Annons

Statligt jätteprojekt riskerar bli ”bortkastade pengar” efter regeringens vaga besked

På statliga Svenska Kraftnät råder stor oro kring det stora it-projekt som affärsverket på regeringens uppdrag jobbar med sedan fem år och som beräknas kosta uppemot 600 miljoner kronor. Anledningen är de nya politiska signalerna om att en stor reform på elmarknaden är hotad, vilket också väcker reaktioner bland landets elbolag. 

Energiminister Anders Ygeman har meddelat att reformen, som beskrivits som en av de största sedan avregleringen av elmarknaden 1996, inte är prioriterad av regeringen och arbetet vilande utan någon tydlig tidsplan.
Energiminister Anders Ygeman har meddelat att reformen, som beskrivits som en av de största sedan avregleringen av elmarknaden 1996, inte är prioriterad av regeringen och arbetet vilande utan någon tydlig tidsplan.Foto:TT
Camilla Rubinstein, projektledare och t f chef för elmarknadshubben på Svenska Kraftnät.
Camilla Rubinstein, projektledare och t f chef för elmarknadshubben på Svenska Kraftnät.Foto:Peter Knutson
Emma Thorsén, kund- och marknadschef på Ellevio.Foto:Unn Tiba
Branislav Slavic, Nordisk försäljningschef på Vattenfall
Branislav Slavic, Nordisk försäljningschef på VattenfallFoto:Bosse Johansson

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Ta del av villkoren

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News AB:s personuppgiftspolicy. Bonnier News AB ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.

Dagens industri är en del av Bonnier News.

Innehåll från FuturionAnnons

Oron på arbetsmarknaden dubbelt så hög som före pandemin

Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Foto: Carola Andreasson.
Källa: Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) som genomfördes av Novus 20 oktober – 13 november 2022
Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Foto: Carola Andreasson. Källa: Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) som genomfördes av Novus 20 oktober – 13 november 2022

Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex. 

Hushåll och företag pressas av räntor, höga elpriser och en stundande lågkonjunktur. Arbetsförmedlingen meddelade i december att vi befinner oss i den värsta varselvågen sedan pandemiåret 2020. Det är tydligt att den ekonomiska situationen driver på arbetsmarknadsoron.

Mer än var fjärde yrkesverksam (26 procent) upplever att de har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det motsvarar 1,2 miljoner svenskar. Före pandemin (2019) bedömde 14 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande och att de inte är attraktiva på arbetsmarknaden. Sedan dess har siffran alltså nästan dubblerats. 

Andelen som bedömer att de har en stark ställning på arbetsmarknaden har däremot återhämtat sig efter att ha störtdykt under pandemin. Före pandemin upplevde en fjärdedel av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha lätt att hitta ett nytt jobb och att de är attraktiva på arbetsmarknaden, och nu är siffrorna tillbaka på samma nivå. 

– Det är en oroväckande utveckling. På många sätt håller världen på att återhämta sig efter att pandemin vände allting upp och ner 2020. Men nu väntar en lågkonjunktur och det osäkra omvärldsläget sprider oro och otrygghet på arbetsmarknaden, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion.  

För att kunna följa och påverka utvecklingen på arbetsmarknaden, studerar Futurion hur arbetstagarna uppfattar sin position på arbetsmarknaden. I Framtidssäkringsindex, FIX, mäter Futurion sedan 2019 bland annat hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande, och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. 

Erbjuds inte kompetensutveckling 

Många av dem som upplever sin position som hotad på arbetsmarknaden (18 procent) tror att de skulle behöva vidareutbilda sig för att behålla sina jobb. Samtidigt uppger hälften av dem att de inte erbjuds kompetensutveckling av sin arbetsgivare. Bland de som ser sig som attraktiva på arbetsmarknaden däremot, uppger bara 23 procent att de inte erbjuds kompetensutveckling, medan hela 60 procent blir erbjudna det. 

– Det är anmärkningsvärt att de grupper som har störst behov av kompetensutveckling i många fall blir utan. Vi ser en polarisering på arbetsmarknaden där allt fler känner sig hotade och samtidigt inte får det stöd de behöver, fortsätter Ann-Therése Enarsson. 

Om Futurion

Futurion är den breda tjänstemannarörelsens tankesmedja som fokuserar på morgondagens arbetsliv. Tankesmedjan följer och analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden och skapar arenor där olika tankar möts och bryts mot varandra. Futurion arbetar forskningsnära och i dialog med andra aktörer.

Läs mer på futurion.se 

 

Mer från Futurion

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Futurion och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera