1515
Annons

Spelrally på Stockholmsbörsen

Spelsektorn går i täten när Stockholmsbörsen letar sig uppåt på fredagen. Starkast går Kindred och Net Ent som klättrar tvåsiffrigt efter att ha knäckt analytikernas förväntningar med den tredje kvartalsrapporten för året.

Bild:TT

Stockholmsbörsen stiger 0,4 procent i fredagsöppningen. Spelbolagen tar täten efter att flera lämnat siffror under morgonens rapportvåg.

Bjässen Kindred, tidigare Unibet KIND SDB +4,32% Dagens utveckling , lämnade en starkare rapport än väntat på de flesta punkter och gav dessutom positiva signaler kring inledningen av det fjärde kvartalet.

Aktien steg som mest närmare 12 procent i öppningen och handlas en dryg kvart in i fredagshandeln upp 8,9 procent.

Listkollegan Net Ents rapport smällde kanske inte lika tydligt över snittprognoserna men rörelsemarginalen om 38,9 procent var 1,7 procentenheter över analytikernas förväntningar. 

Antalet speltransaktioner steg 18,1 procent i årstakt till 10,2 miljarder stycken under kvartalet.

Net Ent får rejäl skjuts på Stockholmsbörsen och handlas nu upp över 10 procent.

På småbolagslistan klättrar sektorskollegan Mr Green 4,2 procent efter morgonens rapport som även den var bättre än analytikerna väntat sig. Rörelseresultatet på 32,3 miljoner kronor var 17 procent över snittprognosen och rörelsemarginalen om 10,9 procent var bättre än väntat.

Spelbolagen som inte lämnat rapport på fredagen går isär något. Betsson BETS B +0,93% Dagens utveckling , som straffades med en nedgång på 8 procent vid sin egen rapport förra veckan, ökar 1,2 procent.

Bland de mindre spelbolagen är Cherry och Kambi Group ner 1,4 respektive 3,2 procent.

Leo Vegas rekylerar nedåt något och handlas strax under nollan. Aktien har dock handlats upp ordentligt under de två handelsdagar som gått sedan kvartalsrapporten.

Samma mönster syns i Evolution Gaming som backar en dryg halv procent.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Ny press på lantbruket efter sjunkande matpriser

Höga priser och osäker tillgång på konstgödsel fortsätter tynga lantbrukarna. Nu riskerar de dessutom att pressas ytterligare av fallande livsmedelspriser.

”Det finns en hel del frågetecken”, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.

Höga kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel tynger jordbruket. Nu kan fallande priser bli ett nytt slag.
Höga kostnader för bland annat bränsle och konstgödsel tynger jordbruket. Nu kan fallande priser bli ett nytt slag.Foto:Vidar Ruud

Det är tuffa tider på åkrarna. I maj i år hade priset på insatsvaror för livsmedelsproducenter i första ledet ökat med 38,3 procent jämfört med samma månad året innan, enligt Jordbruksverkets produktionsmedelsprisindex. Störst var prischocken på gödnings- och jordförbättringsmedel, som mer än tredubblades.

Samtidigt ökade avräkningsprisindex, som mäter vad producenterna får betalt för sina produkter när de säljer vidare dem till exempelvis mejerier eller spannmålsuppköpare, bara med 35,2 procent.

”Skillnaden på tre procentenheter kan tolkas som ungefär 3 miljarder kronor i underskott inom det svenska jordbruket”, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF, som samtidigt påpekar att det är i samma storleksordning som regeringens föreslagna stöd till sektorn.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.
Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk rådgivare på LRF.Foto:LRF

Men den senaste tiden har spannmålspriserna fallit tillbaka. Inom EU sjönk till exempel vetepriset med 25 procent mellan toppnoteringen i maj och första veckan i augusti, enligt statistik från EU. I förra veckan rapporterade FN att de globala livsmedelspriserna nått de lägsta nivåerna sedan början av året, främst drivet av prisfall på vegetabiliska oljor, spannmål och socker. 

Hittills är det fortfarande relativt höga prisnivåer, men det finns en oro för att fortsatt fall ska sätta ytterligare press på lantbrukarna.

”Om spannmålspriset fortsätter att falla kommer man inte kunna ha täckning för det höga gödselpriset. Men det är fortfarande en bit kvar dit”, säger Lars-Erik Lundkvist.

Snart behöver många lantbrukare köpa in konstgödsel inför höst- och vårbruket till stora belopp, samtidigt som det inte går att säga om de får igen summorna.

”Det finns en stor osäkerhet om hur kalkylen 2023 kommer se ut. Gödselsektorn är väldigt trång, särskilt för specialgrödor som potatis, där man behöver kväve, fosfor och kalium. Det är svårare att få tag på det man tidigare kunnat köpa på marknaden”, säger Lars-Erik Lundkvist.

Enligt Handelsbankens jordbruksexpert Rolf Åttingsberg har priset på insatsvaror större betydelse än försäljningspriset, framför allt inom djurproduktionen. Om det första fortsätter öka samtidigt som det andra fortsätter sjunka kan det bli problematiskt. Han tror att priserna till konsumenter kommer att behöva gå upp.

”Det är en bransch med generellt små marginaler, och vi har inte nått tillräckligt höga nivåer för att kompensera den kostnadsökning som varit. Särskilt inte på djursidan, där det kan bli dyrare i konsumentledet”, säger han.

Osäkerheten om prisbilden kommer vara fortsatt stor. Förutom diesel, konstgödsel och el är jordbruket också beroende av gynnsamma väderförhållanden. Höga konsumentpriser kan dessutom sätta igång en annan spiral som kan försvåra för lantbrukarna.

”Konsumtionen av spannmål har historiskt sett växt med världens befolkning, men frågan är om de höga priserna kommer påverka efterfrågan. Om den minskar för att den är dyr, då kommer priset justeras därefter om lagren ökar”, säger Rolf Åttingsberg.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera