1515
Annons

Stefan Persson miljardköper i H&M igen

H&M:s styrelseordförande fortsätter att köpa aktier i egna bolaget. På torsdagen rapporteras det att Stefan Persson köper aktier för ytterligare drygt 1,1 miljarder kronor i H&M.

H&M-ägaren Stefan Persson.
H&M-ägaren Stefan Persson.Bild:Claes-Göran Flinck

Totalt köper Stefan Persson fem miljoner aktier i H&M via sitt ägarbolag Ramsbury Invest. Aktiepostens värde uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor. Köpen gjordes i tre omgångar mellan den 15 maj och 17 maj och har rapporterats in till Finansinspektionen på torsdagen.

Stefan Persson köpte tidigare i veckan aktier för 1,2 miljarder kronor och sammanlagt har Stefan Persson nu köpt 19,5 miljoner aktier i H&M för nästan 4,4 miljarder kronor (beräknat efter vad aktierna var värda när de köptes) under 2017. H&M:s aktie handlas strax under nollan på torsdagen, klart över index som backar med över 1 procent. Aktien har backat med strax under 14 procent sedan årsskiftet.

Efter de senaste affärerna äger Stefan Persson med familj 462 miljoner B-aktier och drygt 194 miljoner röststarka och onoterade A-aktier i H&M. Det motsvarar nästan 40 procent av kapitalet och lite mer än 70 procent av rösterna, enligt ägartjänsten Holdings.

Värt att notera är att Stefan Persson får drygt sex miljarder kronor i utdelning från sina H&M-aktier i år och att han nu alltså köpt aktier för 4,4 miljarder kronor hittills under 2017. H&M delar ut två gånger per år och den senaste utdelningen kom i maj.

Dagens industri rapporterade i förra veckan om den tunga ägarkritik som riktas mot H&M för bolagets bristande inforamtionsgivning.

Institutionella ägare och förvaltare efterlyser att klädjätten ska börja redovisa mer information om hur det går för bolagens olika varumärkeskoncept. Fonder och institutionella investerare anser även att det är nödvändigt att H&M börjar arrangera kapitalmarknadsdagar och att vd:n Karl-Johan Persson blir mer tillgänglig för de största ägarna.

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Volvo visar vägen på turbulent marknad

Efter några turbulenta månader börjar läget på obligationsmarknaden nu att ljusna. Det uppger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi, efter att lastbilskoncernen AB Volvo gett sig ut på marknaden med gott resultat.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma”, säger Tomas Lundquist till Di.

AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.
AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.Foto:Pressbild; Mostphotos

Samtidigt som världens börser rasade i våras var det tufft även på obligationsmarknaden. Den snabba ränteuppgången och den höga inflationen ledde snabbt till högre kreditrisker och höjda avkastningskrav vilket fick marknaden att inta en mer försiktig inställning till företagsobligationer. Inte minst fastighetssektorn drabbades hårt.

Men de senaste veckorna har läget snabbt förbättrats, säger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på den amerikanska storbanken Citi. Sedan början av juli har finansieringskostnaderna gått ned med runt 1-1,5 procent vilket han beskriver som en dramatisk förändring. Han säger bland annat att marknaden tolkade förra veckans amerikanska inflationsrapport som ett tecken på att prisökningstakten är på väg att avta.

”Nu känns det som att marknaden har en bättre förmåga att värdera primäraffärer, så nu är frågan om bolagen kan dra nytta av det tillfället. Det är fortfarande osäkert på en rad olika punkter men trots det ser marknaden relativt stark ut”, säger Tomas Lundquist.

I slutet av förra veckan prissatte Citi en obligation med fem års löptid värd 500 miljoner euro för AB Volvo. Lastbilskoncernen var därmed först ut på obligationsmarknaden efter sommaren bland de svenska storbolagen.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma. Det visade sig vara ett väldigt stort intresse”, säger Tomas Lundquist, och lyfter bland annat fram Volvos starka kreditbetyg som en bidragande orsak.

Obligationen lockade till sig ordrar på 3 miljarder euro och prissattes med en kupongränta på 2 procent. 

”Kupongen är givetvis högre än vad den var i början av året, men samtidigt bättre än för fem-sex veckor sedan”, säger Tomas Lundquist som jämfört med en liknande obligation som Volvo genomförde i maj 2020 som hade en ränta på 1,625 procent.

En signal om att marknaden ser bättre ut är också att obligationen prissattes i princip i linje med räntekurvan i Volvos redan utestående obligationer. I normala fall betalar bolagen en premie till dess utestående skuld för att attrahera investerare att gå in i en ny affär.

”När du har en affär som går så bra som den gjorde för Volvo så lockar det till sig många andra bolag till marknaden. Vår förväntan är att sista halvan av augusti och september kommer att bli en aktiv tid på kreditmarknaden, såvida det inte blir en större osäkerhet på kapitalmarknaden”, säger Tomas Lundquist.

Finns det en tillräcklig aptit hos investerare om många företag ger sig ut på marknaden?
”Det finns ett stort investerarintresse, men samtidigt är det svårt att säga hur länge det håller i sig. Det finns tecken som visar på att inflationen kanske är på väg ned något, men samtidigt kvarstår osäkerhetsfaktorn.”

Obligationer i fastighetsbolagen var särskilt utsatta under våren, och i samband med den senaste kvartalsrapporten i mitten av juli sa Rutger Arnhult, vd och huvudägare i Castellum, att han ”inte kommer att gå ut på kapitalmarknaden över huvud taget” under de förutsättningar som rådde då.

Tomas Lundquist tror att fastighetsbolagen kan komma tillbaka till en marknad med mer attraktiva nivåer igen, men att det kan dröja.

”Det är mer industriella bolag som kommer ut först och sen beroende på hur marknaden ser ut så är det andra företag som följer efter. Det kan även gälla fastighetsbolagen.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera