1515
Annons

Spenderbyxor ska lyfta Armin Laschets stöd

Den tyska kristdemokraten Armin Laschet, som vill efterträda Angela Merkel, försöker i sista minuten locka väljare med ökade bidrag och sänkta skatter.

Men stödet för honom och hans parti sviktar inför valet om mindre än två veckor.

Armin Laschet.
Armin Laschet.Foto:Michael Kappeler

På måndagseftermiddagen presenterade kanslerkandidaten Armin Laschet sitt ”omedelbartprogram” för de första 100 dagarna vid makten.

Paketet bygger på CDU och CSU:s gemensamma valprogram och består av sex delar: familj, säkerhet, snabbare beslut, klimatskydd, avlastning och företagande.

* Programmet ger mer pengar till bland annat barnfamiljer, ensamstående och personer som vårdar närstående. Barnbidraget ska höjas, dock utan någon bestämd summa ännu.

* Grundavdraget för löntagare ska höjas från 950 till 1250 euro, motsvarande 12700 kronor. Gränsen för ”minijobb” utan sociala förmåner höjs med drygt 20 procent till 5600 kronor.

* Ett högre bidrag ska göra det lättare för unga familjer att köpa bostad.

* Armin Laschet lovar också ett ”accelerationspaket”, som ska fixa snabbare tillstånd för utbyggnad av bland annat el- och järnvägsnät.

* Det ska bli enklare att göra skatteavdrag för klimatskyddsåtgärder. Varje husägare får också ett räntefritt lån om den sätter in solpaneler.

* För ökad säkerhet ska årligen 1000 nya videokameror installeras på järnvägsstationer. 

* CDU/CSU vill också sätta ett tak på 40 procent på småföretags sociala kostnader.

Ekonomer kritiserade snabbt det generösa valprogrammet.

”Finansieringen är helt oklar. Det kommer att orsaka hål i budgeten på tvåsiffriga miljardbelopp (i euro, reds anm). Det är inte realistiskt att kompensera det med ökad tillväxt”, säger Jens Südekum, professor i nationalekonomi på Heinrich Heine-universitet i Düsseldorf, till nyhetsbyrån Reuters.

Måndagens program kan ha varit sista chansen för Armin Laschet att vända valvinden.

Stödet för CDU/CSU minskat från 30 till 22 procent sedan i april, när han vann över högerkandidaten Markus Söder från Bayern och blev kanslerkandidat. 

Laschet har inte heller fått någon draghjälp från de två tv-debatterna med motkandidaterna från Socialdemokraterna och De gröna.

”Han var offensiv i början av debatten men kunde senare inte profilera sig på ett mer framstående sätt”, säger Hubert Fromlet, rådgivare till Tysk-svenska handelskammaren.

Efter söndagens trekamp ansåg 41 procent av tittarna att Olaf Scholz var mest övertygande, mot 27 procent för Armin Laschet och 25 procent för Annalena Baerbock, enligt en undersökning av Infratest.

Den socialdemokratiska finansministern och vicekanslern vann också grenen ”kompetens”, med 49 procent mot 26 för Armin Laschet och 18 för Annalena Baerbock.

Olaf Scholz har ett klart övertag även bland dem som inte har bestämt sig hur de ska rösta. Han fick stöd av 37 procent av de osäkra tv-tittarna, mot omkring 25 vardera för de andra två kandidaterna.

Annalena Baerbock segrade i två kategorier: energi och sympati.

Den tredje och sista tv-debatten hålls på söndag, mindre än en vecka innan vallokalerna öppnar.

CDU fick i alla fall ett litet tröstpris på söndagen. Partiet behöll trots dystra opinionssiffror sin roll som störst i delstaten Niedersachsens kommunalval. Enligt det preliminära resultatet fick CDU 31,7 procent mot 30 procent för SPD.


Dragkamp om tyska makten

Det ser ut som jämnt lopp mellan Tysklands två största partigrupperingar efter söndagens val.

Nu vill både socialdemokraten Olaf Scholz och kristdemokraten Armin Laschet bli kansler efter Angela Merkel. Det liberala småföretagarpartiet FDP får en nyckelroll.

Kristdemokraten Armin Laschet och socialdemokraten Olaf Scholz.
Kristdemokraten Armin Laschet och socialdemokraten Olaf Scholz.Foto:Press

Tyskland stannade upp ett slag kl 18 på söndagskvällen, när tv-bolaget ARD presenterade sin vallokalsundersökning. Socialdemokratiska SPD och ”unionen” mellan kristdemokratiska CDU och bayerska CSU låg jämsides på 25 procent.

För SPD är det i nivå med de senaste opinionsmätningarna och betydligt bättre än resultatet från 2017 på 20,6 procent.

För CDU/CSU är det bättre än befarade 20-22 procent, men sämre än 32,9 procent för fyra år sedan - och partiets sämsta resultat genom tiderna.

Båda partierna ligger kvar vid 25 procent enligt den uppdaterade ARD-prognosen kl 22, med SPD strax över och CDU/CSU strax under. Och båda partierna vill tillsätta nästa förbundskansler.

”Vi kommer att göra allt för att bilda en regering under unionens ledning”, sa Armin Laschet på söndagskvällen.

”Väljarna vill att kanslern heter Olaf Scholz”, sa Olaf Scholz själv i ARD-programmet Berlinrundan på valkvällen.

Han vill att förhandlingarna om den nya regeringen ska vara klar till jul - så att Angela Merkel slipper hålla ännu ett nyårstal.

Mycket makt läggs nu på Christian Lindner, partiledare för liberala FDP som ser ut att öka från 10,7 till 11,5 procent. Han kan välja att regera antingen med CDU/CSU - vilket har varit Tysklands genom tiderna mest vanliga koalition - eller med SPD.

Christian Lindner har gjort tydligt att partiet ställer höga krav i en koalitionsförhandling. Redan före valet sa han att partiet inte vill medverka till en ”vänstervridning” av Tyskland, en markering mot SPD.

I Berlinrundan gav han en tydlig signal till Armin Laschet att inte upprepa Angela Merkels misstag för fyra år sedan och ta partiets stöd för givet.

”Vi utgår från att CDU/CSU och De gröna behandlar oss bättre än under koalitionsförhandlingarna 2017”, sa Christian Lindner.

Liberalernas förhandlingsposition mot SPD har ytterligare stärkts av att Vänsterpartiet har backat rejält i valet och nu ligger farligt nära 5-procentsspärren för förbundsdagen.

Vänsterpartiet får troligen ändå enstaka direktmandat från personröster i östra Tyskland, men inte tillräckligt för att ge en röd-röd-grön koalition majoritet.

”Vänsterpartiets roll är att vara det trovärdiga hot som SPD behöver för att få ihop en koalition med De gröna och FDP”, sa Christian Odendahl, chefsekonom på Centre for European Reform, till Di i förra veckan.

Det hotet är alltså troligen borta.

Egentligen var De gröna valets stora segrare med en uppgång från 8,9 till preliminärt 14,3 procent. Men i våras var partiet störst i opinionen, med omkring 25 procent.

”Resultatet är inte grund för glädje”, medgav den tydligt dämpade kanslerkandidaten Annalena Baerbock i Berlinrundan.

De gröna styr i dag fem delstater i olika konstellationer tillsammans med SPD, tre med CDU - och tre med båda de stora partierna. 

Men partiet lutar åt vänster. 43 procent av väljarna anser att en koalition tillsammans med SPD och Liberalerna skulle vara ”bra”, enligt ARD:s mätning. Bara 20 procent anser att en koalition högerut med CDU/CSU och Liberalerna är bra.

Högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, AfD, har hamnat helt i skuggan under pandemin och väntas backa från 12,6 till 10,5 procent, enligt ARD-prognosen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?