1515
Annons

Statsvetare om arbetsrätten: ”Ser totalt låst ut”

Uppsägningar av personliga skäl, undantag från turordningsreglerna, och den svenska modellens framtid. Det är några av frågorna som är på väg att lamslå svensk politik, och kan leda fram till ett nyval.

Eller? Tre statsvetare pekar ut fem olika scenarier som kan vänta.

Statsminister Stefan Löfven (S).
Statsminister Stefan Löfven (S).Foto:Amanda Lindgren

Efter en lång natts förhandlingar kom beskedet i förra veckan från arbetsmarknadens parter: Det blir ingen uppgörelse om las. Enligt januariavtalet ska regeringen nu gå vidare med det utredningsförslag som kom i våras, men om det sker hotar Vänsterpartiet med en misstroendeomröstning mot statsministern.

Och det handlar inte om tomma hot, enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

”Sedan januari 2019 har beskedet från V varit att det passiva stödet till regeringen är villkorat. Jag har svårt att se att man kan vika ifrån en mycket hård linje, det verkar som partiet är redo att driva hotet hela vägen”, säger han.

Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, delar analysen.

”Det här är ingen slutdemonstration från Jonas Sjöstedts sida, det här har han talat om sedan januariavtalet blev verklighet”, säger hon.

Nu ser statsvetarna flera scenarier framför sig. Det första, och som många – inte minst regeringen – hoppas på, är att parterna ska återuppta förhandlingarna och nå en uppgörelse.

”Det är inte uteslutet att förhandlingarna tas upp igen. Det vore ett önskescenario från regeringens sida, och det finns ett starkt incitament för parterna att hitta en uppgörelse”, säger Tommy Möller.

Marja Lemne pekar på att de pågående löneförhandlingarna kan göra det svårare för parterna att också börja förhandla las-frågan. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror möjligen att ett köttben från regeringen kan hjälpa till.

”S skulle kunna hjälpa parterna att komma överens. Till exempel om LO går med på försämringar av las i utbyte mot att få något annat i stället, som generösa utbildningsinsatser bekostade av staten”, säger han, och tillägger:

”Men alla förhoppningar om nya förhandlingar bygger på att Sjöstedt väntar med att trycka på misstroende-knappen.”

Om parterna inte börjar förhandla igen betyder det dock inte att det är regeringskris – det är fortfarande möjligt att hitta en politisk kompromiss mellan januaripartierna och V.

”Men just nu ser det totalt låst ut. En kompromiss skulle kräva att C och L omprövar sin inställning, vilket inte lär hända. De har mycket att förlora på att vika ner sig i den här frågan”, säger Tommy Möller.

Om Jonas Sjöstedt då väljer att trycka på knappen kommer regeringen tvingas avgå – förutsatt att partierna agerar som de sagt. Efter det finns flera möjligheter.

”Löfven kan på förhand säga att det blir extraval om han röstas bort. Då kanske någon får kalla fötter och regeringen klarar sig”, säger Jonas Hinnfors.

Om statsministern avsätts utan att själv utlysa nyval, eller extraval som det egentligen heter, väntar en situation som liknar den efter valet 2018. Talmannen Andreas Norlén får sondera terrängen i försök att hitta en ny statsminister. Men en flera månader lång process är inte att vänta denna gång, tror Marja Lemne

”Jag har träffar Norlén och vet hur han är, han skulle inte dra ut på det här flera månader. Det är mycket möjligt att det slutar med att Löfven får bilda regering igen”, säger hon.

Ett liknande scenario inträffade 1990, då Ingvar Carlssons regering avgick för att sedan återkomma.

Slutligen kan ett extraval vara en möjlighet. Något som inte skett på mer än 60 år.

”Vi har en del som pekar mot extraval. Partierna är dock i grunden tveksamma till det, och vi har det väldigt sällan, senast 1958. Sannolikheten för att partierna vill ha ett extra val minskar också ju närmare det ordinarie valet vi kommer”, säger Tommy Möller.

Om ett extraval skulle ske, skulle nästa ordinarie val fortfarande inträffa som planerat 2022.


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?