chalmers avdelning för produktionssystem. 

Madeleine Olsson Eriksson, som är ordförande i Stenastiftelsen, påpekar att man inom familjen Olsson är väldigt stolta över stadens tekniska högskola. Redan för 20 år sedan gjordes en donation till Chalmers innovation, en verksamhet som hon sedan dess tycker förvaltats mycket väl. 

"Nu är det en fortsättning på detta, när vi inviger Stena Industry Innovation Lab. Vi vill tända gnistor och att de ska fortsätta och bli lyckosamma", säger hon. 

Mikael Damberg beskriver i sitt anförande innovationslabbet som något av ett bevis för svensk industris revansch.

"Det går inte en dag eller en vecka utan att det talas om vilka satsningar gör i industrin i Sverige", säger han och påpekar vilket skifte industrin står inför.

Digitaliseringen och automatiseringen kommer enligt honom att förändra såväl produktionsprocesser och affärsmodeller för svensk industri. 

"Då ska Sverige vara ledande på det här området. Därför är det här så enormt spännande", säger Mikael Damberg. 

Blir Sverige ett land som visar sig duktigt på tillverkning och produktion kan det leda till att fler företag flyttar hem produktionen till Sverige, tror han.

Lagertillverkaren SKF är redan involverat i labbet, bland annat genom ett 5g-projekt som genomförs tillsammans med Ericsson. 

"Automatisering och digitalisering av värdekedjan kommer att vara en förutsättning för att vara relevant i framtiden. Detta är en jättechans för Sverige, för Göteborg och för alla företag som är inblandade, att ta ett världsledarskap. Det är ett jättebra initiativ", säger Alrik Danielsson. 

Han ser digitalisering och automatisering som en möjlighet för Sverige att behålla sin relevans inom tillverkning och han håller med Mikael Damberg att det nu kan skapas möjligheter till utökad produktion i Sverige.

Det nya labbet inrymde tidigare ett bibliotek, men har nu byggts om för att kunna  husera forskningsprojekt kopplade till den framtida industrin, där digitalisering och automation blir viktiga faktorer. Under dagen fick gästerna bland annat testa en svetsutbildning med hjälp av VR-glasögon och fabriksplock assisterat av speciella glasögon med plockinstruktioner. 

Labbet kommer även att vara en utbildningsplats, både för nya studenter och sådana som behöver fortbilda sig. Tanken är också att labbet blir ett skyltfönster mot ungdomar, för att de ska kunna se industrin som en attraktiv arbetsplats. Det kommer även att finnas utrymme för entreprenörskap.  


Experterna: Så sänker du energinotan – ”ingen generell lösning”

Höga elpriser har gjort det mer attraktivt att uppgradera energisystemet i hemmet samtidigt som klimatsmart och kostnadseffektiv uppvärmning klättrat allt högre på listan över vad husköpare kan tänka sig att betala mer för.

Men bland de olika energieffektiviserande åtgärderna finns både fallgropar och fördelar att ta hänsyn till och ingen lösning funkar för alla.

”Hus är lika personliga som vi är”, säger energi- och klimatrådgivaren Ewa Sylegård.

Foto:TT/Joey Abrait
Malte Rungård är byggnadsteknisk rådgivare på intresseorganisationen Villaägarna.
Malte Rungård är byggnadsteknisk rådgivare på intresseorganisationen Villaägarna.Foto:Pressbild
Ewa Sylegård är energi- och klimatrådgivare i Helsingborgs stad.
Ewa Sylegård är energi- och klimatrådgivare i Helsingborgs stad.Foto:Pressbild

Fortfarande är det enligt Energimyndigheten 13 procent av småhusen i Sverige som värms med hjälp av direktverkande el, något som kan bli väldigt dyrt vid pristoppar, speciellt under de kalla årstiderna. Nyligen rapporterade Di också om en ny undersökning som visar att bostadsspekulanter säger sig vara mest villiga att betala ett högre pris för bostäder med miljö- och kostnadseffektiv uppvärmning.

Plånboken styr vilka möjligheter man har. Enligt Malte Rungård, byggnadsteknisk rådgivare på intresseorganisationen Villaägarna är en luft/luftvärmepump en rimlig och snabb insats för att få ned kostnaderna i ett hus med direktverkande el.

”Problemet med den typen av energikälla är att de inte ger så bra effekt vid låga temperaturer, och om du tittar på energiförbrukningen över ett år så går två tredjedelar åt mellan december och mars”, säger han, men poängterar att det ändå hjälper ganska mycket, speciellt i södra Sverige där temperaturen normalt är högre, liksom elpriset.

Ett annat alternativ är enligt Malte Rungård en typ av eldstad för pellets, som blåser ut varmluft.

Konverterar man till vattenburen värme finns många fler lösningar att välja på.

Är huset i övrigt nyrenoverat med fina ytskikt drar man sig kanske för att dra in vattenburen värme överallt. Då kan man undersöka möjligheten att installera i delar av huset i kombination med vattenburna fläktkonvektorer.

Fjärrvärme finns i de flesta kommuner, men det är enligt Malte Rungård långt ifrån alla som har möjlighet att koppla huset till det nätet. 

”Vattenburna system är bra då de går att använda till flera energislag samt att inomhusmodulen tar ungefär samma plats som inomhusmodulen till en luft/luftvärmepump.”

Ska man installera en värmepump för vattenburen värme finns det fler alternativ, exempelvis en luft/vattenvärmepump som överför luftens energi till värme och varmvatten. Med en sådan lösning kan man också skrota sin varmvattenberedare. En vätska/vattenvärmepump tar energi från berg (bergvärme), från ytjorden eller från sjöar och vattendrag. Här styr förutsättningarna på tomten en del. 

”Bergvärme är trevligt för att man kan utvinna mer energi. Ytjordsvärme kräver en bra tomt där man kan gräva ner den långa slangen som behövs”, säger Malte Rungård.

Måste man borra väldigt djupt för att komma ned till berget får man tänka på att installationen blir dyrare. En annan sak att ha i åtanke under bergvärmeinstallationen är enligt Malte Rungård att energihålet har längre livslängd än bergvärmepumpen. Därför kan man överväga att borra lite djupare för framtida mer effektiva bergvärmepumpar. Avskrivningstiden för hålet är avsevärt längre tid än för bergvärmepumpen.

För att ta tillvara på den värme man redan har genererat i sitt hus kan man även se över ventilationen. Ett FTX-system hanterar från- och tilluft och innehåller en värmeväxlare som värmer luften som går in i huset med värmen från den som går ut. 

”Fördelen är att man får fin filtrerad luft. Det går att ha pollenfilter på. Nackdelen är att man får ett litet sus i huset som en del tycker är jobbigt”, säger Malte Rungård.  

Solceller är ett just nu väldigt omtalat alternativ, som också går att göra avdrag i deklarationen för. Sedan 2021 finns ett skatteavdrag för grön teknik som påminner om rotavdraget. Avdraget är på 15 procent för kostnader upp till 50.000. Hamnar man inom ramen för en mikroproducent behöver man under vissa förutsättningar inte betala någon nätavgift till nätägaren och man är dessutom undantagen energiskatten. Man har också rätt till skattereduktion (60 öre per kilowattimme) för el man matar in i elnätet. 

Det finns dock mycket att tänka på, till exempel om taket ligger i gynnsamt läge. Takets skick måste också vägas in.

”Solcellpaneler håller nog 30 till 40 år, och för att det ska bli en bra affär bör det matcha livslängden du har på ditt tak”, säger Malte Rungård.

Taket måste också hålla för att bära solcellerna, även vid stark vind. Malte Rungård påpekar att ekonomin också är beroende på avtalet man har med elbolaget. 

”Elen är dyr under de månader vi gör av med mest energi. Då skiner inte solen jättemycket.”

Ewa Sylegård är energi- och klimatrådgivare i Helsingborgs stad. Motsvarande verksamhet, som helt eller delvis finansieras av Energimyndigheten, finns i alla kommuner. 

Hon konstaterar att det är svårt att ge generella råd om vilket system som är återbetalar sig snabbast, eller ger bäst återbäring över tid, eftersom förutsättningarna är så olika för alla hus. 

”Hus är lika personliga som vi är, det finns ingen generell lösning.”

Ringer man däremot in till sin lokala rådgivning kan man få specifika råd anpassade till just sitt eget hus. 

Hon tipsar bland annat om att besöka Energimyndighetens hemsida där det finns både information om solceller, samt testresultat för olika luftvärmepumpar. Hon poängterar också vikten av att tilläggsisolera om möjligt samt se till så att dörrar och fönster är tätade, men utan att ventilationen blir lidande.

Står man i valet mellan att konvertera till vattenburet system med värmepump eller att sätta solceller på taket är det enligt Ewa Sylegård omöjligt att säga generellt vilket alternativ som är bäst.

”Det handlar nästan alltid om hur taket ser ut eller hur lång livslängd du har på ditt nuvarande system. Sedan kan man väga in faktorer som om man är på väg att köpa elbil. Då kanske det är mer attraktivt med solceller.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?