1515
Annons

Spelare lämnar stolen – arbetare lämnar skogen

Med 5g öppnas många intressanta möjligheter - både för företagsledare och spelintresserade. Och snart kan också skogsarbetarna jobba hemifrån.

Skogsarbete på skärm blir möjligt med 5g-teknik.
Skogsarbete på skärm blir möjligt med 5g-teknik.Foto:Sverker Johansson

Revolution i spelvärlden
Även de mest inbitna e-sportarna kan nu lämna gamingstolen och sin stationära pc. Detta tack vare en av de viktigaste förbättrade tekniska features med 5g: latensen eller svarstiden, det vill säga tiden det tar från att data skickas från mobilen över nätverket och tillbaka till mobilen. 5g kommer kunna ge svarstider under 1 millisekund att jämföra med 10-30 millisekunder med 4g. Med detta kommer också genombrottet för nästa trend i spelvärlden: cloud gaming.  

”Vi ser att spelindustrin kommer följa samma bana som musik- och videobranschen, där den lokala hårdvaran bytts ut mot streaming av ljud och bild samt olika abonnemangstjänster. Men det är först med 5g som det blir möjligt”, säger Emil Stormheim, innovationsansvarig för Telias spelsatsningar.

Slutliga genombrottet för VR
Äntligen, kanske vi snart får säga, kommer det verkliga genombrottet för virtual reality, VR. Det som så länge varit en så lovande och kittlande teknik men som aldrig riktigt lyft. Med 5g öppnas nya möjligheter för VR liksom för augmented reality, AR, och mixed reality, MR. I och med att 5g ger möjligheten att köra VR trådlöst är man inte längre bunden till ett enskilt rum utan kan också ta med sig VR-tekniken ut i verkligheten. Samtidigt bäddar strömning för smidigare och lättare headsets.

Fjärrstyrning i skogen
Självkörande bilar blir en möjlighet med 5g men kommer att dröja ännu några år innan vi får se på våra vägar. Fjärrstyrda maskiner kan vi däremot snart få se i våra skogar. Forskningsinstitutet Skogforsk har jobbat med med att utveckla fjärrstyrda skogsmaskiner i två år och kan nu ta nästa viktiga steg.

”5g finns ju ännu inte utbyggt i det allmänna mobilnätet utan det handlar om att sätta upp tillfälliga, lokala, privata 5g-nät i direkt anslutning till en avverkningstrakt. Tekniken har egenskaper som gör att den borde fungera bra för fjärrstyrning i skogen”, säger Morgan Rossander, forskare inom driftsystem på Skogforsk.

Volvo har med sina anläggningsmaskiner, Constructional Equipments, liknande försök med lokala 5g-nät för fjärrstyrning av entreprenadmaskiner.

Markberedningsmaskiner ligger närmast till hands att fjärrstyra men i takt med att automation och förarstöd utvecklas kan det handla om de flesta maskiner och arbetsmoment i skogen, enligt Skogforsk.

Så snart kan alltså även skogsarbetarna jobba hemifrån.

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera