1515

”Städer med få bostäder – inte få bilplatser – utestänger människor

DEBATTINLÄGG Tommy Letzén, vd på MRF, har fel när han påstår att jag drivs av visioner om bilfria städer och att vi skiljer oss åt avseende vår syn på framtidens mobilitet och dess roll i samhället. Skillnaden mellan oss är i själva verket att jag prioriterar människor framför bilar i staden, skriver trafikkonsulten Johan Kerttu i en replik.

Foto:Mostphotos

”Vår utgångspunkt är att möjligheten att välja transportsätt ska ligga nära människor och alla ska ha möjlighet till god mobilitet,” skriver Tommy Letzén i sitt svar mitt debattinlägg rörande svensk parkeringsplanering. Jag utgår ifrån att detta är sant eftersom det är så han skriver. Han fortsätter ”Man kan naturligtvis som Kerttu istället utgå ifrån politiskt skapade visioner om bilfria städer och bostadsområden.” Det har jag emellertid inte skrivit och det är inte sant.

Vad jag skrev var att parkeringsnormen är ett verktyg som inskränker fastighetsutvecklarnas möjligheter att bygga nytt och att dess avskaffande skulle ge större valfrihet i form av större variation och färre hinder för nybyggnation.

Det ligger förvisso en vision bakom detta, men inte den politiska vision om framtvingad bilfrihet som Letzén vill göra gällande, utan en vision om ökat handlingsutrymme för en fri marknad att tillhandahålla parkering istället för att styras av tvingande kommunala normer.

Vidare påpekar Letzén, helt riktigt, att parkeringsnormer en gång i tiden infördes för att komma tillrätta med en ohållbar parkeringssituation på gatan. Men det gör det inte till sanning att det idag bara är parkeringsnormen som står mellan oss och 1950-talets ”parkeringskaos.” Vi har idag en helt annan beredskap och möjlighet att reglera gatumarken för att undvika en oönskad parkeringssituation och framför allt finns det gott om alternativ att välja på för den som vill ha bil – i princip allt som byggts de senaste 60 åren, faktiskt.

Det finns också gott om lyckade exempel på städer som avskaffat kraven på parkering. I genomsnitt har det lett till något färre nya parkeringsplatser – i vissa projekt mycket få, i andra lika många som förut, precis som man skulle vänta sig av en oreglerad marknad.

Hotet om att kommunen, utan parkeringsnorm, skulle bli tvungen att säkerställa parkeringsutbudet med skattemedel bygger på idén att människors vilja att ha bil är lika stor som deras ovilja att betala för parkering. För att få ihop denna ekvation tycker Letzén att det är bättre att avkräva den privata marknaden att lösa parkering och bära kostnaden för det, så att inte bilägarna riskerar att utestängas från staden.

Problemet är att även om parkering inte skattefinansieras så måste någon betala för det. Priset för krav på parkering är att nybyggnation blir mindre lönsamt och mindre attraktivt. Det blir fler bilplatser, men färre nya bostäder, färre nya lokaler och högre hyror.

Frågan är vilken stad som utestänger flest – den med få parkeringsplatser eller den med få bostäder?

Johan Kerttu är trafikkonsult på Trivector, ett konsultbolag som inriktat sig mot tjänster inom hållbara transporter. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.


Innehåll från PrologisAnnons

Markbrist utmanar framtidens e-handel

E-handeln fortsätter att sätta omsättningsrekord och paketleveranserna väntas öka med 80 procent under de kommande tio åren. Samtidigt råder stor brist på logistikytor för e-handeln – som kräver tre gånger så stora ytor som traditionell detaljhandel. Om e-handeln i Sverige ska kunna fortsätta växa på ett hållbart och långsiktigt sätt krävs att mer markyta i citynära lägen avsätts till logistikfastigheter. Det menar det globala logistikfastighetsbolaget Prologis.

Detaljhandeln på nätet har ökat kraftigt det senaste decenniet. Inte minst under pandemiåret 2020, då e-handelns andel av den totala globala försäljningen inom detaljhandel uppgick till nära 20 procent – jämfört med 4 procent 2011. 

Resultaten i en rapport från Prologis Research 2021 visar också att förändrade beteendemönster till följd av pandemin gav e-handeln en rejäl skjuts – vilket i sin tur initierade långsiktiga logistikinvesteringar med en förväntad fortsatt tillväxt som följd. 

Under 2021 års första kvartal var omsättningsökningen i Sverige 53 procent – och framtidsprognoserna visar inga tecken på stagnerande tillväxt.

Ökande efterfrågan på logistikfastigheter i Sverige

Gunnar Gillholm är nordenchef för Prologis, det globala logistikfastighetsbolaget med 92 miljoner kvadratmeter logistikyta i 19 länder. Han menar att den fortsatta ökningen av e-handel skapar allt större behov av effektiva, citynära och hållbara logistikfastigheter – något det idag råder brist på i Sverige. 

– Vi ser en rad globala utmaningar i att möta den ökande efterfrågan på attraktiva logistikfastigheter. Samma trender syns även i Sverige – framför allt i Stockholmsregionen där den starka efterfrågan på välplacerad logistikyta resulterat i historiskt låga vakansgrader. Samtidigt är bristen på utvecklingsbar markyta i citynära lägen stor, med en ökande priskonkurrens kring etableringarna som följd, säger Gunnar Gillholm. 

Att utveckla bättre logistiklösningar för framtidens e-handel gynnar inte enbart konsumenten – det har även påtagliga miljömässiga fördelar. I en ny studie från MIT Real Estate Innovation Lab framkommer att e-handelns genomsnittliga koldioxidutsläpp är 36 procent lägre än motsvarande nivåer för handel i fysiska butiker. 

Studien visar även att e-handelns transportrelaterade utsläpp kan minska med 50 procent med hjälp av utbyggda logistikanläggningar i citynära lägen. Ett sådant exempel, där en befintlig logistikfastighet byggts om och moderniserats, är Prologis anläggning i Amsterdams hamn. Strategiskt belägen endast 4,5 kilometer från Amsterdams citykärna och med en välutvecklad infrastruktur för elfordon är anläggningen nu en av marknadens mest miljöanpassade – och sätter ny standard för hållbar, citynära last mile-logistik. 

Viktig faktor för attraktionskraft

I Sverige äger ofta kommunerna marken som är bäst lämpad för ny logistik. Trots att attraktiva logistiklösningar är en viktig investering för framtidens städer ur såväl hållbarhets- som tillväxtsynpunkt, är bristen på utvecklingsbar markyta tydlig, särskilt för storstadsregionerna.

– Idag skulle bristen på tillgänglig mark i exempelvis Stockholmsregionen sannolikt innebära svårigheter med att ta emot större internationella logistikintensiva aktörer. För att bibehålla regionens attraktionskraft och inte riskera en miljöpåverkan orsakad av längre transporter som hade kunnat undvikas, bör regioner som Stockholm med kranskommuner se över möjligheterna att frigöra mer markyta för logistik, avslutar Gunnar Gillholm. 

www.prologis.se

Krafterna som styr tillgången på nya logistikfastigheter

MIT-rapporten: Logistiklägen och e-handel kan sänka handelns klimatpåverkan

 

Mer från Prologis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Prologis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?