1515
Annons

SSAB:s vd: Trumps tullar påverkar inte oss

SSAB:s vd Martin Lindqvist välkomnar att USA undantar EU från ståltullar – även om beslutet har mindre betydelse för SSAB specifikt.

”Europa och USA tjänar på att samarbeta för att lösa grundproblemet - det subventionerade stålet från Asien”, säger han.

Martin Lindqvist, vd för SSAB.
Martin Lindqvist, vd för SSAB.Foto:Erik Simander

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera