Annons

Statlig jobbflytt kritiseras

Riksrevisionen ifrågasätter nu på vilka grunder landsbygdskommittén vill flytta 10.000 statsanställda till landsorten. Att snabbt hitta rätt kompetens i de nya städerna kan bli en dyr affär, menar myndigheten.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).Bild:TT

På uppdrag av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) lämnade den tvärpolitiska parlamentariska landsbygdskommittén i januari förslag på en rad åtgärder som syftar till att lyfta den svenska landsorten.

Det allra viktigaste och mest omfattande förslaget handlade om en flytt av 10.000 statliga arbetstillfällen från Stockholmsregionen till andra delar av landet. När resultatet av utredningen presenterades menade Sven-Erik Bucht att kommittén, som består av politiker från samtliga riksdagspartier, var "i stort sett" överens. Ett brett stöd i riksdagen skulle därmed borga för att de sammanlagt 75 förslagen också blir till verklighet.

Men nu möter kommitténs underlag tung kritik från Riksrevisionen, som har i uppgift att granska hur statliga medel används. I sitt remissvar är myndigheten skeptisk till landsbygdskommitténs utredning eftersom den saknar tillförlitliga uppgifter om "kostnader och nyttor" för massflytten av statliga jobb.

”Vi tycker det är anmärkningsvärt att landsbygdskommittén pekar ut kompetensförsörjningen för både privata och offentliga arbetsgivare som en stor utmaning för landsbygden – utan att ta hänsyn till det i samband med sitt förslag om just en utlokalisering av statliga tjänster”, säger Robert Boije, chefsekonom på Riksrevisionen.

Riksrevisionens bedömning baseras på tidigare granskningar av statliga myndigheters omlokalisering i Sverige. Deras slutsats är att kvalitén i myndigheternas verksamheter kraftigt försämrades under flera år efter flytten eftersom det var svårt att attrahera och rekrytera rätt personal, särskilt de med specialistkunskaper.

De tidigare granskningarna visar också att det bara var en procent av den befintliga personalen som valde att flytta med till den nya orten efter omlokaliseringen. Trots detta menar landsbygdskommittén i sitt slutbetänkande att det för landsorten finns ett "symbolvärde" att husera statliga verksamheter.

”Jag vet inte hur man ska tolka ordet 'symbolvärde'. Vi har inte tagit ställning till det i vårt remissvar, utan konstaterar bara att det var väldigt få som flyttade med och att det var svårt att få tag på annan kompetens på den nya orten. Det viktigaste i sammanhanget måste ju vara att det ska fungera i praktiken”, säger Robert Boije. 

Landsbygdskommittén föreslår att finansieringen för flytten ska uppgå i de berörda myndigheternas ordinarie budgetar, utan att några extra medel frigörs. Men Riksrevisionen pekar på att statliga jobbflyttar tenderar bli dyrare än väntat. I sina tidigare granskningar konstaterar myndigheten att varje omlokaliserat arbetsfälle kostat staten 1.1 miljoner kronor, jämfört med den budgeterade summan på 700.000 kronor.

Kommittén räknar också med att omlokaliseringen av de 10.000 arbetstillfällena sammanlagt ska ta mellan fem till sju år. En alldeles för ambitiös tidsplan, menar Riksrevisionen.

”Det blir stora kostnader på kort sikt för de här myndigheterna om man snabbt ska kunna upprätthålla en välfungerande verksamhet. Det tror vi inte är möjligt att göra inom ramen för befintliga budgetar, det måste man också titta närmare på. Kommittén underskattar kraftigt kostnaderna för omlokaliseringen”, säger chefsekonomen Robert Boije.

Över 400 myndigheter, statliga bolag, intresseorganisationer och högskolor har av Landsbygdskommittén ombetts lämna in ett remissvar. Av de större aktörerna är Riksrevisionen än så länge ensamma om att säga sitt, eftersom remissperioden ännu pågår, med undantag för Konsumentverket som inte hade några synpunkter till förslagen.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) väljer att kommentera Riksrevisionens kritik mot utredningen skriftligen:

”Regeringen är fast besluten att vända utvecklingen på landsbygden, men vi har en bra bit kvar på vägen – vi har bara påbörjat resan. Hela Sverige ska leva och då måste det finnas förutsättningar för att bo, leva och jobba i hela landet. Landsbygdskommittén har lämnat sina 75 förslag på en sammanhållen landsbygdspolitik till regeringen och betänkandet har skickats ut på remiss. Remisstiden avslutas 22 mars och efter det ska alla svar analyseras noggrant.”

Innehåll från KIAAnnons

Upptäck den laddbara friheten

Från räckviddsångest och långa laddtider – till en helt ny elektrisk frihet.

Utvecklingen av elbilar har gått fort och nu lanseras modeller som suddar ut de sista frågetecknen kring omställningen.

Det här är dock bara början.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Utvecklingen av elektrifierade fordon har gått snabbt. Och marknaden växer stadigt: I dag är mer än hälften av alla nya bilar laddbara – alltså laddhybrider eller rena elbilar – enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden.

Det finns biltillverkare som kommit ännu längre i omställningen till den nya laddbara friheten. Ett exempel är Kia i Sverige, där 83 procent nyregistrerade bilar är laddbara och målsättningen är att enbart sälja laddbara bilar år 2024.

Kia ligger också i framkant när det kommer till låga koldioxidutsläpp med sitt snitt på 35 g/km CO2 jämfört med genomsnittet i branschen på 74 g/km under januari till oktober, enligt Vroom.

Innovation och teknik i framkant

För Kia handlar den laddbara friheten bland annat om innovation och teknik i framkant, om en möjlighet att till exempel att använda bilen som som en strömkälla för att ladda elektrisk utrustning eller till och med en annan elbil.

Företagets laddbara rörelse strävar efter att så många som möjligt ska kunna ställa om och köra på el och sedan 2013 har företaget lanserat åtta laddbara bilmodeller.

En del i detta är den nya specialutvecklade elbilsplattformen E-GMP som i dag ligger som grund för andra generationens elbilar. Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Familjebil med 585 hästkrafter

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

– Elbilar kan verkligen prestera. Från det omedelbara vridmomentet som gör att den accelererar väldigt snabbt, till hur tyst den är. En del beklagar sig över att förbränningsmotorn försvinner, men eldrift kan göra bilfärden till en upplevelse. Ta till exempel Kia EV6 GT, som har 585 hästkrafter, vridmoment på 740 Nm och kan gå från 0-100 km/h på bara 3,5 sekunder, säger Alex Papapetropoulos, director of product and pricing på Kia till tidningen Kia Story.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera